Stäng fönster Västervik kn, UKNA KYRKA 1:1 UKNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Ukna kyrkogård anlades i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1836-38. Sannolikt ingick då hela området för kvarter 3 och 4. Se kartan s 8. I kvarter 3 väster om kyrkan anlades ett område med köpegravar för samhällets övre skikt. En del av karaktären kan ännu upplevas med de stora familjegravarna över familjerna Stackelberg och Lewenhaupt, samt andra mer påkostade vårdar. I en krans kring kyrkogårdens ytterkant öster och söder om kyrkan lades också köpegravar i en rad. Dessa fungerade som en inramning till de allmänna gravar för samhällets lägre skikt som anlades på planen framför kyrkans torn, öster och sydost om kyrkan. Huruvida området för nuvarande kvarter 1 ingick i den ursprungliga kyrkogården är oklart. Bevarade vårdar visar dock att kvarteret varit i bruk sedan 1900-talets början. Troligen härstammar gjutjärnsstaketet från tiden kring kyrkans anläggningstid. Ett fotografi daterat 1902 taget över planen framför kyrkans torn, huvudsakligen nuvarande kvarter 4, visar ett stort antal trävårdar av varierat utseende, både i form av kors och som sk. tavlor eller stavar. Vårdarna står tätt placerade, i gräs eller grus. Här var alltså allmänna linjen som man ännu kan se spår av genom bevarade enkla gravvårdar. Almarna längs gångarna vid kyrkans fasad är planterade, men ännu mycket små. Vid den här tiden och ännu tidigare var vårdar av smide relativt vanligt förekommande i Ukna. Så var det ofta på kyrkogårdar som låg nära ett järnbruk. I vårt län har smidesvårdar varit särskilt frekvent förekommande i Tjust, exempelvis i Västra Ed, Hjorted och Hallingeberg där man ännu kan se kvarvarande exempel på kyrkogårdarna. Även i Ukna finns ännu två smidesvårdar på kyrkogården. Ett 10-tal smidesvårdar förvaras numera i kyrkans tornkammare, tillsammans med några träkors, en del med bevarad bemålning. Se bild nedan. Flera smidesvårdar från Ukna finns också i Historiska museets samlingar. Dessa är daterade till 1700- och 1800-tal. År 1931 tas ett fotografi över samma plan framför kyrkans torn, men nu huvudsakligen över det område som utgör kvarter 3. Karaktären är ännu densamma med trävårdar, men också mindre stenvårdar placerade i högt gräs, möjligen ogräsbevuxet grus. Almarna har nu vuxit sig stora. Se bild nedan. På 1930-talet utvidgades kyrkogården åt nordost och öster genom att kvarter 5 tillkom. Här uppfördes 1932 begravningskapellet efter ritning av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm. Denne hade redan 1918 fått i uppdrag att upprätta ritningar över ett kapell, men p g a bristande ekonomi väntade församlingen med att bygga det. Kapellet uppfördes av tegel och fasaderna putsades. Det flacka sadeltaket belades med svartmålad plåt. Nämnde arkitekt utarbetade också ritningar över katafalk, altare m m. Det nya området planerades för ett större antal gravplatser efter ritning trädgårdskonsulenten Erik Pettersson, Västervik, men togs i bruk först på 1980-talet och då efter annan ritning. På 1940-talet skedde en omläggning av kvarter 3 i öster. Denna gång anlades det som ett grusgravsområde med familjegravar omgivna av stenramar eller låga häckar. Kvarter 4 brukades vid denna tid ännu för linjegravar. På 1960-talet genomgick kvarter 4 samma utveckling förutom den allra sydligaste och sydöstra delen som även fortsättningsvis var gräsbelagt, liksom idag. Sannolikt genomfördes arbetena efter ritning av Erik Palmgård, Västervik, signerad1935. I början av 1980-talet fanns behov av att ta kvarter 5 i bruk och en ny plan lades av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby. I denna ingick även minneslund. På 1980-talet köpte också församlingen mark från Västerviks kommun, mark som kyrkogården redan var anlagd på men av okänd anledning inte ägde. År 1992 invigdes minneslunden. På 1990-talet såddes flera rader av grusgravar i med gräs i kvarter 3 öster om kyrkan, men även sporadiskt i andra områden. År 1998 asfalterades ytan framför den sydvästra entrén. Två år senare upprättades en trädvårdsplan över kyrkogården. |
