Stäng fönster Mjölby kn, HOGSTAD 21:4 HOGSTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården växt fram under den första kristna tiden, som en gårdskyrka till en av gårdarna i Hogstad. Dendrokronologiska (årsringsdatering) prover tagna i samband med restaureringen 2002 visar att sannolikt återanvänt timmer från en äldre kyrka ingår i den nuvarande kyrkans konstruktion och att dessa delar till och med är från slutet av 1000-talet (Rapport Feldt i manuskript). Vid samma tillfälle genomfördes arkeologiska undersökningar dels under delar av kyrkans golv och dels ute på kyrkogården. Ansvarig för undersökningarna var Ann- Charlott Feldt, Östergötlands länsmuseum (Feldt, muntlig uppgift och rapport i manuskript). Inne i kyrkan påträffades gravar i två fall. I koret påträffades dels de övre delarna av en gravkammare som byggts i tegel, den undersöktes inte på djupet. I långhusets förlängning åt väster undersöktes en grav med väggar av tunna kalkstenshällar. I graven fanns lämningarna efter en vuxen individ (kvinna). Denna lämnades in situ med undantag för att kraniet togs upp för fotografering samt att en tand togs för 14C-analys. Provet visade att graven var medeltida och dateringen låg på ca 1150 e.Kr1. Graven har återställts och fyllts igen. Stora utrymmen under kyrkans golv är inte undersökta och kan rymma fler medeltida gravar. Schaktet på kyrkogården löpte från koret och ut genom östra porten. Schaktningsdjupet var 0,6 m och berörde endast fyllningsmassor. Sannolikt beror detta på att kyrkogården i samband med att muren uppfördes 1859 också fylldes ut så att kyrkogården kom att ligga ca 0,5-1,0 m över omgivningen. Detta innebär att en stor del av den äldre kyrkogården kan ligga kvar orörd under detta djup. De äldsta bevarade gravvårdarna består av en grupp äldre kalkstensmonument, dels förvarade i vapenhuset i tornets bottenvåning, dels uppställda utmed muren på nya kyrkogården. Flertalet är dokumenterade och avritade av Sune Ljungstedt (se bilaga till denna rapport). Äldst är en smal hög vård som står uppställd mot väggen i vapenhuset. Denna är inte daterad, men hör stilmässigt ihop med den allra äldsta gruppen kalkstensvårdar, troligen 1500-tal eller tidigt 1600-tal. För detta talar bland annat yrkessigillet (grep, för bonde) och stavkorset på vårdens baksida (Ljungstedt, Hogstad 1). Den andra vården i vapenhuset är rest över Arfve Anderson i Mjärdevi, död 1668. I vapenhusets golv ligger också 4 fragmentariska gravvårdar av vilka två ingår i Ljungstedts inventering. Mönsterskrivaren ……. (oläsligt), död 1698 och comministern Nils Lindberg död 1751. Ytterligare två hällar med text ligger intill men är helt oläsliga på grund av slitage. Av de tre som flyttats till nya kyrkogården är två från 1649 respektive 1700, medan en tredje är oläslig. Från nästan samma tid är två begravningsvapen inne i kyrkan, det ena över landshövdingen mm Udde Ödla, död 1668 och det andra över ryttmästaren Andreas Blomenschiöld stupad 1708 under svenskarnas hopplösa försök att försvara Baltikum mot ryssarna. Åtta vårdar från 1800-talat finns bevarade på ursprunglig plats på kyrkogården, samtliga i kyrkogårdens utkant. De flesta är från den allra sista delen av århundradet men två stycken är från dess mitt. Dels en mycket svårläst liggande häll på vilken det står Forsberg? och årtalet 1846. Den andra en vård med helt modernt utseende (ersatt ?)rest över lantbrukaren C A Pettersson i Lilla Ljuna 1853. En teckning av Simonsson från 1877 visar Hogstads kyrka söderifrån. På bilden syns också södra kyrkogårdsmuren och södra porten. Teckningen är så pass detaljerad att det framgår att det är samma mur som idag. På muren växer en relativt hög häck och inne på kyrkogården ett antal unga träd. Flygfoton över kyrkogården är tagna vid två tillfällen. På fotot från 1935 döljs hela anläggningen av en hög trädkrans och inga slutsatser kan dras av bilden. På bilden från 1954 däremot är större delen av kyrkogården synlig. Här syns också att träden i den dåvarande trädkransen är relativt unga, så en föryngring bör ha skett ganska snart efter det att flygfotot togs 1935. Bilden från 1954 visar att ett stort antal grusade gravar då fanns både väster, öster och söder om kyrkan och att området nordväst om kyrkan bestod av en gräsmatta utan häckar. Utanför kyrkogården i nordväst syns också ett uthus, på den plats där parkeringen utanför nya kyrkogården finns idag. Gravkapellet tillkom på 1950-talet efter ett par donationer och invigdes 1954 av kyrkoherde Harding. En omläggning av den gamla kyrkogården genomfördes 1984. Då försvann större delen av grusgravarna och den gamla allmänna linjen. Den nya kyrkogården invigdes den 1 juni 1987 av biskop Martin Lönnebo. Stenmuren kring denna är till stora delar lagd med sten tagen från den före detta skolan. Samtidigt anlades urnelund och minneslund. I kullen där minneslunden finns har äldre gravstenar bevarats. |