Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungsbacka kn, FJÄRÅS PRÄSTGÅRD 2:2 FJÄRÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - FJÄRÅS
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 3040, 1900: 3409, 1995: 4683

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tillsammans med skolan på en ås i södra utkanten av Fjärås villasamhälle. Prästgården med pastorsexpedition är belägna i sydvästra utkanten av samhället. Kyrkan, prästgården samt övrig sockencentrumbebyggelse ingår i Fjärås Bräckas riksintresseområde som bl.a. karaktäriseras av den dominerande grusåsen med äldre färdväg, fornborgar i strategiska lägen samt delvis öppen ljunghed. Socknen ligger i det kustnära sprickdalslandskapet som karaktäriseras av odlingsmarker i dalgångarna, högre liggande skogsmarker och ljunghedar samt inte minst sjöarna Lygnern och Stensjön. I socknen finns också riksintressanta herrgårdsmiljöer, bla Tjolöholms slottsanläggning från sekelskiftet samt storgården Rossared med medeltida ursprung.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett stort rektangulärt långhus med halvrunt korparti, sakristia i nordost, vapenhus på motsvarande plats i söder samt torn i väster.

I: Mindre partier av en kyrka från äldre medeltid torde ingå i den nuvarande byggnadens nordmur. En avbildning i Richardssons Hallandia Antiqua från 1748, samt observationer vid en restaurering 1937-38, förtydligar byggnadens äldsta utformning och byggnadshistoria. Den ursprungliga kyrkan hade romansk planform med rektangulärt långhus och smalare absidförsett kor. Vapenhus av okänd ålder fanns både i sydväst och nordväst. Åren 1700-01 förlängdes långhuset tre alnar i väster och ett torn, med bottenvåning av sten och överdel av trä, tillbyggdes i väster.

II: Det nuvarande långhuset uppfördes 1762-63, med bibehållande av äldre murpartier i norr och väster. Det norra vapenhuset revs, men ersattes med ett nytt på samma plats. På motsvarande plats vid den nyuppförda sydmuren byggdes likaså ett vapenhus. En sakristia uppfördes 1765 i nordost. Till en början kvarstod det äldre tornet, men 1800-01 ersattes detta av det nuvarande. År 1822 tillbyggdes ett mindre vapenhus i sydost. Samtliga vapenhus, liksom sakristian, revs 1871-73, när de nuvarande tillbyggnaderna i norr och söder tillkom.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett brutet yttertak, valmat över korpartiet, och tornet kröns av en kupolhuv från 1816 med en öppen lanternin. Tillbyggnaderna i norr och söder har bågfrisdekorerade gavlar. Kyrkans huvudingång är via tornets bottenvåning i väster. Det invändigt ljusa kyrkorummet täcks av ett brädvalv med en markerad taklist. Kyrkan restaurerades 1937-38 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld då bland annat vapenhuset i sydöst gjordes om till gravkapell och många tillskott från sent 1800-tal avlägsnades. Vid restaureringen 1983 inreddes utbyggnaden i sydost åter till vapenhus. Bland inredningen och inventarerna märks altaruppsatsen och predikstolen från 1600-talet samt en dopfunt i malm från 1596.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.