Stäng fönster Högsby kn, HÖGSBY 8:1 HÖGSBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| De äldre uppgifterna är hämtade från Manne Hofréns artikel om Högsby kyrka i Högsbyboken II. Uppgifterna har kompletterats med material från Antikvarisktopografiska arkivet i Stockholm samt Kalmar läns museums topografiska arkiv. När den första kyrkan i Högsby byggdes bör även en kyrkogård ha anlagts. Den var troligen redan då främst utlagd söder om kyrkan. Kring kyrkogården fanns troligen en omgärdning, en s k bogårdsmur, av timmer. År 1632 ska en kyrkogårdsmur ha tillkommit med stigluckor vid ingångarna. Såväl mur som stigluckor syns på den teckning som Jonas Haquini Rhezelius gjorde i samband med den antikvariska inventeringsexpedition som han företog till Öland och östra Småland 1634 på Kammarkollegiets uppdrag. Bilden visar främst kyrkans utseende men kyrkogårdsmuren med en stiglucka i öster, klockstapeln i kyrkogårdens sydvästra hörn samt en mindre byggnad i det sydöstra hörnet. Sydost om sakristian låg kyrkogårdens benhus. 1686 finns en notering i räkenskaperna om att ett ”munkahus” vid kyrkans västra gavel ska ha rivits. Troligen rör det sig om en medeltida gillesstuga som använts vid olika kyrkliga fester. Resterna av byggnaden försvann troligen då tornet byggdes. Ytterligare en notering som rör kyrkogården finns från 1711. Då ska trädgårdsmästaren Sven Jonsson på Berga gård ha plantera träd runt kyrkan. Även Petrus Frigelius, kyrkoherde i Madesjö, har avbildat kyrkan. Detta gjorde han drygt 100 år efter Rhezelius, 1750. Frigelius var en flitig tecknare som avbildat fler kyrkor, framförallt på Öland. Hans bilder är detaljerade men har fel proportioner. Liksom på Rhezelius bilder är kyrkogårdarna inte detaljerat återgivna. På Frigelius bilder av Högsby kyrkan kan man dock se några förändringar. Klockstapeln har flyttat till det sydöstra hörnet och den bod som tidigare stod där är borta. Förflyttningen ska ha gjorts 1665 i samband med en renovering av klockstapeln. Stigluckan öster om kyrkan finns kvar och bilderna visar ytterligare en stiglucka norr om kyrkan, byggd 1728 av ”byggmästarna i Drageryd”, samt ett mindre luckskjul i det sydvästra hörnet. Benhuset som syntes på Rhezelius bild är borta. Söder om kyrkan är ett antal gravvårdar i form av små lådor med toppiga tak krönta av en flöjel. Denna typ av gravvårdsanordningar ska i äldre tider ha varit vanliga på kyrkogårdarna i södra Kalmar län. Idag finns dock endast ett exempel bevarat, den s k Tjurlösa-graven på Löts kyrkogård. Teckningens utförande antyder att kyrkogårdens mur kan ha haft någon form av avtäckning. Några år efter Friglius besök i kyrkan ska området väster om kyrkan ha planerats men vad som menas med detta sägs inte. Klockstapeln dömdes ut vid en biskopsvisitation 1769. Biskopen föreslog att man istället skulle bygga ett torn till kyrkan. Fem år senare stod detta klart och klockstapeln revs. Bygget av tornet krävde arbete och ekonomiska resurser men när detta var färdigt vändes intresset mot kyrkogården. Under 1780-talet diskuterades hur muren runt kyrkogården, som var byggd av sten i bruk och avtäckt med bräder, skulle repareras. Bl a fanns en tvist med bönderna i Böta fjärding. Dessa bönder hade också kyrkogårdshängnet vid kapellet i Långemåla att underhålla och lyckades slutligen få landshövdingens befrielse från att delta i underhållet av muren kring Högsby kyrka. Man hade också synpunkter på det kungliga brev som utfärdats 1764 och som krävde att alla kyrkogårdsmurar skulle vara kallmurade och utan trätak. Enligt bönderna i Högsby var det inte möjligt att bygga en kallmurad mur då det i området fanns fel typ av sten, saknades kompetens att bygga den typen av murar o s v. I början av 1790-talet bör dock en mur ha stått klar för 1791 beställde man nya smidda kyrkportar av järn från Fogelfors bruk. De var tillverkade av smeden Engström i Melby som ska ha varit en erkänt duktig smed. Portarna hängdes mellan stolpar av tegel, som köpts från Björnö tegelbruk norr om Kalmar. Stolparna kröntes av urnor. Även nya planteringar gjordes. Redan 1790 planterade trädgårdsmästare Widegren på Berga tillsammans med handräckning av bondsöner träd runt kyrkan och utmed nerfartsvägen. Arbetet drog dock ut på tiden och ska ha pågått ännu 1793. I början av 1800-talet hade begravningar inne i kyrkorna förbjudits. För dem som hade råd gavs istället möjlighet att köpa en gravplats på kyrkogården. En av de mer påkostade formerna av gravmonument var att bygga ett gravkor, d v s en lite byggnad där man kunde ställa in kistorna. År 1829 ska ett sådant gravkor har byggts ” på sidan av kyrkan” av häradshövdingen och riddaren av Kongl Wasa Orden Herr G af Harmens, Ruda. Den första kända utvidgningen av kyrkogården ska ha gjorts 1825. Hur stor denna var och vilka kvarter det omfattade är inte känt. Det bör dock ha handlat om ett mindre område eftersom man redan 1840 behövde utvidga kyrkogården igen. Även denna utvidgning bör ha omfattat ett mindre område. Nästa utvidgning som gjordes på 1880-talet var större och mera genomgripande. Det nya området iordningställdes söder och sydväst