Stäng fönster Oskarshamn kn, EMMEKALV 2:2 PÅSKALLAVIKS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Påskallaviks kyrkogård ska ha tagits i bruk under 1850-talet, ca tio år innan byggandet av kyrkan påbörjades. Det var initiativtagaren till kyrkbygget, handlanden Nils Callerström som upplät marken till kyrkogården och 1865 definitivt donerade marken både för kyrkan och kyrkogården. Kyrkogårdens äldsta gravvård är daterad 1852. Få uppgifter finns om kyrkogårdens utseende vid slutet av 1800-talet. Enligt en uppgift av E. Ihrfors ska kyrkogården varit omgärdad av ett trästaket. Det äldsta fotografiet i Kalmar läns museums samlingar är odaterat men förefaller vara taget i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Fotografiet visar kyrkan från väster och en mindre del av kyrkogården i anslutning till gången som går fram till kyrkans västra ingång. På bilden kan man se att de lindar som än idag utgör en allé fram till kyrkan är nyplanterade. Man kan också se några av de hängaskar som står i det område som idag är kvarter 5. Träden är på bilden unga. Ett mindre antal gravplatser ses på bilden. Samtliga förefaller vara belagda med grus och söder om gången är gravplatserna omgärdade av låga häckar. Mausoleet byggdes ursprungligen för familjen Jähkel vid Våneviks park. Familjen ägde Våneviks stenhuggeri men när firman hamnade i kris såldes byggnaden till konsul Örn som vid den tiden ägde Emsfors pappersbruk. Konsul Örn lät flytta mausoleet till dess nuvarande plats 1930. För att mausoleet skulle kunna inlemmas på kyrkogårdsområdet gjordes ett byte av mark mellan familjen Örn och församlingen. Kyrkogården utvidgades med ett markområde i söder som omfattade marken där mausoleet är uppfört samt kvarteren 6 och 7. I utbyte mot detta fick familjen Örn mark norr om kyrkan. Vem som ritade förslaget till kyrkogårdens nya del är inte känt. Församlingen ville ha Johannes Dahl som gjort arbeten på Döderhults kyrkogård. Några signerade ritningar av arkitekt Dahl har dock inte inom ramen för detta arbete påträffats. På flygfotografier från 1935 kan man se mausoleet på plats. Det nya området hade ställts i ordning med gräsmattor och gångar men ännu hade inga gravsättningar skett. På fotografiet framträder en strikt ordnad kyrkogård med tydligt avgränsade områden, grusbelagda och omgärdade köpegravar samt två områden som förefaller brukas som linjegravsområden. Dessa områden fanns i kvarteren 1 och 8. De båda kvarteren hade en, vid den här tiden, vanlig utformning. I en ram runt kvarteret hade köpegravar placerats och ytan i kvarterets mitt användes för linjegravar. Spår av denna struktur kan man än idag se i de båda kvarteren. Vid den här tiden ska en köpegrav ha kostat 5 kronor per kvadratmeter för församlingsbor och 25 kronor per kvadratmeter för utsocknes. En plats på allmänna linjen kostade 10 kronor. Nästa flygfotografi är från 1947. I kyrkogårdens södra gräns har träd planterats. Dessutom har en av de nyanlagda ytorna tagits i bruk, kvarter 6. Omgärdade och grusbelagda köpegravar har placerats i en ram runt kvarterets ytterkant. Tre år senare har även det linjegravsområde som anlades i mitten av kvarter 6 börjat användas. Då har också kvarter 7 fått en ram av köpegravar i kvarterets ytterkant. Bilden visar att kyrkogården i det närmaste var fullbelagd. År 1957-58 gjordes ytterligare en utvidgning av kyrkogården i söder. Vem som gjorde ritningarna är inte känt. Den nya kyrkogårdsdelen gavs en utformning som var modern vid tiden. Gravvårdarna placerades i ryggställda rader med häckar planterade emellan raderna. På ett flygfotografi från 1959 ses hela den nyanlagda delen. Gångsystemet hade lagts i nordsydlig riktning med två gångar i öst-västlig riktning som sammanband områdets olika delar. Kyrkogårdsmuren var klar och på insidan av denna har björkar planterats. Två gångar, huvudgången som binder samman den nya och gamla kyrkogården samt den sydligast av de båda gångarna i öst-västlig riktning, hade försetts med alléer av björkar. Rygghäckarna hade ännu inte planterats men förberedelser hade gjorts och på det sista flygfotografiet från 1964 syns de tydligt. Någon gång efter 1964 skedde den genomgripande omläggningen av Påskallviks kyrkogård som präglar kyrkogården idag. Grusgravar såddes in och omgärdningar runt gravplatser togs bort. Detta är åtgärder som genomfördes på de flesta av våra kyrkogårdar och som låg i linje med rationalliseringssträvanden och den tekniska utvecklingen vid den här tiden. Förändringarna innebar att kyrkogårdens karaktär på ett genomgripande sätt förändrades. Ett urngravsområde i kvarter 5 togs i bruk 1970. Det har senare följts av ytterligare ett urngravsområde i kvarter 8 som togs i bruk 1976. År 1996 anlades en minneslund i kvarter 7. Förslaget togs fram av Trädgårds- och Markprojektering G. Klasson AB, Mönsterås. |
