Stäng fönster Ljungby kn, VRÅ 1:5 VRÅ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Slutligt beslut om att genomföra en nybyggnad togs 1833 och kyrkan uppfördes 1834-36. Som byggmästare omtalas P Pettersson från Sandhult i Västergötland. Ritningen, utarbetad vid ÖIÄ, hade anskaffats redan 1831. Denna följdes dock inte eftersom eftersom församlingen 1834 beslöt att som förebild i stället använda den närbelägna kyrkan i Annerstad vilken hade uppförts tio år tidigare. Även i förhållande till denna förbild skedde dock avvikelser. Den gamla kyrkan utgjordes av en medeltida, senare utvidgad stenkyrka. Invigningen av den nya kyrkan förrättades av biskop Esaias Tegnér den 12 augusti 1838. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med halvrund koravslutning i öster, inrymmande även sakristia, och torn i väster. Huvudingången är belägen i tornet. En portal är även förlagd till den södra långsidan. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Sockeln klädd med natursten. Taktäckningen utgörs av plåt. 1831 års planritning avsåg ett rakslutet kyrkorum med tornet förlagt bakom koret och inrymmande sakristia i bottenvåningen. Det rundade koret förekommer inte heller i Annerstad, där sakristian dock har halvrund form. EXTERIÖR - Enkel, tidstypisk, nyklassicistisk exteriör. Portalerna markeras genom putsade halvkolonner, som dock inte bär något entablement. Byggmästarens förebild till dessa återfinns ej i Annerstad. INTERIÖR - Interiören är till stor del välbevarad även om flera förändringar skett i samband med de senaste renoveringarna. Altartavlan visar Kristi nedtagande från korset, en kopia efter Rubens, utförd 1837 av Salomon Andersson. Tavlan är infattad i en bred, arkitektonisk omfattning, som avskiljer koret från det bakomliggande utrymme, som ursprungligen utgjorde sakristia. Bänkinredningen är sluten och har dekorativt utformade sidostycken. Predikstolen tillkom 1854 liksom orgeln. Läktaren sedan 1957 försedd med inbyggnader, som bl a inrymmer ny sakristia. Den nuvarande färgsättningen med gråblått tunnvalv och inredningen i grått och guld samt med inslag av rosa och blått tillkom vid samma restaurering. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
