Stäng fönster Mörbylånga kn, HULTERSTADS KYRKA 1:1 HULTERSTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Hulterstads socken omtalas första gången i slutet av 1200-talet men mycket talar för att socknen och kyrkan var äldre än så. Kanske fanns här en träkyrka redan på 1000-talet. För detta talar bl.a. fynd av runstensfragment från detta århundrade med kristna inskrifter. Dessa gravmonument kan ha stått på kyrkogården som omgav träkyrkan. Den kyrka av sten som började byggas i början av 1100-talet var troligen en av Ölands största vid den här tiden. Under medeltiden och århundradena därefter blev det vanligt att de som var förmögna begravdes inne i kyrkan. De som inte har råd med en gravplats inne i kyrkan begravdes på kyrkogården. Hur denna såg ut under medeltiden vet vi inte. Vi kan utgå ifrån att platsen varit omgärdad, troligen av stenmur, för att utestänga boskapen. Den äldsta avbildningen som ger en liten ledtråd till hur kyrkogården kan ha sett ut är en lantmäterikarta från 1641. Kyrkogården är här utritad som ett rektangulärt område med kyrkan placerad i södra delen. Denna form återkommer på lantmäterikartor från 1682 och 1733. År 1753 besöktes kyrkan av Petrus Frigelius som tecknade kyrkan från söder och norr. På hans teckning finns bara ett mindre område i norr. Frigelius brukar anses som noggrann men proportionerna i bilderna stämmer inte alltid. Hans främsta avsikt var också att avbilda kyrkan, inte kyrkogården. Det förefaller därför troligt att det i det här fallet är Frigelius avbildning som inte riktigt stämmer. Den rektangulära formen förefaller kyrkogården ha behållit under flera århundraden och kanske såg den ut så här redan under medeltiden. De största delarna av kyrkogården ligger idag liksom på lantmäterikartorna norr om kyrkan. Områden norr om en kyrka betraktades i folktron från tidig medeltid fram till mitten av 1800-talet som en sämre sida. I många församlingar begravdes här brottslingar och de som tagit sitt liv. Att kyrkogården i Hulterstad främst ligger norr om kyrkan kan ha naturliga förklaringar som ägoförhållanden och markens lämplighet, men det kan också vara ett belägg för att platsen haft en historia före det att stenkyrkan byggdes. Under tidig kristen tid, omkring år 1000-1100, hade norr sidan ännu inte fått sitt dåliga rykte. En kyrkogård som då anlades norr om kyrkan uppfattades troligen inte som något negativt. På endast en av de avbildningar från 1700- och 1800-talen är en ingång till kyrkogården inritad. Det är på Peter Frigelius teckning från 1753. På denna bild syns en ingång överbyggd med ett tak i kyrkogårdens södra mur. Ytterligare två ingångar ska ha funnits, en i norr och en i öster. Vid ingångarna i norr och söder ska också ha funnits klivstättor. Dessa användes istället för ingångarna eftersom de sistnämnda hade grindar som ofta hölls låsta för att utestänga boskapen från kyrkogården. På Frigelius teckning ses också en klockstapel öster om kyrkan. Några år efter att Frigelius ritade av kyrkan byggdes ett benhus i kyrkogårdens nordvästra hörn. I ett benhus samlades de skelettdelar som kom i dagen när man grävde om gravar. År 1800 murades den östra ingången till kyrkogården igen. Traditionen att begrava inne i kyrkan upphörde i Hulterstad 1803. Då byggdes den nya kyrkan och i denna gjordes inga begravningar under kyrkgolvet. De gravar som fanns i den gamla kyrkan öppnades i samband med bygget av den nya och kvarlevorna gravsattes på kyrkogården norr om kyrkan. På de flesta kyrkogårdar innebar bygget av en ny kyrka förändringar även på kyrkogården. I Hulterstad förefaller dessa dock inte har varit så omfattande. Det nya långhuset byggdes utanpå det medeltida och därmed togs inte mycket ny mark i anspråk från kyrkogården. De flesta församlingar passade i samband med ombyggnaden av sin kyrka på att rensa upp på kyrkogården, uppmana dem som ägde gravvårdar som inte längre användes att ta hem dessa och sälja vårdar som ingen gjorde anspråk på. Det är inte känt om man gjorde så i Hulterstad men det är inte omöjligt. Hulterstad hade som vi sett redan tidigt