Stäng fönster Nybro kn, BÄCKEBO 9:1 BÄCKEBO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| När den första kyrkogården i Bäckebo socken anlades är inte känt. I kyrkoböckerna för Åby socken står 1654 antecknat att capellförsamlingen fordom hade sin gravplats på kyrkogården vid Åby kyrka. Det tyder på att en kyrkogård har funnits i Bäckebo åtminstone sedan tidigt 1600-tal. Hur denna kyrkogård var utformad vet vi idag ingenting om. Det gamla kapellet ska ha legat ca 50 meter söder om dagens kyrka. Idag står en marmorgravvård i kvarter 2 som enligt uppgift ska stå på platsen för kapellets altare. Den äldsta kyrkogården bör ha legat söder om kapellet. År 1844 stod den nya kyrkan i Bäckebo klar. Då påbörjades arbete med att iordningställa en ny kyrkogård. På Kalmar läns museum finns en samling av äldre handlingar, avskrifter, tidningsklipp och fotografier som skänkts till museet av doktor Kurt Bergström från Grönskåra. Bäckebo socken är en av de socknar som Kurt Bergström var särskilt intresserad av. I detta material finns några notiser om kyrkogårdens äldsta tid. I en kungörelse från den 18 oktober 1846 uppmanades de sockenbor som inte hade slutfört sina delar av den nya ringmuren att göra så. Samma vecka som kungörelsen utfärdades skulle portar och staket sättas på plats och därefter kommer det inte att vara tillåtet att köra på kyrkogården. Året därpå ålades de som inte betalat sin del till sammanskottet för kyrkogårdens stängsel att göra så. Varje helt mantla skulle betala 8 riksdaler riksgäld och därefter i en fallande skala beroende på hemmanets mantal. Den som inte gjorde detta hotades med att bli lagsökt. Slutligen kungjordes det 1848 att kyrkogården var klar och skulle invigas på annandag påsk. År 1882 utfördes någon form av arbete på kyrkogården. Då uppmanades ett antal namngivna torpare och två skomakare i Balebo att infinna sig på kyrkogården för att slutföra planteringsarbeten. Vad som planterades är inte känt. I norr finns två ingångar till kyrkan med grindstolpar av sten och smidesgrindar. På stolparna vid den västra av dessa finns årtalet 1889 inskrivet. Detta år ska en utvidgning av kyrkogården ha utförts som omfattade kvarter 1. Arbete utfördes som nödhjälpsarbete. I Kalmar läns museums samlingar finns några bilder som visar Bäckebo kyrka och delar av kyrkogården vid olika tidpunkter. De äldsta bilderna är tyvärr odaterade. Kyrkogårdens utseende och bildernas kvalité tyder dock på att de bör vara tagna i början av 1900-talet. De visar kyrkan från söder och delar av kvarteren 2 och 3. Bilderna visar att det vid den här tiden endast stod ett fåtal gravvårdar i de båda kvarteren. Flertalet av gravvårdarna på bilden förefaller vara av trä. Att området brukas framgår dock av att det syns flera gravkullar. I synnerhet på den ena av bilderna som är tagen på vintern framgår detta tydligt. Den ringa växtlighet och de få gravvårdarna ger platsen ett lite ödsligt intryck. I en beskrivning av kyrkogården från 1919 skriver dock kantor Rudolf Svensson att kyrkogården är ovanligt väl underhållen och vacker samt att gravvårdarna vårdas med största pietet. Enligt kantorn skulle det finnas ca 100 gravvårdar av sten. Den första kända daterade bilden som finns i arkiven är från 1928. Den är tagen från sydväst och visar stora delar av kvarter 2. Bilden visar att det vid den här tiden fanns flera gravvårdar i kvarteret och många av dem omgärdades av låga häckar. Mitt i kvarteret, troligen utmed gången som leder fram till kyrkans södra ingång, stod en gran. Ytterligare en bild finns från 1934. Den visar kvarter 3 från sydost och även här hade det nu blivit tätare mellan gravvårdarna. Under åren 1939-1943 upprättade distriktslantmätare Erik Stigman en karta över Bäckebo kyrkogård. På denna redovisades dels hur kyrkogården såg ut vid denna tid, dels hur man tänkte sig en justering av kvarteren för att vinna plats. Dessutom visades en planerad utvidgning. Utvidgningen motsvarar idag kvarter 4. På kartan redovisades också trädbeståndet och vilka nyplanteringar man tänkte sig. Träden redovisades med kartecken av olika färger. I arbetet med den här historiken har endast en svartvit karta funnits att tillgå varför det inte går att säga vilka sorters träd som redan fanns på platsen. Det förefaller dock som att man tänkte sig att plantera Sibirisk silvergran, pyramidalmar och hängbjörkar. I kvarteren 2 och 3 fanns sedan tidigare plats för linjegravar. Raderna med linjegravar skulle enligt förslaget rätas upp. Man tänkte sig också linjegravar i norra delen av kvarter 4 men dessa kom istället att användas som köpegravplatser. I sydvästra delen av kvarter 2 reserverades platser för urnor liksom i södra delen av kvarter 4. Detta kom bara att genomföras i kvarter 4. I norra delen av kvarter 3 avsattes en rad enkom för barngravar vilket dock inte genomfördes. Nya häckar av liguster eller oxel samt idegran skulle planteras. Den stödmur som avgränsade kyrkogården i öster skulle tas bort och nya murar skulle byggas i norr, söder och i öster. Tanken var att återanvända stenen från den gamla muren. På den nya delen skulle en meterhög mur byggas mellan den norra och södra delen av området d.v.s. mellan allmänna gravar och köpegravar. Detta förefaller inte heller ha gjorts men en rad med björkar i öst-västlig riktning planterades för att markerar mitten av kvarteret. I sydvästra delen av kvarter 4 reserverades en hörna för flyttade gravvårdar. Dessa hade tidigare placerats mot kyrkogårdens stödmur. Av okänd anledning blev arbetet med kyrkogårdsutvidgningen fördröjt. År 1947 verkar arbetet ha återupptagits. Från detta år finns en kompletterande bilaga till beskrivningen från 1943. En del beräkningar hade justerats och det förefaller som att man nu avsåg att låta utvidgningen omfatta den del av kyrkogården som idag kallas kvarter 5. På två flygfotografier tagna 1950 kan man se att arbetet har påbörjats. Muren och ingången i norr är klar liksom gången i nord-sydlig riktning. Kyrkogården invigdes 1952 av biskop Elis Malmeström. På fotografierna ser man också kvarteren 1, 2 och 3. Samtliga köpegravar som är synliga på bilden var vid den här tiden belagda med grus. Hela den gamla kyrkogården omgavs av en trädkrans. Enligt uppgift ska enstaka gravar ha såtts in med grus från 1960-talet men flertalet såddes in efter 1981. I samband med detta togs också gravplatsernas omgärdningar bort. Idag finns endast ett mindre antal grusgravar kvar och flertalet av dessa har kvar sin omgärdning. År 2002 togs tre tujahäckar bort i kvarter 5. I denna del av kvarter 5 har ännu ingen gravsättning gjorts. |
