Stäng fönster Mörbylånga kn, SANDBY 1:16 SANDBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Sandby kyrkogård är en till ytan stor anläggning. Kyrkogården utbreder sig på samtliga sidor om kyrkan men det är bara den största ytan, söder om kyrkan, som idag används för gravsättningar. Fria gräsytor finns också på den södra delen av kyrkogården framförallt utmed kyrkogårdsmuren. Kyrkogården är lummig med trädkrans och rader av träd som skärmar av och ger skugga. Detta är ett av de spår av 1920-talets förändringar som finns kvar idag. Till kyrkogårdens lummighet bidrar också de buskage och små häckar som finns utspridda på kyrkogårdens södra del. Gravplatserna är fördelade på tre olika kvarter, A- C. Omgärdning Hela kyrkogården omges av en hög mur av kallmurad kalksten. Ingångar Ingångar finns i öster och i väster. De markeras av dubbla smidesgrindar mellan murade och vitputsade stolpar. Söder om ingången i öster finns en enkel klivstätta med kalkstensflisor som skjuter ut ur muren. Ytterligare en klivstätta finns i kyrkogårdens sydöstra hörn. Denna har formen av en trappa av kalkstensflisor. För några år sedan försågs denna med ett svart smidesräcke. Vegetation Trädkrans: Runt hela kyrkogården finns en sammanhängande trädkrans. Den består framförallt av lönnar men det finns också ett eller flera exemplar av oxel, björk, tall, ask, asp, lind, kastanj, päron och sykomorlönn. Övrigt: Lönnar av olika ålder är planterade på båda sidor om den gång som leder från kyrkogårdens ingång i öster fram till kyrkans södra ingång och vidare söderut på kyrkogården. En rad med lönnar står också i rad utmed en idag insådd gång mellan kvarter A och B i norr och kvarter C i söder. I östra delen av kvarter A och västra delen av kvarter B står oxlar i rad. I kvarter C växer två lönnar, buskage av schersmin och syren samt rundlar med buxbom. Gångsystem Från kyrkogårdens ingång i öster går en gång utmed kyrkans södra sida fram till ingången i väster. Ytterligare en gång går från kyrkans ingång i söder söderut fram till norra delen av kvarter C. Gångarna är belagda med grus. Gravvårdstyper På Sandby kyrkogård finns, som tidigare nämnts i historiken, gravvårdar från tidig medeltid fram till idag. Runstenarna och de stora kalkstenshällarna som ligger på kyrkogården utgör idag tydliga blickfång. Under 1800-talets andra hälft blir gravvårdarna fler. Från denna tid och fram till idag kan vi se flera av de typer av gravvårdar som varit vanliga under olika perioder. Vid sekelskiftet 1900 var höga, stående vårdar i svart granit vanliga bland dem som hade råd. På Sandby kyrkogård hämtar dessa vårdar framförallt inspiration från klassicismen. Typiska klassicistiska drag är den symetriska uppbyggnaden i vård och dekorelement som kvistar och girlanger samt kors. Hos ett fåtal gravvårdar finns också influenser från nationalromantiska ideal. Dessa vårdar har osymmetriska krön och oslipade stenytor. Avsikten har varit att föra tankarna till förhistoriska gravmonument. De höga stående gravvårdarna försvinner allt mer under 1900-talets första decennier. På en del kyrkogårdar beslutade man att gravvårdarna skulle ha en bestämd maxhöjd. Om det var så i Sandby är inte känt. De höga vårdarna ersattes av låga, rektangulära vårdar som med vissa variationer förblivit de vanligaste fram till idag. På 1930-50-talen är fortfarande de klassicistiska idealen framträdande. Vanliga dekorelement är kolonner och pilastrar. Under 1960-70-talen blir vårdarna alltmer enhetligt rektangulära och dekoren enklare. Populära dekorelement är nu kors och blommor och på 1970-talet kommer talldungarna. Idag går trenden mot en allt större frihet när det gäller form och dekor. Inom Ölands södra kyrkliga samfällighet driver man också aktivt ett projekt för att återanvända gravstenar. De vårdar som ingen