Stäng fönster Göteborg kn, KORTEDALA 27:3 M.FL.
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| LYKTAN, KORTEDALA 27:3 Historik Genom sin placering har Lyktan fungerat som såväl en godis- och fruktbutik med en mindre serveringsfunktion, som en entré till bostadsområdet på Gregorianska och Julianska gatorna i Kortedala. Ursprungligen var Lyktan nästan helt inglasad och som en port till området menad att lysa upp vägen från spårvagnen. Den hade balkong, som nu är igensatt och ett för tiden modernt golvvärme. En neonskylt upplyste om byggnadens namn, den är nu borta. Arkitekten Sven Brolid hade en idé om områdets karaktär som en medeltida by, där Lyktan skulle vara någon typ av portal. Beskrivning - karaktär Över en bergsklyfta spänner en "betongbro" som bär upp den lilla byggnaden. Byggnaden är belägen i sydöstra delen av området, uppförd i en våning på två bergknallar med en gångtunnel som löper under huset. Den är klädd i gulmålade eternitplattor. Två trappor leder in mot ingångar från husets olika hörn och vid foten finns även en liten stenlagd plätt som var avsedd för kafégästerna. Motivering Byggnaden får, på sätt och vis, representera folkhemmets Sverige. Den är unik och tillhör den kategorin små byggnader som till att börja med fyllde en viktig funktion inom bostadsområdena, men förlorade den under resans gång, står övergivna, förfaller och löper stor risk att rivas. -Närservice -Symbolbyggnad -Arkitektoniskt sällsynt Program - skydd Byggnaden finns omnämnd i bevarandeprogrammet. Frågan var väckt om byggnadsminnesförklaring av Lyktan i två omgångar, men avslogs därför att byggnaden står oanvänd. GREGORIANSKA GATAN, JULIANSKA GATAN, KORTEDALA 30:1-3 M.FL. Historik Trevåningshus i rött tegel omsluter som en mur en grupp ljusblå triangelformade 10-våningshus ursprungligen täckta med gråputs. Intill lamellhusen ligger en kiosk på en betongplattform och bildar områdets östra port (se separat beskrivning ovan). Husen var ritade 1952 av Sven Brolid respektive Jan Wallinder. Trekantshusen har tilläggsisolerats och balkongerna glasats men på ett sådant sätt att den ursprungliga karaktären bevarats. Trevåningshusen har utanpåliggande balkonger i målat stål. Området uppmärksammades på 1950-talet - såväl utländska stadsplanerings- och arkitekturintresserade turister som kung Gustav den VI besökte platsen. Beskrivning - Karaktär Området är högt beläget i stadsdelen Kortedalas södra del. Gregorianska gatan omsluter och avgränsar området vars bebyggelse består av flerbostadshus med lokaler. Byggnaderna har införlivats i den naturliga terrängen som präglas av barrträd och berg som går i dagen. De utgörs av lamellhus i tre våningar respektive punkthus i elva. I anslutning till byggnaderna finns parkeringsplatser och det har även uppförts enkla garagelängor. I området finns även daghem, fritidslokaler och affärer. I området ligger också en liten men intressant byggnad som ursprungligen inrymde en fruktaffär. Lamellhusen följer gatans svängda form och har fasader av rött tegel med garage i bottenvåningen. Stommen är av betong. Byggnaden kröns av pulpettak täckt av plåt. Fönstren är placerade i fasadlivet och ordnade symmetriskt. Husen har två balkongtyper, de franska balkongerna, det vill säga en vädringsdörr innanför ett räcke i fasadlivet, vetter ut mot gatan och de konventionella balkongerna mot gården. Entréerna är vända mot både gatan och den öppna gården och dess kuperade terräng. Mot gatan finns garage i den höga gråmålade sockelvåningen. Punkthusen är trekantsformiga och klädda i ljusblå korrugerad plåt. Stommen är av betong. Taket är utformat som ett pulpettak där den högsta punkten är belägen i triangelns ena hörn. Taktäckningen består av plåt. Entrén är placerad i ett av hörnen. Den ligger indragen i fasaden och flankeras av två halvkolonner. Fönstren är regelbundet placerade i fasaden. Motivering, kvalité Punkthusen har med sin karaktäristiska form och kulör blivit en viktig detalj i stadsbilden, såväl på nära håll som från andra delar av staden. Området är sällsynt och representerar en viktig del i Göteborgs byggnadshistoria. (Arketyp, föregångare till Frölunda.) -Trekantig planform på punkthusen -Grannskapsenhet som fått internationell uppmärksamhet -Skulptural stadsplan med punkthus som landmärken Program - skydd Området finns omnämnt i bevarandeprogrammet. |
