Stäng fönster Motala kn, ÄLVESTAD 11:1 ÄLVESTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Den äldre topografiska litteraturen (Broocman, Widegren och Ridderstad) redovisar endast för kyrkans omfattande utbyggnad och restaurering i mitten av 1700 talet. Broocman redovisar dock för en försvunnen runsten som troligen försvann i samband med restaureringen i mitten av 1700-talet. Texten ”Geter (Göter) och hans bröder…………..Gud hjälpe hans själ” är känd genom avskrift. Det kan dock antagas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Kyrkogården äger ett stort antal bevarade gravvårdar från 16–1700 tal, den äldsta från 1611. Intressant nog står en av dem sannolikt på ursprunglig plats, det så kallade Vittorpsmonumetet. I Sune Ljungstedts inventering fanns ytterligare en sten på ursprunglig plats i kv B. Denna redovisas dock som svårt skadad och har sedan tagits bort. Sannolikt är norra delen av kyrkogården tillkommen relativt sent. Dock före eller samtidigt med att nuvarande kyrkogårdsmur anläggs eftersom denna innesluter hela den nuvarande kyrkogården och är enhetligt uppförd. Ingen uppgift finns om tiden för kyrkogårdsmurens uppförande, men den ansluter till den gängse typ av mur som anlades på 1800-talet. Samtidigt har fyllnadsmaterial sannolikt påförts så att murens insida kommit att ligga i höjdliv med kyrkogården. Kyrkogårdens utseende från tiden före 1939, då flygbilden nedan togs, är oklar då källor saknas. 1968 togs också en del bilder av kyrkogården i samband med restaureringen av kyrkan. En arkeologisk förundersökning utförd av undertecknad 1993 innebar att ett VA-schakt drogs in under kyrkmuren från söder strax öster om murens SV hörn. Därefter följdes kyrkogårdens grusgång österut mot tornet, för att sedan runda detta och ansluta till den nybyggda toaletten i långhusets nordvästligaste del. På hela denna sträcka berördes endast grova fyllnadsmassor, ibland av blockstorlek, och inga spår av gravar syntes. Endast närmast tornet framkom en sådan, som dock kunde undvikas. Detta bör innebära att nuvarande kvartersindelning varit i bruk ända sedan utfyllnaden skett. Eventuella medeltida eller äldre gravar ligger i så fall kvar djupt under denna utfyllnad. Möjligen har denna omfattande ombyggnad av kyrkogården skett under sent 1800-tal. Detta skulle i så fall korrespondera väl med det faktum att det finns en tydlig indelning till gårdsvis placering av gravvårdar från tiden kring sedelskiftet 18–1900, särskilt tydlig längst i öster och i sydväst. Dessa vårdar skulle då vara de första på plats efter omläggningen. Nuvarande gravkarta är från 1971 och redovisar till största delen för kyrkogårdens aktuella utseende. En stor del av träden som karterats i trädkransen har dock tagits bort. 1993 tillkom också minneslunden i NV hörnet. Mellan 1993 och 2003 har också södra ingången förändrats. Tidigare fanns en trappa direkt innanför grinden som ledde upp till kyrkogårdens höjdnivå. Denna är nu ersatt av en sluttande gång fram mot kyrkan och istället har trappstenen lagts i den kringgående gången mot öster respektive väster (se markering kartskissen över kyrkogårdens vegetation). |
