Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gnosjö kn, ÅSENHÖGA PRÄSTGÅRD 1:2 ÅSENHÖGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogården kring nya kyrkan anlades i samband med dennas
uppförande och gavs en tidstypiskt symmetrisk planering, inhägnad
med stenmurar och trädkrans. Kring förra sekelskiftet hade
kyrkogården fått en vid tiden vanlig karaktär med nordsydliga rader
av häckinramade enskilda grusgravar och ett rätvinkligt grusgångsnät.
De båda kvarteren söder om kyrkan utgjordes ännu 1935 av
gräsytor, varav åtminstone den östra var den s.k. allmänna linjen.
1950 var det västra av dessa kvarter taget i anspråk för köpegravar
med ligusterhäcksinramad grusyta, kanske lades de på en äldre
del av allmänna linjen. En fram till efterkrigstiden outnyttjad del
av kyrkogården torde det nordöstra kvarteret ha varit, vilket kan
hänga samman med detta som den mest undanskymda delen av
kyrkogården. 1937 upptogs en inkörsport i norra kyrkogårdsmuren.
Från 1946 ett förslag till renovering av kyrkogården, upprättat av
arkitekt Eric E Wilén vid Mellansvenska Trädgårdsanläggningsby-
rån, Örebro. I detta förslag som huvudsakligen tycks ha genomförts
ordnades kvarteren norr och söder om kyrkan med nord-sydliga
gravrader längs rygghäckar. Vidare planterades två thujahäckar längs
grusplanen mellan västra ingången och tornporten. Ett förslag på
utvidgning åt norr genomfördes aldrig. Vid denna tid hade bruket
med begravning i allmänna linjen nästan upphört. Det nordvästra
kvarteret gavs en något annorlunda utformning än på ritningen med
vårdar längs kalkstensgångar och en central häckomgärdad plats som
nu är minneslund. 1957 uppfördes ett bårhus vid norra ingången
efter ritningar av arkitekt Helmer Flensborn, Huskvarna. Samtidigt
restes två lyktstolpar med antikglas vid kyrkoporten.
1970 godkändes ett förslag till kyrkogårdsutvidgning upprättat
av trädgårdsarkitekt Ragnar Ekstedt, Växjö. Detta förverkligades
först 1974 under ledning av K-Konsult, Huskvarna. Utvidgningen
företogs vid kyrkogårdens södra sida. Tre öppningar gjordes i den
gamla stenmuren. Nya kyrkogårdens västra del avsågs att bli urngravsområde.
Det är troligen vid denna tid som man började lägga
om gamla kyrkogårdens enskilda gravar från grus till gräs, en utveckling
som idag är i det närmaste fullföljd.