Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, KV HANAHOLM 10, KOLLEKTIVHUSET RIBERSBORG

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KOLLEKTIVHUSET
I kvarteret Hanaholm uppfördes 1951 ett kollektivhus bestående av tre sammanbyggda huskroppar, ett grönputsat punkthus som frontbyggnad och två lägre lamellhus i rött tegel. Tillsammans bildar byggnaderna en öppen gård mot Kilian Zollsgatan.
Husen är ritade av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg, vilka båda under en period kom att ha sina kontor högst upp i punkthuset.
Storleken på lägenheterna husen låg ursprungligen från ett enkelrum utan kokvrå till tre rum med kokvrå vilket skulle ge underlag för olika boendekategorier.
Husets invånare kom att representera ett stort antal yrkeskategorier såsom kontorist, kokerska, skådespelare och ingenjör.
Kollektivhusidén uppkom på 1930-talet i den socialistiska rörelsen med makarna Myrdal i spetsen. Det var dock inte socialdemokraterna som kom att stå bakom uppförandet av denna typ av boende utan privata byggherrar. I Malmö stod BGB (Byggmästarnas gemensamma byggnads Aktiebolag) som byggherrar till projektet som initierats av stadsplanechefen Gunnar Lindman.
Kollektivhusen hade som avsikt att skapa en ny boendeform för såväl den moderna människan som familjen. Tanken var att husets olika serviceinstitutioner skulle befria kvinnan från hemarbetet och därmed underlätta för henne att komma ut i arbetslivet. Därför fanns såväl restaurang, tvätteri, daghem och fritidshem för barnen som en motionshall för rekreationen i byggnadskomplexet. Lägenheterna var enbart utrustade med kokvrå eftersom måltiderna skulle intagas i någon av byggnadens restaurangmatsalar på bottenplan. Restaurangen, som gick under namnet "Gyllene Tuppen", var inte avsedd enbart för de boende utan även för allmänheten. Andra servicefunktioner var de butiker som låg i husets bottenplan. Butikslängan kom vid öppnandet att rymma blomsterhandel, speceriaffär, mjölkbutik, hattaffär samt en butik för färdiglagad mat.
Intentionen att nå en specifik boendegrupp kom inte att uppfyllas på grund av den stora bostadsbristen i Malmö vid tidpunkten. De som flyttade in var i många fall mer intresserade av att enbart finna en bostad än av det speciella boende som kollektivhuset med sina små lägenheter och särskilda gemensamma faciliteter erbjöd och därför kom huset inte att fungera som det var tänkt.
1978 byggdes huset om till servicehem. Då infogades kök i lägenheterna och slog även samman till större. Butikslokalerna, som under årens lopp hade ändrat funktion, kom i ombyggnaden att omvandlas till diverse hobbylokaler med bland annat vävning, keramik och porslinsmålning. In mot gården skedde en tillbyggnad som innehöll bibliotek, biljardrum och textilsal. Hit flyttades även en av matsalarna.
Kollektivhuset fick en utformning som ur flera aspekter avviker från omgivningen. Punkthuset med sitt markanta pyramidtak och gröna fasad framträder i gaturummet och de lekfulla formerna kring fönsteröppningarna förstärker ytterligare husets särprägel. Formrikedom och lekfullhet är vanligt förekommande i det tidiga 1950-talets arkitektur, men har här accentuerats. Den speciella arkitekturen motiverades av arkitekterna med att dess särskilda funktion borde markeras i stadsbilden.