Stäng fönster Härnösand kn, STIGSJÖ PRÄSTBOL 1:2 STIGSJÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den medeltida kyrkan i Stigsjö ombyggdes och förlängdes åren 1684-85. Ny utvidgning diskuterades 1771, då Daniel Hagman framlade två ritningsförslag, dels till tillbyggnad, dels till nybyggnad. Den tvist som uppstod kring förslagen bland byamännen bilades i ett kungligt brev 1781. Resultatet blev nybyggnad på gamla kyrkans plats med delvis bevarande av dess murar i norr och öster. Kyrkan byggdes efter ritning 1782 av Pehr Hagmansson, som efterträtt fadern. Gudstjänst förrättades första gången den 16 okt 1785, invigningen skedde 1786. Kyrkan ligger utanför det nuvarande samhället. Till kyrkogården leder två smidda grindar från 1849 och 1878 med kraftiga murade grindstolpar. Som förebild till de vackert smidda överstycket har grindpartiet i Säbrå stått. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, sakristia på norra sidan och torn i väster. Ingång i väster samt i norr och söder (ursprungligen endast i söder). Byggd i gråsten och tegel. Fasaderna vitputsade, sockeln klädd med skiffer. Kopparplåt på taken, ursprungligen spån. EXTERIÖR - Hagmanssons ritning har följts, utom att lanternin tillkommit. På längdfasaderna markeras hörn och ingångar av lisener. Fönsterna har de för Hagmansson typiska blindsmygarna ovanför dageröppningarna (saknas på ritning). Tornet bär en huv med tornur åt fyra håll, med vitmålad liten lanternin med glasade fönster (eventuellt tillkommen 1825). Sadeltak valmat åt öster. Originalportar i trä. INTERIÖR - Ursprungligen var kyrkorummet välvt med ett tunnvalv av tegel. 1860 ersattes den övre delen med ett brädvalv, som 1916 blev putsat och försett med gördelbågar som utgår från väggarnas kopplade pilastrar. Altaruppställningen och predikstolen kom troligen till kyrkan först omkring 1803-05, men var utförda av Jonas Edler innan han dog 1797, eventuellt slutfördes arbetena av någon av hans medhjälpare. Även byggmästaren Simon Geting var delaktig i arbetet med altaruppställningen. Altaruppställningen består av parvis ställda kolonner, som bär en båge krönt av en strålsol. I fältet under bågen är skenarkitektur målad sannolikt av Johan Wagenius. Framför fältet är ställt ett kors med törnekrona och svepeduk. Vid korsets fot står en kvinnogestalt, som håller Hoppets ankare. Två reliefer med framställning av evangelisterna vid altarbordets sidor skall vara utförda av Jon Göransson Westman 1794. Göransson Westman dog dock redan 1780, antingen är de äldre och överflyttade eller också (troligare) är de utförda av sonen Pehr Westman.De två änglarna, som nu är ställda på läktarorgeln, hade tidigare sin placering på var sida om altaret. och även de tillskrivs Göransson Westman, vilket är mer sannolikt. Predikstolstrappans barriär är dekorerad med fält och vegetativ dekorlist. Predikstolen och trappans utformning är i princip identiska med de i Särbrå, snidade av Johan Edler d.ä.. Pyramiderna i koret utförda av Måns Graan 1732, insatta i den nuvarande kyrkan först i senare tid. Ursprunglig sluten bänkinredning med moderniserade sittbänkar. Läktaren är från byggnadstiden utförd av snickare Björling, som även tillverkade barriären till predikstolen. Såväl altarring, bänkinredning och läktarbarriären är prydda med snidad dekor troligen utförda av samme mästare. Orgelfasaden är ritad av L W Sifwert(z) 1819. Ursprungligen var klaviaturen på baksidan av fasaden varför mittpartiet hölls delvis öppet för att organisten skulle ha kontakt med kyrkorummet. Orgelfasaden tillhörde en äldre orgel byggd av Per Z Strand 1820. Över det ursprungligen stora orgelskåpet var till en början en övre läktare placerad. Det nuvarande orgelverket är byggt 1916. Kororgel från 1980. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997. |
