Stäng fönster Mörbylånga kn, GÅRDBY KYRKA 1:1 GÅRDBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Gårdby kyrkogård är idag rektangulär till formen. Ytor för gravplatser finns i alla väderstreck utom väster. De största ytorna finns söder om kyrkan. Idag har kyrkogården en komplicerad kvartersindelning där i det närmaste varje rad med gravvårdar utgör ett kvarter. För att underlätta såväl för författaren av denna rapport som för läsaren har ett förenklat system använts. Kyrkogården har delats i tre områden kallade A, B och C. Område A ligger sydväst om kyrkan, område B sydost om kyrkan och C öster och norr om kyrkan. Omgärdning Hela kyrkogården omgärdas av en kalkstensmur. Innanför denna är en häck av oxel planterad. Ingångar I söder finns ingång med dubbla smidesgrindar mellan putsade stolpar som avfärgats i vitt. Grindarna är av en typ som är mycket vanlig på Öland. De är troligen tillverkade av en smed på Öland vid tiden för den stora ombyggnaden av kyrkan. Ytterligare en ingång finns i öster. Även här finns putsade, vita stolpar. Grinden, vilken är lik den i söder, har flyttats längre österut i liv med den mur som omger församlingshemmet. Från grinden fram till kyrkogårdens portstolpar finns en gång med häckar av oxel på båda sidor. Vegetation Hela kyrkogården omges av häck av oxel. Utmed den gång som går från kyrkogårdens ingång i söder fram till kyrkan växer lindar och lönnar. Ett mindre antal lönnar växer också utmed gången från den östra ingången. I södra delen av område A växer unga oxlar. Framför kyrkans ingång i söder är två rabatter anlagda med bl a idegran, krypen och ölandstok. Gångsystem En grusgång går från kyrkogårdens ingång i söder fram till kyrkan och vidare till kyrkogårdens västra ingång. Gravvårdstyper Vid Gårdby kyrka finns ett antal äldre gravhällar bevarade. På kyrkogården är de äldsta vårdarna från 1800-talet. Enstaka vårdar är från tidigt 1800-tal men det är från slutet av århundradet och fram till idag som de flesta gravvårdar är daterade. Bland de äldsta gravvårdarna från slutet av 1800-talet finns flera i form av ett kors på ett dekorerat postament. Materialet är kalksten. De mest iögonfallande vårdarna är även de från slutet av 1800-talet. Det är de höga stående gravvårdarna. Deras utformning hämtar inspiration från nationalromantiken och klassicismen. Från nationalromantiken kommer de oslipade stenytorna och osymmetriska formerna. Avsikten är att föra tankarna till förhistoriska gravmonument. De klassicistiska dragen går i motsatt riktning. Dessa vårdar är slipade och symmetriskt uppbyggda. Vanliga dekorelement är girlanger, kvistar och brinnande oljelampor. Under 1930-40-talen införde många kyrkogårdar restriktioner när det gällde gravvårdarnas höjd. Det finns ingen uppgift om att man införde sådana regler på Gårdby kyrkogård, men man har följt det rådande modet. Gravstenarna blir under dessa årtionden lägre och de har ofta en rektangulär uppbyggnad. De nationalromantiska dragen försvinner medan de klassicistiska bli än mera framträdande. Typiska är de parställda kolonnerna. Gravvårdarna har under 1900-talets andra hälft fortsatt att vara låga och rektangulära. Det sistnämnda draget blir alltmer utpräglat under 1960-70-talen. Vanliga dekorelement är kors och blommor. Under 1970-talet blir talldungen populär som dekor. Idag kan man se en trend mot alltmer individuellt utformade vårdar. Förr var det vanligt att man på gravvården angav den dödes yrkestitel. Titlarna försvann under 1900-talets andra hälft men idag kan vi se dem komma tillbaka i form av dekor som visar på ett yrke eller ett personligt intresse. På gravvårdarna på Gårdby kyrkogård är det också relativt vanligt att man anger från vilken by eller gård den döde kommer. Minneslund Minneslunden är placerad i södra delen av område A. Den är öppen mot norr och avskärmas i söder av en tujahäck, planterad i en båge. Utmed häcken står en bänk. Minneslunden markeras av ett träkors. Omkring detta finns en rabatt med en kant av kalksten omkring. I rabatten växer bl a krypen och rosor. Det finns också ett ställ för vaser. I tujahäckens båda ändar står fågelbad av sten. Byggnader Öster om kyrkogården står en byggnad som rymmer förråd och verkstad. Den har vitmålade väggar i betong utom i gavelrösten som har rödmålad stående brädpanel. Taket är belagt med rött tegel och snickerierna är vitmålade. Övrigt Gravvårdar som plockats bort från kyrkogården står uppställda utmed kyrkogårdsmuren i söder. En mindre samling står också utmed muren söder om ingången i öster. Beskrivning av kyrkogårdens olika områden Område A-C Allmän karaktär Samtliga tre områden har en likvärdig karaktär. De har någon gång, när är inte känt, genomgått en uppordning. Som ett resultat av denna har gravplatserna lagts i rader i nordsydlig riktning. Det finns dock enstaka äldre vårdar som inte står exakt i raderna vilket visar på en äldre struktur. Raderna med gravvårdar ibland ryggställda vilket gör att gravvårdarna antingen är vända mot öster eller väster. I samtliga tre områden finns flera lediga gravplatser. Gravvårdstyper Samtliga tre områden har brukats kontinuerligt från 1800-talet fram till idag. Flest vårdar finns idag i område B. Här finns också kyrkogårdens äldsta på plats bevarade gravvård. Det är kronolänsmannen, hovrättsascultanten och vice kronofogden Johan Gustaf Linds kalkstensvård från 1838. I samtliga områden finns dock gravvårdar från slutet av 1800-talet. De är de för tiden typiska höga vårdarna varav flera är av svart granit. Den vanligaste typen av gravvård på kyrkogården är dock låga rektangulära vårdar från olika perioder av 1900- talet. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. Det är också mycket vanligt med gravvårdar av kalksten. Några av dessa är de ålderdomliga korsen som står på dekorerade postament. Dessa finns i område B och C. I område A finns ett modernt kors av metall och i område B två ålderdomliga kors av gjutjärn. Här finns också en urna i gjutjärn på en hög stenpelare. Urnan är dock mycket skadad. En av gravvårdarna av granit i område B har formen av en liten kista. Tidigare fanns flera omgärdade gravplatser på kyrkogården men dessa är idag, med två undantag, borta. I område B finns ett smidesstaket bevarat och i område A en gravplats som omgärdas av buxbomshäck. Denna gravplats saknar gravvård men har en hög formklippt tuja inom häcken. Att ange den dödes yrkestitel är mycket vanligt De vanligaste titlarna är hemmansägare och lantbrukare. Till de mera ovanliga titlarna hör journalist, arbetare, handelsidkerska, sportjournalist, hemmadottern och kustvakten. På drygt hälften av gravvårdarna är den gård eller by den döde kom ifrån angivet. Övrigt I norra delen av område B står en runsten med en informationstavla. |
