Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, BORG 14:10 BORGS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - NORRKÖPINGS BORG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1077, 1900: 2170, 1995: 9512

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Löt införlivad 1803 (beslut 1783). Vrinnevi utbruten ur Norrköpings Borg, Norrköpings Sankt Johannes och Tingstad 1991.

LÄGE OCH OMGIVNING - Borgs medeltidskyrka var belägen strax öster om Borgs herrgård i sätesgårdens trädgård. Den nuvarande kyrkan ligger på en svag höjd i det mycket fornlämningsrika sprickdalslandskapet strax söder om Norrköping, lokaliserad hit i början av 1800-talet i samband med sammanslagningen av Borgs och Löts socknar. Den ligger tillsammans med församlingshem öppet och ensamt med en spatiös kyrkogård runt själva kyrkobyggnaden. Numera har kyrkan hamnat inklämd mellan E4 och gamla riksvägen mellan Norrköping och Linköping. Borgs begravningsplats ligger 2 km öster om kyrkan. Löts klockaregård är belägen 1 km väster om kyrkan. Prästgård vid Trostad.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (BORGS KYRKPLATS). Den rivna medeltida stenkyrkan är dokumenterad med en avbildning från 1600-talets senare hälft. Den bestod då av ett långhus med rakslutet korparti. Huruvida denna planform var resultat av en ombyggnad är inte känt. I kyrkans arkivalier omtalas omfattande reparationer under 1640- och 1690-talen. Kyrkan var enligt avbildningen tornlös, men hade ett vapenhus av okänd ålder i väster. Ett nytt vapenhus byggdes 1719. Åren 1711-12 arbetade Norrköpingsmålaren Baltzar Wilhelm för kyrkan och dekorerade bl.a. innertalet, ett enkelt, plant trätak. Kyrkan härjades av vådeld 1729. Vid återuppbyggandet förhöjdes kyrkans murar. Kyrkan revs i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. Den altarpredikstol som Borgs kyrka fick på 1740-talet tycks ha varit den första i landskapet. Den tillverkades av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping. Den renoverades och uppsattes 1928 i Borgs församlingssal på förslag från Erik Fant.



DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan byggdes i marksten och tegel 1801-1803 av Casper Seurling efter en ritning från ÖIÄ daterad 1785. Den enskeppiga salkyrkan har rak altarvägg och sakristia med halvrund plan i öster och torn i väster. Tillbyggnader söder och norr om tornet från 1972.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är vitputsad. Kyrkan har yttre sadel-tak på långhuset och valmat sadeltak över koret. Tornet kröns av en ovanlig lanternin av trä, som är hög och kraftigt förkroppad samt har pyramidformad huv. Takmaterialet utgörs av grön kopparplåt. Det inre täcks av trätunnvalv. Interiör och exteriör är i huvudsak välbevarad och tidstypiska, även om den förra kompletterades med diskret ornamentik kring sekelskiftet. Från den gamla kyrkan härstammar den romanska dopfunten, medan övriga inventarier nytillverkades. Altaret utfördes 1804 liksom Pehr Hörbergs altartavla med dess altarädikula. Ritningarna till predikstol och altarädikula är signerade Anders Fredrik Bergstedt och de tillverkades av Carl Fredrik Beurling i Norrköping. Orgeln gjordes av P. Schiörlin 1807. Orgelläktaren byggdes 1801-03; dess bröstning har målningar utförda av Olof Littorin efter Pehr Hörberg. Vid 1800-talets slut genomfördes en restaurering då öppna bänkar introducerades tillika med vindfång. År 1939 restaurerades kyrkan efter ritningar av Kurt von Schmalensee, varvid bänkinredningen ånyo förnyades och läktardekoren togs fram efter att ha varit övermålad.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.