Stäng fönster Mönsterås kn, ÅLEM 16:1 ÅLEMS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Ålems kyrkogård omfattar idag två olika delar. Den äldre delen omfattar kvarteren 1A-4 som ligger närmast kyrkan. Dessa kvarter utgör dels det äldsta område som har använts som kyrkogård i Ålem sedan medeltiden samt delar som tillkommit vid olika tidpunkter under 1900-talet. De olika kvarteren bevarar spår från äldre tider eller från sin tillblivelsetid men de har också genom gått för 1900-talet typiska förändringar som t ex att grusbelagda gravplatser såtts in med gräs och gravplatsomgärdningar tagits bort. Idag är endast gravplatserna i kvarter 1A belagda med grus medan övriga kvarter har såtts in med gräs. Kvarteren närmast kyrkan utmärks av en blandning av gravvårdar från olika tider. Dessa kvarter skuggas också av höga lindar. De kvarter som tillkommit under 1900-talet är ordnade med rygghäckar och noggrant planlagda för att utnyttja området på bästa sätt. Den nya kyrkogården som tillkom på 1980- talet förbinds med den gamla kyrkogården med en asfalterad promenadväg. Området ligger ca 100 meter söder om den gamla kyrkogården och återspeglar det omgivande jordbrukslandskapet. Topografin har sparats och flera stenrösen, stenblock och små holmar med träd likt åkerlandskapet utmed Ålemskusten. Mellan dessa holmar, i ”åkermarken”, har ytor för gravplatser ställts i ordning. Medan den gamla kyrkogården har en strikt utformning med i det närmaste rektangulära ytor är den nya kyrkogården mera oregelbunden till sin karaktär. Linjerna får krökas för att skapa en spännande anläggningsform. Omgärdning I väster, norr och sydväst: Kallmurad halvmur av kvaderhuggen granit. Norr om kyrkan är muren delvis överväxt med murgröna. Öster och söder: Kallmurad stödmur av kvaderhuggen granit. På denna mur är häck av måbär planterad i öster och ölandstok i söder. I den sydöstra delen av muren sägs finnas sten som var huggen för export till Hitlers Tyskland men som aldrig skeppades iväg. Nya kyrkogården: I söder och öster omgärdas kyrkogården av ett brunmålat staket likt det staket som kantar gången från gamla till nya kyrkogården. I norr och väster utgörs omgärdningen av kallmurad stenmur som i väster är av äldre datum. Ingångar I väster: ingång utan grindar men med grindstolpar av granit. I norr: Tre ingångar varav två är för dubbla grindar och en för enkel grind. Grindar saknades dock vid inventeringstillfället. Samtliga tre ingångar har portstolpar av granit. I söder: Gångvägen till nya kyrkogården ansluter till gamla kyrkogården i det sydöstra hörnet. Här finns en gångbro av trä innan den asfalterade gångbanan tar vid. Nya kyrkogården: Ingång från gamla kyrkogården i nordvästra hörnet samt i anslutning till parkeringsplats i sydöstra hörnet. Vid den sistnämnda finns breda dubbla smidesgrindar för maskiner samt en mindre grind för besökare. Samtliga är svartmålade smidesgrindar. Vegetation Trädkrans: Kyrkogården har ingen sammanhängande trädkrans. I söder är oxlar planterade. Övrigt: På den famla kyrkogården växer idag höga lindar utmed flera av gångarna närmast kyrkan. I kvarter 1A omgärdar låga buxbomshäckar gravplatserna. Rygghäckar förekommer i kvarter 2, 3 och 4. Häckarna är av sorterna häckoxbär och måbär. På den nya kyrkogården har flera av de träd och buskar som fanns på platsen innan den iordningställde bevarats. Här finns bl a ekar, hasselbuskar, enar och björkar Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Gångsystemet på den gamla kyrkogården är utlagt i ett rätvinkligt rutnät. De flesta av gångarna har hårdgjorts genom asfaltering men norr om kyrkan samt gångar i öst-västlig riktning genom