Stäng fönster Herrljunga kn, ERIKSBERG 4:1 M.FL. ERIKSBERGS NYA KYRKA (GÄSENE-ERIKSBERGS KYRKA)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ERIKSBERG BEFOLKNINGSTAL - 1805: 395, 1900: 581, 1995: 199 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Eriksbergs gamla kyrkplats ligger på en kuperad kyrkogård i odlingsbygd (se I: ERIKSBERGS GAMLA KYRKA). Intill gamla kyrkan finns ett välbevarat ryttartorp från 1850-talet. Kyrkan övergavs 1885 när Eriksbergs nya kyrka (även kallad Gäsene-Eriksbergs kyrka) stod klar på en kulle ett stycke söder därom. Efter en tid av förfall sattes på 1920-talet åter den gamla kyrkan i stånd och brukas idag som församlingens huvudkyrka. Eriksbergs socken och den gamla kyrkan har enligt traditionen haft ett samband med den erikska kungaätten under 1100-talet. Äldre västgötalagens kungalängd uppger att kung Knut Eriksson dog i Eriksberg. Socknen ligger sydost om Herrljunga. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Eriksbergs nya kyrka, även kallad Gäsene-Eriksbergs kyrka, uppfördes 1884-85 efter ritningar av Helgo Zettervall i stram nygotik och består av långhus, tresidigt avslutad utbyggnad i öster - där en rak skärmvägg utgör altarvägg och delar av utrymmet längst i öster till sakristia - samt ett kraftigt torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har ett blottat granitmurverk med vitputsade omfattningar i tegel. Spetsiga gavlar markerar nord- och sydfasadens portaler och huvudingången i väster. Långhusets skiffertak och tornets plåtspira förenklades på 1920-talet genom avlägsnandet av bland annat huvar på tornet och dekorativa gjutjärnsdetaljer. Ett litet torn rider över koret. Ingång i väster, via tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Den stora kyrkans interiör har genomgått få förändringar och bevarar i allt väsentligt sitt ursprungliga utseende. Kyrkan har använts sparsamt sedan Eriksbergs gamla kyrka sattes i stånd på 1920-talet; åtgärder tycks ha inskränkt sig till byte av värmesystem. Det inre präglas av de effektfulla höjdmåtten. Under det höga, gråmålade trätaket korsas den öppna takstolens långa bågar. Bänkinredningen är öppen. Inredningen är huvudsakligen utförd i omålat trä, med undantag för det samkomponerade altararrangemanget, som är vitmålat. Altartavlan kröns av ett kors, ovan vilket syns korvalvet med naturalistiskt målad molndekoration. Väggar och de spetsbågiga fönstrens smygar och masverk är marmorerade. Bakom den högt placerade läktaren syns ett ensamt spetsbågigt fönster, men däremot ingen orgelfasad. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. REFERENSER: Malmström, K: Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom Svenska kyrkan 1860-1930. 1991. |
