Stäng fönster Karlskoga kn, STADSHUSET 3 KARLSKOGA STADSHUS
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Karlskoga blir stad Vid kommunreformen 1862 bildades Karlskoga landskommun som 1885 blev Karlskoga municipalsamhälle. Sockencentret utvecklades till ett administrativt och kommersiellt centrum, med inslag av småindustri, medan Bofors uppförde arbetarbostäder på egen mark. Under 1900-talet ställde staten allt högre krav på stadsplaneringen och ordnad bebyggelse. Intresset av att ordna bostadsfrågan för industrin var gemensam för kommun och bruk och under 1920- och 1930-talen gjordes utredningar om en ändrad kommunal form för Karlskoga, en övergång från municipalsamhälle till stad eller köping. I detta sammanhang aktualiserades stadsplanefrågan. 1920- och 30-talen innebar goda tider för Bofors, trots minskad orderingång från det svenska försvaret efter 1925 års försvarspolitiska beslut. Företaget hade slagit sig in på en växande exportmarknad, delvis tack vare samverkan med tyska och engelska vapenproducenter. År 1933 presenterades ”Bofors 40 mm automatkanon” som kom att bli företagets största framgång någonsin. 1936 fattades ett nytt försvarspolitiskt beslut i skuggan av det spända världsläget och det svenska försvarets beställningar ökade dramatiskt. Många lokala företag engagerades för krigsindustriell produktion, trots tidigare civil inriktning, vilket ledde till en kraftig efterfrågan på arbetskraft i orten och tillväxten visade inga tecken på avmattning. Den ekonomiska basen för kommunen att satsa stort i planerings- och bebyggelsefrågor var därmed god. Ytterst skulle detta manifesteras i den nya cityanläggningen där stadens torg skulle flankeras av modernistiska byggnader med stadshuset som markering av den kommunens nya stadsstatus och demokratiska ambitioner. Nyårsnatten 1939–1940 firades Karlskogas nya ställning som stad. Landshövdingen och stadsfullmäktiges ordförande höll tal från det samtidigt invigda Stadshusets balkong inför ca 8 000 invånare. Bofors musikkår och Karlskoga allmänna musikförening medverkade. Festligheterna avslutades med 21 salutskott och nationalsången. Men invigningshögtidligheterna i den kalla nyårsnatten präglades också av tidens allvar – andra världskriget hade brutit ut bara ett par månader tidigare. Den fortsatta bebyggelseutvecklingen i Karlskoga präglades av den starka ekonomiska utvecklingen. I Karlskoga blev den ekonomiska medvinden särskilt påtaglig genom ortens industriella struktur, där den ekonomiska basen var försvarsindustrin. Både Bofors och Karlskoga kommun knöt ledande arkitekter till byggnadsprojekt. Såväl bostadsbebyggelse och offentligt byggande präglades av hög kvalitet och kombinerades med medvetet gestaltade parkanläggningar. Det gör att Karlskoga idag har en mycket intressant modernistisk prägel som särskilt tydligt ger en fysisk illustration av efterkrigstidens strävan efter ett samhällsbygge i samklang med folkhemsidealen |
