Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Älmhult kn, PJÄTTERYD 4:1 PJÄTTERYDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter slutgiltigt beslut om nybyggnad 1830 uppfördes Pjätteryds kyrka 1833-34 av byggmästaren L Carlsson, Sölvesborg, efter ritning av Samuel Enander 1831. Invigningen skedde först den 26 september 1841 och förrättades av kontraktsprosten Petrus Granstrand. Kyrkan ersatte en medeltida träkyrka, belägen väster om den nya kyrkplatsen. Träkyrkan revs 1836. Nybyggnaden föregicks av en lång kamp mellan församlingen och biskop Tegnér.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, rektangulär sakristia i öster och torn i väster. Huvudingång genom tornet. Mittportaler på båda långsidorna. Senare upptagen ingång till sakristian från söder. I nordöstra hörnet mellan sakristian och koret en bårhustillbyggnad från 1950-talet. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Taken täckta med kopparplåt.

EXTERIÖR - Utförd enligt 1831 års ritning. Mittportalernas omfattningar blev dock förenklade, tornets rundfönster ersattes med rundbågiga och den horisontalt löpande listen nedanför kyrkans fönster uteslöts. Tornets lanternin igensattes 1914 och är sedan 1966 försedd med tornur.

INTERIÖR - Interiören är delvis förändrad och ett fönster på vardera sidan i anslutning till korpartiet är sedan 1925 igenmurade för att ge plats åt den gamla kyrkans altaruppsats respektive triumfkrucifix. Kyrkorummet domineras av den stora altaruppställningen från 1877 (jfr Stenbrohult). Altartavlan, som skildrar Jesus vid 12 års ålder i templet, är utförd av Bengt Nordenberg, liksom de båda flankerande grisaillemålningarna av Moses och Johannes. Dessförinnan användes en mindre tavla, visande Nattvardens instiftande. Enanders ritning till korväggen visar en bågställning och ett kraftigt listverk samt profilerade dörröverstycken. Det är osäkert om dessa detaljer utfördes. Inredningen är i huvudsak ursprunglig. Orgeln tillkom vid 1800-talets mitt. Den nuvarande färgsättningen i grått, brunrosa, gråblått och med detaljer i guld och rödbrunt är från 1952.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993