om kyrkan. Kyrkogårdsmuren flyttades. Vid den här tiden ska muren ha varit av typen halvmur med en jordvall uppbyggd på insidan. Enligt en lantmäterikarta från 1880 som reglerar ägoförhållandet av marken nära kyrkan kan man utläsa att den gamla kyrkogårdens södra gräns gick i höjd med sockenstugan. Mitt i den dåvarande södra kyrkogårdsmuren fanns en mindre byggnad som troligen användes som bårhus. Denna byggnad revs och ett nytt bårhus stod klar 1886 i kyrkogårdens nya sydgräns. År 1891 togs de gamla träden ner och nya planterades. Ytterligare en utvidgning av kyrkogården genomfördes 1918-21, även den i söder. Handlingarna är något svårtolkade men det förefaller som att någon har utarbetat ett förslag till anläggningens utformning. Detta förslag har därefter reviderats efter synpunkter från den dåvarande stadsarkitekten i Kalmar J F Olson. Till förslaget finns också en förteckning på lämpliga växter upprättad av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson. Kanske var det Ohlsson som gjorde det ursprungliga förslaget till kyrkogårdens ordnande. Den gamla kyrkogårdsmuren revs och en ny byggdes längre söderut lik den gamla. På den södra delen av kyrkogården låg en byggnad som omnämndes som kapell men i realiteten var ett bårhus. Detta var byggt i sten i början av 1880-talet. Ett av de förslag till revidering av planen för den nya kyrkogårdsdelen som J F Olson framförde var att mark skulle avsättas för att uppföra ett kapell. Detta genomfördes dock aldrig. Grindarna vid den södra ingången till kyrkogården var av smide och lika de som fanns vid ingången öster om kyrkan. De var utförda i nygotisk stil. Planen anslöt sig till den gamla kyrkogårdens utformning med familjegravar utmed gångar och i kvarterens ytterkanter samt allmänna gravplatser i kvarterens mitt. Avsättningen av mark för ett kapellbygge skulle dock kräva en förändring av det nya områdets tänkta gångsystem. På flygfoto i Kalmar läns museums samlingar från 1935 kan man se att den nya delen av kyrkogården är tillhälften belagd med gravplatser. De flesta gravplatser förefaller vara belagda med grus och omgärdade med någon sorts häck. Träden utmed murar och gångar är ännu unga. Även på den gamla delen av kyrkogården är de flesta gravplatser belagda med grus. Det finns också flera gravkullar som troligen är överväxta med murgröna. En känd profil i Högsby och södra delen av Kalmar län var byskomakaren Jonas Stolt. Han var också spelman och framförallt bygdeskildrare. År 1938 restes en minnessten över honom på Högsby kyrkogård. I Växjö stift genomfördes 1949 en enkätundersökning angående stiftets kyrkogårdar. Undersökningen bestod av en frågelista som skickades ut till församlingarna på uppdrag av Ivar Hylander. En stor del av stiftets församlingar besvarade frågorna. Högsby församling var en av de som svarade. Tyvärr är svaren kortfattade men de ger ändå en viss information. Man bekräftar att det gjorts begravningar inne i kyrkorummet och att det fanns gravhällar bevarade inne i kyrkan. Om kyrkogården utseende i äldre tider hade man inte mycket kunskap. Däremot får vi veta att det vid den här tiden fanns gott om träd på kyrkogården, dock inte mot den norra gränsen. Träden var av sorterna lind, lönn och alm. Det fanns linjegravsområden men man trodde inte att gravplatser i äldre tider varit samlade efter bysamfälligheter. Gravkullar var vanliga och de var ovala till formen. På frågan om man hade några regler för gravvårdarnas storlek har man inte lämnat något svar varför man kan anta att det inte funnits några. På kyrkogården fanns flera prästgravar men man ansåg inte att det fanns någon typ av gravvårdar som var karaktäristisk för bygden. I början av 1950-talet påbörjades arbetet med en ny utvidgning av kyrkogården. P g a läget nära Emån gjordes stora dränerings- och invallningsarbeten för att förhindra översvämningar på kyrkogården. Förslaget till anläggningens utformning togs fram av Erik E Wilén, Kyrkogårdstjänst från Örebro 1952. Av handlingarna framgår att förslaget till ordnande av kyrkogården väckte en del kritik från länsarkitekten och Kungliga byggnadsstyrelsen. Man ansåg att förslaget inte tog vara på platsens skönhetsvärde och gångsystemets markerade axlar i saknade förankring i landskapsbilden eller inte anknöt till någon fast punkt i landskapet. Utvidgningen gjordes dock men hur vida man justerade planen efter dessa synpunkter har inte gått att fastställa. Arbetet kom igång 1956. Under grävningsarbetet påträffades människoben samt en järnframställningshärd. Ett nytt pumphus byggdes på kyrkogården 1967. Ytterligare en utvidgning gjordes 1983-84. Det nya området ritades av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby som är en av de mest anlitade i södra delen av Kalmar län när det gäller kyrkogårdsarbeten under 1970-och 80-taletn. Området som tillkom gränsar till den sydöstra delen av området från 1953. Året därpå godkändes H Kolsbys förslag till minneslund för kyrkogården. H Kolsby ritade också förslagen till omläggning av kvarteren G, H och M 1986 samt nya lövkomposter och plank 1987. Nya armaturer på kyrkogården sattes upp 1999. |