kvarter 3 och 4 är fortfarande belagda med grus. I kvarter 4 har också funnits mindre gångar belagda med kalkstensplattor men dessa är på väg att tas bort och sås in med gräs. På den nya kyrkogården följer gångsystemet områdets form samt strålar samman med minneslunden som nav. Samtliga gångar är här belagda med asfalt. Gravvårdstyper Ålems kyrkogård har använts under lång tid det. Det finns dock få gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre. Äldst, från 1838, förefaller en av gravvårdarna på familjen Rappes gravplats att vara. Deras påkostade gravplats omgiven av ett svartmålat smidesstaket ligger i kvarter 1A. Bland de äldre bevarade vårdarna finns framförallt höga stående gravvårdar från tiden kring sekelskiftet 1900. En av de stilar som dessa vårdar kan ha hämtat inspiration ifrån var den nationalromantiska. Denna stil utmärks när det gäller gravvårdar av osymmetriska krön och oslipade ytor som ska föra tankarna till runstenar och andra förhistoriska gravmonument. En motsats till de nationalromantiskt inspirerade vårdarna är de symmetriskt uppbyggda och blankpolerade vårdarna i klassicistisk stil. De är ofta av svart granit. Vanliga typer av dekor är kransar, urnor och draperingar. Dessa dekorelement går tillbaka till antikens bildspråk. Under perioden 1920-1950 blir de klassicistiskt inspirerade gravvårdarna mycket vanliga. De försågs ofta med uthuggna eller inslipade pelare. Gravvårdarnas krön är antingen raka eller trekantiga. Den brinnande oljelampan är ett vanligt dekorelement liksom palmkvistar och kors. Utformning och dekor är den samma hos såväl gravvårdar på köpta gravplatser som linjegravplatser. De sistnämnda är dock mindre och enklare. Från 1950-talet och framåt i tiden dominerar de låga rektangulära gravvårdarna med enkel dekor. Vanliga motiv är talldungar, soluppgångar, kors och blommor. Bland gravvårdarna från det senaste årtiondet kan man märka ett visst nytänkande. Formen är inte strikt rektangulär och det finns också exempel på mer personligt utformad dekor. Materialet är främst grå, svart och röd granit. Bland de äldre vårdarna finns enstaka av gjutjärn. Andra material som förekommer är marmor, sandsten och trä. Samtliga gravplatser i kvarter 1a är belagda med grus och, med undantag av familjen Rappes gravplats, omgärdade av en låg buxbomshäck. Det är också relativt vanligt i de äldre kvarteren att ange den dödes yrkestitel. På majoriteten av kyrkogårdens gravvårdar anges från vilken by eller gård den döde kommer. Minneslund Minneslunden är iordningställd på en av den nya kyrkogårdens holmar. På toppen av kullen, omgiven av ekar, finns en liten damm stensatt med kullersten och med en fontän, bänkar samt ytor för blommor och ljus som är uppbyggda och kantsatta med granitsten. Marken kring dammen är belagd med smågatsten. Byggnader Bårhus Byggt 1955 efter ritningar av arkitekt Arne Delborn. Byggnaden har putsade fasader som avfärgats i samma gula nyans som kyrkan. Det flacka sadeltaket är belagt med kopparplåt. Fasaden i norr upptas av stora dörrar klädda med kopparplåt. Vaktmästeri Norr om kyrkan ligger vaktmästeri med personalutrymmen, garage och förråd. Halva byggnaden har gråmålad stående träpanel medan den andra halvan har fasad av mexitegel. Byggnaden har sadeltak belagt med svart betongtegel. Dörrar och fönstersnickerier är målade i vitt. Vaktmästeri och toaletter På nya kyrkogården ligger en byggnad som rymmer toaletter och ett mindre kontor för vaktmästare. Byggnaden har putsade fasader avfärgade i vitt och pyramid tak belagt med svarta betongpannor. Fönster och dörrsnickerier är målade i svart. