Stäng fönster Laholm kn, HASSLÖVS PRÄSTGÅRD 1:5 M.FL. HASSLÖVS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - HASSLÖV BEFOLKNINGSTAL - 1805: 574, 1900: 766, 1995: 571 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan tillsammans med pastorsexpedition ligger enskilt på Hasslövs prästgårds ägor. Prästgården återfinns direkt i väster. Kyrkans läge är centralt i den öppna odlingsbygden och strax i norr passerar Stensån. Slättbygden breder ut sig norrut från i höjd med Hasslövs by, direkt söder om kyrkan. I söder vidtar Hallandsås med kuperad skogsbygd. I socknen, gränsande till Prästgårdens ägor, ligger den medeltida storgården Dömestorp. Dömestorp och storgården Skottorp, i angränsande socknen Skummeslöv, utgör riksintresseområde med ett herrgårdslandskap som i hög grad har präglat bygden. Herrgårdsmiljöerna i fullåkersbygd med alléer och märgelgravar samt kyrkan och prästgården bildar en intressant struktur. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad kyrka bestående av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti. På den nordöstra sidan en vidbyggd sakristia och i väster ett torn. I: Stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och ett smalare rakt avslutat kor. På den södra sidan ett vidbyggt vapenhus. Kyrkan hade valv av tegel. I väster ett sannolikt romanskt torn. Tornets överdel ombyggdes emellertid i början av 1700-talet och fick då den nuvarande spiran i trä (på tornflaggan står C R S 1708). Kyrkan raserades, med undantag för tornet, i samband med uppförandet av nytt långhus och kor. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1862-63 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman, med bibehållande av den gamla kyrkans torn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är formgiven i enkel rundbågestil. De utvändigt vitputsade murarna artikuleras av strävpelare och genombryts av parvis kopplade rundbågefönster. Altaret upplyses av en trefönstergrupp på östgaveln. Exteriören präglas i övrigt främst av den höga barockspiran på det äldre breda västtornet. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv av trä. Flera äldre inventarier finns i kyrkan, exempelvis ett senmedeltida krucifix och en träskulptur föreställande S:t Jakob från samma tid, så väl som föremål från 1600- och 1700-talen. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