längre gör anspråk på kan tas om hand av församlingen. Persondata slipas bort och därefter kan man få köpa stenen. Omgärdningar kring gravplatser var i äldre tider vanliga på kyrkogården men idag återfinns endast ett smidesstaket, resterna av en syrenhäck och två stenramar. Att ange den dödes yrkestitel är vanligt i samtliga kvarter liksom vilken by eller gård den döde kommer från. Minneslund Minneslunden anlades 1999 väster om kvarter B. Platsen omges i söder och i norr av häckar av tuja. I norra delen står ett enkelt träkors. Framför det finns rabatter, en yta belagd med kalksten där man kan placera ljus samt en hållare för blomvaser. I söder finns en bänk. Övrigt Öster om kyrkans kor ligger det Patriarkerkors som återfanns 1957. Korset markeras med kantställda kalkstensflisor som är något upphöjda över gräset. Ingen känner idag till korsets historia. I sydöstra hörnet av kyrkogården ligger en liten kulle. Här ska den tillfälliga smedja ha legat som uppfördes i samband med kyrkbygget 1860. Här arbetade bl.a. smeden August Klint. Han och flera andra familjemedlemmar ligger begravda i Klint-kullen i kyrkogårdens sydvästra hörn. Söder om kvarter B står ett av kalksten uppmurat brunnskar samt ett fågelbad av samma material. I kvarter B:s nordöstra hörn står en solvisare på en uppmurad pelare av kalksten. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter A och B Allmän karaktär Kvarter A och B är belägna söder om kyrkan. Gränsen mellan de båda är den grusgång som går söderut från kyrkans södra ingång. Som gräns för kvarteren i öster respektive väster är rader av oxlar planterade. Gravvårdarna är placerade i rader i nord-sydlig riktning. I kvarter B är dessa rader raka och parallella med gången medan de i kvarter A har en viss oregelbundenhet. Det förefaller som man försökt att ordna upp kvarteret men inte fullt ut lyckats eftersom vissa gravplatser inte har kunnat flyttas. I båda kvarteren är gravvårdarna vända mot öster eller väster beroende på gångsystemet. Lediga gravplatser finns i båda kvarteren men i synnerhet i kvarter A. På Sandby kyrkogård förefaller man långt fram i tiden ha hållit fast vid traditionen att begrava i bysamfälligheter. Idag följs inte detta system fullt ut men i båda kvarteren kan man se spår av denna tradition. Det gäller i synnerhet kvarter A där majoriteten av gravvårdarna är över människor från södra och norra Näsby. I kvarter B är det en större blandning men samlingar av vårdar över personer från Sandbäck och Skarpa Ahlby finns. Gravvårdstyper I kvarter A är den äldsta gravvården som enligt uppgift ska ligga på sin ursprungliga plats från 1815. Den är en stor kalkstenshäll på en tumba. Den äldsta vården i kvarter B är en kalkstensvård från 1871. Båda kvarteren har brukats kontinuerligt fram till idag men i kvarter B är de flesta gravvårdar från 1900-talets andra hälft. De mest iögonfallande gravvårdarna, frånsett de ålderdomliga hällarna och runstenarna, är de höga stående gravvårdanr från tiden runt sekelskiftet 1900. Majoriteten av vårdarna är dock låga rektangulära vårdar med drag typiska för olika perioder under 1900-talet. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. Det är också vanligt med vårdar av kalksten. Två gravplatser är omgärdade. I nordvästra delen finns ett svartmålat smidesstaket. Den andra gravplatsen omgärdas av en stenram av kalksten samt utanför denna en syrenhäck som är öppen mot öster. Båda gravplatserna saknar vård. Att ange den dödes yrkestitel är vanligt i båda kvarteren. De vanligaste titlarna är hemmansägare och lantbrukare. Ovanligare titlar är skeppare, fiskare, vagnmakare, båtsman och barnmorska. På nästan samtliga vårdar anges från vilken gård eller by den döde kommer. Övrigt Gravhällen från 1650 är gravvård Marta Jonsdotter Rothovia. Hon var gift med Daniel