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter 1A-C Allmän karaktär Kvarteren 1A-1C är belägna väster och söder om Ålems kyrka. De tillhör alla, och då i synnerhet kvarter 1B, de äldsta delarna av kyrkogården. Kvarter 1B bör ha använts som kyrkogård redan under medeltiden. Inom kvarter 1A låg den medeltida kyrkan av vilken man idag inte kan se några spår. Området bör ha iordningställts för gravsättningar när den nya medeltida kyrkan revs. Kvarter 1C tillkom på 1890-talet. De tre kvarteren präglas idag dels av den grundläggande struktur som de fick i slutet av 1800-talet, dels av de förändringar som genomförts under 1900-talet. Samtliga tre kvarter var belagda med grus eller jord och köpta gravplatser var omgärdade. Den vanligaste typen av omgärdning var en låg buxbomshäck. Utformningen med jordbelagda gravplatser och häckar finns idag bevarad i kvarter 1A. En av gravplatserna, Familjen Rappes, utmärker sig genom sin storlek och genom att den omgärdas av ett smidesstaket. Kvarter 1B var ordnat med köpta gravplatser i kvarterets ytterkanter och linjegravplatser i dess mitt. Kvarteret var belagt troligen med jord fram till mitten av 1990- talet då kvarteret såddes in med gräs. Flera av de äldre linjegravvårdarna bevarades på sina ursprungliga platser och de nya gravplatserna lades i linje med dessa. Gravvårdarna är idag placerade i öppna rabatter. Kvarter 1C finns flera av kyrkogårdens mest påkostade gravvårdar. Dessa har tidigare varit belagda med grus eller och jord och omgärdade på olika sätt. På ett äldre fotografi skymtar bl a ett gjutjärnsstaket. Under 1900-talets senare del har området såtts in med gräs och samtliga gravplatsomgärdningar har tagits bort. De tre kvarteren har en lummig karaktär genom de höga lindar som kantar gångarna i området. Gravvårdarnas höjd och bredd varierar eftersom områdena har använts under hela 1900-talet. Gravvårdstyper Inom området finns flera olika typer av gravvårdar från mitten av 1800-talet, den äldsta vården är från 1838, fram till idag. Det är dock de höga påkostade gravvårdarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som man som besökare först ser. På flera gravplatser har dock de äldre vårdarna bytts ut. I en del fall enkom för att modet har skiftat och i del fall för att gravplatsen lämnats tillbaka till församlingen och upplåtits till en ny gravrättsinnehavare. De höga gravvårdar av äldre datum som finns kvar är i en del fall ovanligt stora och utmärkande. Materialet är främst grå och svart granit. Det finns också ett antal vårdar av röd Våneviksgranit, typiska för mellersta Kalmar läns kustbygder. Ett mindre antal vårdar är av andra material. Det finns vårdar av gjutjärn, trä och marmor. Mest iögonfallande är familjen Rappes gravplats i kvarter 1A alldeles innanför grindarna till kyrkogården i väster. Platsen omgärdas av ett smidesstaket och innanför detta finns flera liggande gravvårdar över medlemmar av familjen. Titlar är relativt vanligt i kvarteren. Vanligast är titlarna lantbrukare och hemmansägare, men också fler präster är begravda i kvarteren. Det finns också fler titlar som har med sjöfart och handel t ex skeppare, sjökapten och handlande. På majoriteten av vårdarna anges från vilken by eller gård den döde kommer. Kvarter 2 Allmän karaktär Kvarteret tillkom i början av 1920-talet och ritades av trädgårdskonsulent Sigurd Olsson, Kalmar, samt justerades av arkitekt Göran Pauli. Kvarteret har en arkitektonisk struktur med en korsplan som delar in kvarteret i fyra rutor. Rutorna skiljs åt med hjälp av gångar som ursprungligen bör ha varit belagda med grus men som idag antingen är belagda med asfalt eller insådda med gräs. Under slutet av 1900-talet har också några