Stäng fönster Timrå kn, LAGFORS 6:5 GUSTAFS KYRKA (LAGFORS BRUKSKAPELL)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Mathias Krapp d.y., ägare till Lagfors järnbruk, erhöll 1772 domkapitlets i Härnösand tillstånd att bygga ett kapell och även till "kyrkogårds inrättande" för brukets folk och för de boende i de närliggande byarna, som hade ca två mil ned till Ljustorps kyrka. Kyrkan byggdes 1772-73 på en kulle inom bruksbebyggelsen, eventuellt byggdes tornet något senare på 1700-talet. Enligt kungligt brev den 5 maj 1778 gav Gustav III tillåtelse att kalla kyrkan "Gustafs kyrka". 1986 överlämnades kyrkan som gåva av SCA till Ljustorps församling. PLAN OCH MATERIAL - Oktogont kyrkorum med kor och vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Västgaveln något sned, vilket medför att även tornet är placerat något snett i förhållande till kyrkan i övrigt. Kraftigt indragen huvudingång genom tornet i väster. Separat ingång till sakristian från söder. Materialet timmer i kyrkorummet och sakristian och tornets bottenvåning. Hörnen är laxade. Tornets övre del utgöres av en korsvirkeskonstruktion utav "storverksträd", enkelt brädfodrad. Ett resvirkesparti är även lagt framför det timrade vapenhusets västparti. Kyrkans fasader klädda med rödmålad lockpanel, vita fönster och dörromfattningar. Taken klädda med spån. EXTERIÖR - Kyrkorummet försett med dubbla takfall, sakristian med ett avvalmat tak. Tornet, vars nederdel är något framspringande, avslutas med karnissvängd huv och lanter-nin, krönt med huv och flöjel. Lanterninen täckt, lanterninöppningarna upptill täckta med vitmålade spröjsade fält. Fönsteröppningarna upptill tresidigt avslutade liksom den i tornfoten kraftigt indragna huvudportalen. Fönsterna nedtill försedda med träspröjsar, upptill, i de trekantiga partierna, med äldre mindre glas i blyspröjsning. INTERIÖR - Ljust kyrkorum som fått sitt nuvarande utseende med framtagande av ursprungsfärgerna vid restaureringen 1928-33. Kyrkorummet täckt med ett åttkupigt kupolvalv. Väggarna klädda med bred stående panel, från början var de endast kritade och först omkring 1900 stänkmålades de. Vid övergången till snedväggarna kopplade pilastrar. Altaruppställningen skall vara från kyrkans byggnadstid. Altartavlan med Kristus på korset är enligt traditionen målad av en Sam Uhrdin. Den tidigare enkla predikstolen var täckt av ett rött kläde, men är nu indelad i fält prydda med förgyllda emblem, eventuellt utfört först 1933 av artisten Erik Stenholm. Ljudtak saknas. Sluten bänkinredning som kan vara samtida med kyrkan. De båda bakersta bänkarna var ursprungligen något förhöjda, den norra liksom ytterligare ett par bänkrader har dock fått ge plats för en orgel, byggd 1932 inköpt till församlingen 1967. Ett enkelt spjälverk ersatter orgelfasaden. Läktare saknas. Golvet består av breda obehandlade plankor. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
