Stäng fönster Jönköping kn, SVARTTORP 12:1
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården är i det närmaste kvadratisk till formen men något bredare mot söder och avsmalnande mot norr. Framförallt den södra halvan av kyrkogården är använd för gravvårdar, i norr finns endast ett fåtal och dessa är främst sekundärt placerade. Gravvårdarna är placerade i rader i nord-sydlig riktning och vetter omväxlande mot öst och väst. Kyrkogården är helt gräsbevuxen och ingen tydlig indelning i kvarter finns. Den har fortsatt att användas efter att den nya kyrkogården anlades i Svarttorp och därför finns gravvårdar från alla tider. På den plats där den idag rivna kyrkans kor en gång fanns står idag ett träkors. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstensmur. Muren är jämnt murad och utan synliga skarvar. Den är till stora delar täckt av mossa och på vissa ställen har stenar ramlat ur muren. vid kyrkogårdens nordöstra hörn är muren något indragen. På grund av skiftande markhöjd utanför kyrkogården fungerar den som stödmur i öst. Murens höjd inifrån kyrkogården varierar mellan 0 och 130 centimeter. Ingångar Kyrkogården har endast en ingång och denna är i den norra muren. Ingången består av en bultad järngrind av yngre datum med en gallerkonstruktion innehållande ett kors. Denna är krönt av ett triangulärt fält. Grinden är fäst i grindstolpar av granit med fl ack konisk avslutning. Grindstolparna är infällda i muren. Denna ingång är den som tidigare var ”ingång för manfolk”. Öster om denna fanns ”fruntimmersporten” som nu är igenmurad, möjligen kan indragningen av muren härledas till detta. Vegetation Växtligheten på kyrkogården består av en oregelbunden trädkrans av alm, lönn och lind. Längs den södra murens mittdel fi nns inga träd. Gångsystem Kyrkogårdens gångsystem består av två grusgångar, en nord-sydlig och en öst-västlig, som korsas vid gravkorets sydvästra hörn. Tidigare har dessa gångar gått från mur till mur men idag är de förkortade i söder och öster. På den sydöstra delen av kyrkogården fi nns dessutom ett par mindre gångar mellan gravvårdarna. Gravvårdstyper Kyrkogårdens gravvårdar skiftar i utformning och historia och är relativt jämnt blandade över hela kyrkogården. Åldern på gravvårdarna indikerar att kyrkogården endast använts sporadiskt under 1900-talet, störst antal vårdar är från 1800-talet-1910 och 1990- talet. Åldern på gravvårdarna har betydelse för utformningen; de äldsta är högresta, påkostade och mer monumentala än vårdarna från andra hälften av 1900-talet som har låga och breda proportioner och ofta enkel dekor. Längs gången från ingången står på höger sida en rad med 5 mycket ålderdomliga kors. Tre av dem är från 1700-talet, ett från 1809. Tyvärr är inskriptionen oläslig på det femte men det stämmer utseendemässigt ihop med de andra och borde ha ungefär samma ålder. Vårdar av den här åldern är idag mycket ovanliga och de har ett högt kulturhistoriskt värde. |