Johannis Cygnæus som utnämndes till kyrkoherde i Sandby 1622. Marta var hans andra hustru. Den andra hällen från 1815 är gravvård för Esaias Eleazer Hultberg och hans maka Sophia Dorotea Lindwall som dog 1837. Även Hultberg var präst i Sandby dit han kom 1793. Förutom de båda gravhällarna finns i kvarter också två runstenar uppställda. Var de ursprungligen stod vet ingen idag men de har stått där de idag står under mycket lång tid. När Linné besökte Sandby 1741 noterade han att de fanns på plats. Den nordligaste stenen har följande text: Gudfast och Helgun och Nenne moder och sönder läto resa stenen efter fadern Sven. Den sydligaste stenen har texten: Dessa bröder reste detta minnesmärke efter sin syster Åfrid och efter sin fader Sven. I nordvästra delen av kvarter A står en gravvård med följande inskription: Här vilar före detta Åldermannen L Anderssons son Lars Gustaf ifrån Åby född d 20/5 1841. Med djup sorg för hans älskade föräldrar vådeligen drunknade i Östersjön d 25 juni 1852. Ho tör säga at sådan sker utan Herrens befallning. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C är ett rektangulärt område i öst-västlig riktning beläget längst söderut på kyrkogården. I norr utgör en rad med lönnar gräns mot kvarter A och B. I södra delen av kvarteret finns flera buskage av schersmin och syren. Syrenhäck är också planterad runt Klinth-kullen. Flera rundklippta buxbomsbuskar finns i norra delen av kvarteret. Två större lönnar är centralt placerade i kvarteret. Gravvårdarna står i rader i nord-sydlig riktning. Frånsett ett litet antal längst i öster som är vända mot väster är samtliga vårdar vända mot öster. I kvarteret finns flera lediga gravplatser. Gravvårdstyper Den äldsta gravvården i kvarteret är en gravhäll från 1743. Denna förefaller dock inte vara på sin ursprungliga plats. Det bör däremot pastor Anders Klinths stora, stående kalkstensskiva från 1822 vara. Kvarteret är åldersmässigt blandat men flera av de äldsta vårdarna finns i kvarterets västra del. Här finns flera höga stående gravvårdar av svart granit som trots att deras antal inte är så stort blir framträdande i kvarteret. Majoriteten av vårdarna är låga och rektangulära med dekor som är typisk för olika perioder under 1900-talet. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. Det finns också flera gravvårdar av kalksten. Två gjutjärnskors samt en gjutjärnsurna på en stensockel finns också. En gravplats är omgärdad av en stenram. Att ange den dödes yrkestitel är vanligt. Liksom i kvarter A och B är hemmansägare och lantbrukare de vanligast förekommande. Här finns också flera präster. Den dödes hemort är angiven på majoriteten av vårdarna. Övrigt Gravhällen från 1743 är gravvård över prosten Gunnar Kulleberg och hans maka Anna Gresilia. Kullberg tillträde som kyrkoherde i Sandby 1723. Mitt i områdets södra del står ett kalkstenskors. Denna har dels en inskription på korsarmen, dels vid korsets bas. Båda texterna är hårt slitna. På korsarmen kan man dock läsa att vården varit familjegrav för Anders Gustaf Pettersson från Norra Sandby. Den nedre texten är längre men också i sämre skick. Vården ska ha rests för en P G Lundbergs hustru och dotter. Möjligen kan årtalet 1885 utläsas. I kvarterets västra del står två gjutjärnskors. Det större korset är gravvård för L G Petterssons hustru Johanna Christina Larsdotter som dog i barnsäng 1863. Det mindre korset är parets nyfödda dotter Matilda Christina som dog några dagar efter sin mor. Längst västerut i kvarteret finns den sk Klinth-kullen. Här ligger flera medlemmar av familjen begravda. Mest framträdande är pastor Anders Klinths gravvård i form av en stor, nästan trekantig kalkstensskiva prydd med en stjärna av metall. På Klinth-kullen ligger också ett par av församlingens kyrkoherdar i modern tid begravda. |
