Stäng fönster Vetlanda kn, BÄCKSEDA KYRKA 2:1 BÄCKSEDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Bäckseda kyrkogård är jämnårig med den äldsta kyrka på platsen, som lär vara uppförd på 1200-talet. Den ursprungliga kyrkogårdens utsträckning är inte känd, men torde ha varit mindre än dagens. Troligt är att den ursprungliga kyrkogården haft samma utsträckning som den övre delen av den gamla kyrkogården, fram till trappavsatsen. Sålunda skulle norra, östra och västra mursträckningen vara på ursprunglig plats, medan den södra har flyttats längre söderut. På 1600-talet finns uppgifter om kyrkogårdens stigluckor. Det fanns tre stigluckor - en i söder, en i öster och en i norr som kallades ”sjöluckan”. Troligen fanns inte någon i väster. Det var viktigt att de hölls i skick, den södra hade ett litet torn som kröntes med en spira och en låsbar port. Uppenbarligen hade man problem med att porten lämnades öppen och djur tog sig in på kyrkogården, eftersom man vid flera tillfällen nämner behovet av lås och tillsyn av porten i kyrkoprotokoll. Kyrkogårdsmuren var också föremål för tillsyn och underhåll - något som man delade på i socknen. Varje hemman ansvarade för åtta alnar av muren, men av protokollen att döma fungerade detta dåligt. Muren var troligen fogad och putsad, och som skydd var den försedd med någon form av enklare trätak. 1795 togs den södra stigluckan bort och ersattes med ett par grönmålade grindar. Uppenbarligen hade man platsbrist på kyrkogården och vid en biskopsvisitation 1831 anmodades därför kyrkan att sluta med att begrava folk på kyrkogården utifrån släkttillhörighet. Istället skulle man börja begrava folk i linje, i en kronologisk rad oavsett var ens övriga familj och släkt låg begravd. Detta mötte sådant motstånd och det dröjde ända till 1929 då man började med begravningar i ”allmänna linjen”. Istället utvidgade man kyrkogården, och lättast var det mot söder. Denna utvidgning gjordes 1844 och motsvarar troligen den äldre delen av kyrkogården, i denna rapport kallad område A. 50 år seanre finnsuppgifter om en utvidgning mot nordost, 1894, och i samband med det lades hela kyrkogårdens mur om. Man kan också förvänta sig att den smidda grinden är i öster är från denna utvidgning och omläggning. 1915 brinner den medeltida kyrkan ned och bara murarna står kvar. Efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Otar Hökerberg uppförs en ny kyrka 1917-18, på den gamla kyrkans kvarstående murar. Om kyrkogården ändras i samband med detta är osäkert, men troligen planteras den östra raden med hamlade lindar längs östra kyrkogårdsmuren. Indelningen av kyrkogården i släktområden luckras upp och 1929 införs linjebegravningen. Linjebegravningen omfattar främst de allmänna gravarna, men troligen har även de övriga gravarna baserade på släkttillhörighet omdisponerats till ett system med familjegravar i kvarter. Linjesystemet fick dock ingen större betydelse och idag syns en del rester från det norr om kyrkan - familjegravar förblev den vanligaste formen. 1979 utvidgas kyrkogården igen - och då med ett stort område söder om kyrkogården samt ytor väster och öster om kyrkogården. För ritningarna svarar ingenjörsfirman Orrje & co i Växjö. Området innehåller ren del för minneslund och stora ytor för framtida expansion. |