av de mindre gångarna inne i rutorna upplåtits som gravplatser. Hela området har ursprungligen varit belagt med jord eller grus men är idag insått med gräs. Gravvårdarna är ryggställda mot låga häckar av måbär. Majoriteten av gravplatserna är ordnade för familjegravar men det finns också ett mindre linjegravsområde i den nordöstra delen av området. Även detta kvarter är lummigt med höga lindar utmed en del av gångarna. Gravvårdstyper På Ålems kyrkogård förefaller man inte ha varit så restriktiv när det gällde gravvårdarnas utformning under 1920-30-talet. På många kyrkogårdar sattes en maxhöjd för gravvårdar men denna ska enligt Hylanders frågelista ha tillåtit stenar på Ålems kyrkogård som var upp till en meter höga. Detta märks i kvarter 2. Ett litet antal vårdar har fortfarande samma utformning som det tidiga 1900-talets vårdar men relativt snart tar de låga klassicistiska vårdar över som från 1930-talet är så typiska. Linjegravsområdets vårdar är till form och dekor lika de köpta gravplatsernas men de är mindre och enklare. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. På en gravplats finns en gravkulle överväxt av murgröna bevarad. Denna typ av gravplatsutsmyckningar var mycket vanliga på kyrkogårdarna i Kalmar län fram till mitten av 1900-talet men har därefter successivt tagits bort. Titlar förekommer på gravvårdarna men är inte så vanliga. De som finns är t ex lantbrukare, köpman och jägmästare. Det är dock relativt vanligt att man anger från vilken by eller gård den döde kommer. Kvarter 3 och 4 Allmän karaktär De båda kvarteren ligger söder om kvarter 2 respektive 1C. Kvarter 3 anlades i början av 1940-talet efter ritningar av länsarkitekt Åke Strindberg och kvarter 4 1967 efter ritningar av LE Magnusson arkitekt AB. I kvarter 3 var gravplatserna ursprungligen belagda med grus eller jord och omgärdade. Genom kvarteret i öst-västlig riktning gick en gång som idag är insådd med gräs. Gången kantades av höga tujor som idag är borta. I kvarter 4 fanns tidigare ett enkelt gångsystem med kalkstensplattor lagda i gräsmatta. Dessa var våren 2008 på väg att tas bort. I båda kvarteren är gravvårdarna ryggställda mot häckar. I kvarter 3 är häckar av häckoxbär planterade och i kvarter 4 häckar av måbär. I kvarter 4 finns också platser för urngravar i den norra delen av kvarteret. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarteren är låga och med utformning typisk för sin tid d v s 1940-talet fram till idag. Materialet är främst grå granit men även vårdar av svart och röd granit förekommer. Det finns också några vårdar av marmor. Titlar förekommer men är inte så vanliga. Exempel på titlar som finns är bildhuggare, folkskollärare, byggnadssnickare och mjölnare. Ortnamn är relativt vanligt. Nya kyrkogården Allmän karaktär Nya kyrkogården, belägen ca 100 söder om gamla kyrkogården, har en friare utformning med mjukare linjer, bevarad topografi, bevarade stenrösen och stenblock samt även en del bevarade träd och buskar, främst ek, björk, en och hassel. Ytorna för gravplatser har också de en friare form och är inte strikt fyrkantiga. Olika ytor är planerade för kistor respektive urnor. En stor del av området upptas av minneslunden som ligger i den västra delen. Gravvårdstyper Gravvårdarna har under 1990-2000-talet fått en friare utformning. De är idag inte som under de tidigare årtiondena alltid rektangulära till formen utan har ofta mjukare linjer. Materialet är främst grå och röd granit. Titlar är ovanliga men det förekommer att man låter dekorera gravvården med någon symbol för sitt yrke eller intresse. Ortsnamn förekommer men är inte lika vanligt som i de äldre kvarteren. |
