Stäng fönster Mörbylånga kn, GRÄSGÅRDS KYRKA 1:1 GRÄSGÅRDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik De förhistoriska lämningarna i form av gravfält nära kyrkan visar att platsen har en lång historia som centrum i bygden. På kyrkogården har det hittats en hällkista. Den första kända kyrkan i Gräsgårds socken är den stenkyrka som byggdes under 1100-talet och kring denna anlades en kyrkogård. Den medeltida kyrkogårdens utsträckning och utseende vet man inget om. Från 1600-, 1700- och 1800-talen finns flera avbildningar av kyrkan och ibland är också kyrkogården med. På en karta över Gräsgård från 1641 är kyrkogården ett rektangulärt område med kyrkan placerad i den södra delen. Kyrkogårdens utsträckning åt norr var inte lika stor som senare. Denna bild bekräftas av avbildningar från 1700-talet. På Petrus Frigelius bilder från 1753 är kyrkogården fortfarande rektangulär till formen. Platsen omgärdas av en mur. Ingångar som markeras av enkla stigluckor finns i öster, väster och söder. Söder om kyrkogården har Frigelius ritat ut två mindre byggnader. Förmodligen är det ett boningshus och en lada som tillhörde prästgården. När N. I. Löfgren avbildar kyrkan och kyrkogården 1816 återfinns murar och ingångarnas placering på samma platser. Ingångarna har dock fått mer påkostade stigluckor. De murade stigluckorna hade tillkommit 1773 och 1803. I det nordöstra hörnet av kyrkogården syns den byggnad som fortfarande står där. När Löfgren ritade av den hade den bara stått på det stället i två år. År 1885 rensades kyrkogården från gamla hällar, plöjdes och planerades om. Detta tillvägagångssätt gör att det finns få gamla vårdar eller andra spår bevarade på Gräsgårds kyrkogård. År 1945 planerades och dränerades den gamla kyrkogården och 1950 utvidgades den åt väster. Hur kyrkogården såg ut efter dessa åtgärder går att ana sig till genom fotografier. Bilder i Kalmar läns museums arkiv visar hur kyrkogårdens södra sida såg ut i början av 1950-talet. Många av gravvårdarna känns igen från idag. Men istället för gräs på marken finns där låga häckar av buxbom, och krattat grus på gångar och gravplatser. Rygghäckarna av tuja är troligen desamma som fortfarande finns kvar. När det på 1940-talet åter började planeras för att få plats med fler gravsättningar på kyrkogården valde man att utvidga i stället för att ta bort allt det gamla. 1949 beslutade kyrkostämman att utvidga kyrkogården med ett område i väster som församlingen redan ägde samt ett område som skulle inköpas av prästgården. Förslag till ordnande upprättades av länsarkitekt Åke Strindberg, Kalmar, 1945. Den gamla muren i väster togs bort men trädraden med askar fick vara kvar och tillsammans med en remsa gräsmatta markera den gamla gränsen. Gravkvarteren skulle förses med gräskanter och större områden sås helt in med gräs. I väster skulle ett stort träkors placeras, men detta kom aldrig till utförande. På den platsen är sedan början av 1960-talet en ceremoniplats för bl.a. utomhusgudstjänster belägen. Ceremoniplatsen pryds av ett stort kors i kalksten. Domkapitlet sade i sitt yttrande över förslaget att man borde ”undvika stenkanter kring gravplatserna samt singel eller grus i skarpa färger”. Från 1960-talet och framåt har Gräsgårds kyrkogård genomgått samma sorts förändring som de allra flesta andra kyrkogårdar. Utvecklingen har gått mot en förenklig av kyrkogården. Många detaljer som grusade gångar och gravar, infattningshäckar av buxbom eller stenramar har tagits bort och ersatts med gräsmatta. 1980 påträffades tre gravar och rester av en grundmur i samband med grävningsarbete för VA. Gravarna borde vara från nutid från en borttagen gravplats eftersom de låg i linje med övriga gravrader. Grundmuren låg i linje med kyrkans långhusgavel och kan vara en fortsättning på denna. Troligen var det rester av sakristian från 1700-talet som påträffades. Den var belägen mitt för långhusets nordöstra hörn. I början av 1990-talet ändrades ceremoniplatsen väster om kyrkan till minneslund. Den togs i bruk den 11 maj 1993. 2005 får församlingen ett sjuårigt tillstånd att utföra trädvårdsåtgärder enligt trädvårdsplan. Detta arbete påbörjades 2005. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström Ragnhild, Gräsgårds kyrka.”Gräsgård mellan hav och hed”. 1993 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter av vaktmästaren Göran Svensson |
