Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY ÖSTERMUR 22 KV ÖSTERMUR 22

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 22 - Fastigheten Östermur 22 är belägen i kvarterets södra del, angränsande till Östra Tullgränd i väster och till ringmuren med ett murtorn i öster. Fastigheten hör till en av de tidigast bebyggda på norra Klinten. Redan på 1697 års karta finns tomten utmärkt och utgjorde tillsammans med nuvarande Östermur 23 en fastighet med tomtnummer 395. Denna var bebyggd med ett hus med tillhörande kålgård. På den tiden tjänstgjorde huset som bödelsstuga. Fastigheten fick vid 1700-talets slut beteckningen Klinteroten IV:183, vilken den hade fram till 1932 då den delades upp i Östermur 22 respektive 23. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det ett trähus med brädtak samt ett stall på tomten. Bödeln hade vid denna tidpunkt flyttat norrut till Rackarbacken.
Fastighetens huvudbyggnad är det ovan nämna bostadshuset, placerat i den södra delen av fastigheten med långsidan längs Östra Tullgränd. Det är uppfört i knuttimmer och skiftesverksteknik under ett sadeltak med listtäckt papp och ståndränna. Fasaden är tjärad och har blottlagd skiftesverksstomme i den norra delen, den södra är klädd med stående träpanel. Den knuttimrade delen kan vara en rest av den byggnad som uppfördes på tomten vid 1600-talets slut och tjänade som bödelstuga. Detta var troligtvis ett gavelfarstuhus, som senare byggts till i skiftesverk och moderniserats vid ett flertal tillfällen, senast under 1980-talet.
Förutom huvudbyggnaden finns det även ett gårdshus från tiden kring sekelskiftet 1900. Gårdshuset är inbyggt i murtornet i fastighetens nordöstra del.
Mot gaturummet avskärmas fastigheten via en tjärad gång- och körport i trä. Mot norr finns en mur och mot söder ett locklistplank med en gångport. I trädgården finns planterade rabatter och fruktträd. Den är delvis gräsbevuxen och delvis belagd med betongplattor och kalkstensflis. Här finns även två låga terrasseringar, en i lecablock och betong samt en i kalksten.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512