en väl tilltagen kyrkogård. Trots att befolkningen här som på de flesta andra platser växte under 1800-talet finns inga uppgifter om utvidgningar av kyrkogården. Först 1918 påbörjades arbetet med den enda kända utvidgning som utförts. Utvidgningen gjordes genom att den västra kyrkogårdsmuren flyttades 24 meter längre västerut. Vem som ritade den nya delen av kyrkogården är inte känt. Området invigdes 1919 av prosten August Sterner. Det äldsta fotografiet från Hulterstads kyrkogård som finns i länsmuseets samlingar är ett flygfoto från 1935. Bilden är tagen från norr och visar stora delar av kyrkogården norr om kyrkan. Vid den här tiden saknade kyrkogården en trädkrans. Endast enstaka träd kan ses utmed kyrkogårdens mur. Förutom de gångar som finns kvar än idag fanns tre grusgångar i nord-sydlig riktning genom kvarteren B, C, och D. Flera av gravplatserna är på fotografiet omgärdade av häckar och en del av dem är belagda med grus. År 1949 skickades på initiativ av Ivar Hylander en frågelista rörande kyrkogårdarna till samtliga församlingar inom Växjö stift. Hulterstad var en av de församlingar som svarade på frågorna. Här berättas om utvidgningen som gjordes 1919 samt att kyrkogården hade en trädkrans av lindar, björkar och hästkastanjer. Omkring gravplatserna var det vanligt med buxbom. Klivstättorna fanns kvar. Det fanns inget linjegravsområde och kyrkogården var efter vad man kände till inte indelad efter bysamfälligheter. Det stod var och en fritt att välja sig en gravplats där man ville. Man säger vidare att gravkullarna utjämnats men det framgår inte om gravkullar tidigare varit vanliga på kyrkogården. Som på många andra platser hade man infört regler för hur höga gravvårdarna fick vara. I Hulterstad började denna regel gälla 1948 och gravvårdarna fick inte överstiga en meter. Inskriptionerna på vårdarna utgjordes vanligen av den dödes namn och vilken gård eller by han/hon kom ifrån. Under första hälften av 1900-talet gjordes vid flera tillfällen fynd av runstenar på kyrkogården eller i anslutning till denna. Totalt rör det sig om ett tiotal fragment. Det mest intressanta fyndet gjordes 1951 då man hittade två hällar med spår av inskription och dekor. Hällarna ska 1956 ha stått uppställda mot kyrkogårdsmuren söder om torningången. Runstensfragmenten förvaras idag i kyrkan. Ytterligare ett intressant fornfynd gjordes 1977. Ca 20 meter norr om kyrkan, 0,5 meter under marken, påträffades en hällkista. Kistan är murad av kalksten och tros vara från medeltiden. Efter undersökning övertäcktes hällkistan med jord. Benhuset, som under en tid använts som ved- och redskapsbod, gjordes 1957 om till bårhus. Ritningarna gjordes av byggmästaren Henning Johansson och försågs med en väggmålning av Rune Söderberg. År 1676 gravsattes 183 omkomna från regalskeppet Kronan på Hulterstads och Stenåsas kyrkogårdar. Totalt omkom fler än 800 personer. Den 8 september 1984 invigdes en minnessten över de döda. Invigningen förrättades av biskop Sven Lindegård. En minneslund anlades 1997 i kyrkogårdens nordvästra hörn. Platsen markeras av ett kors som tidigare var bysmeden Lindströms gravvård. För att underlätta transporter in och ut på kyrkogården fick man 1998 tillstånd att ta upp en bredare ingång i den södra kyrkogårdsmuren, väster om bårhuset. Den ingång som fanns i sydväst murades samtidigt igen. År 2000 hamlades lindarna utmed den västra kyrkogårdsmuren. Fyra år senare anlades en ny kompostanläggning sydväst om kyrkogården. För att underlätta transporterna till och från kyrkogården gjordes en ny ingång. Denna fick en grind lik den trägrind som finns norra delen av kyrkogården. Båda dessa grindar är tillverkade av Gentzells möbelfirma. I minneslunden försågs ljus- och blomsterplatsen med en stenram. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Erixon, Sigurd, Sveriges bebyggelse IV, Uddevalla 1959 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Hembygdsföreningarna i Hulterstad och Stenåsa, Hembygdsbok Hulterstad och Stenåsa, Kalmar 2004 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter Gösta Sjögmark |
