Stäng fönster Östra Göinge kn, SIBBEN 1 SIBBHULTS KAPELL
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Sibbhults samhälle ligger intill Sibbhultaån i nordöstra Skånes skogsrika områden på gränsen mellan de tre socknarna Hjärsås, Emmislöv och Glimåkra. En förhistorisk boplats finns registrerad ett par kilometer norr om samhället men i övrigt finns få förhistoriska lämningar i området. Det äldsta skriftliga belägget för Sibbhult är från 1583, då det skrevs Sebbeholt. I Gillbergs skånska resa, från 1767, står det att ”Sibbehultan” var ett 1/3 mantal skattehemman med ett gatehus, en kvarn och en sågkvarn. Beskrivningen vittnar om hur naturtillgångarna i form av skog och vatten tagits tillvara genom såg- och kvarnverksamhet. Det var dessa naturtillgångar som under senare delen av 1800-talet kom att möjliggöra anläggandet av två glasbruk på orten. Järnvägens ankomst 1886 förenklade transporter både till och från orten vilket möjliggjorde för de lokala industriernas utveckling. I anslutning till glasbruken uppfördes flera arbetarbostäder. Sibbhult utvecklades till ett brukssamhälle med egen arbetarekommun och folketshusförening, nykterhetsloge och missionsförsamling. Det första skolhuset byggdes 1909. Glasbruken lades så småningom ner och efter detta blev AB Färe armaturfabrik den dominerande industriverksamheten i samhället. Det historiska kartmaterialet visar att Sibbhult vid tiden för järnvägens ankomst på 1880-talet bestod av glest utspridd gårdsbebyggelse tillhörigt byarna Feleberga, Broestorp, Tykatorp och Färeköp utöver Sibbhult. Från 1898 finns en karta som visar stationsområdet och ett glasbruk strax sydost därom. Ett par större fastigheter hade också tillkommit i byn. Kring 1930 visar kartmaterialet att området öster om järnvägen utvecklats till ett sammanhängande industriområde och huvuddelen av bostads- och övrig bebyggelse har utvecklats åt väster, i området mellan järnvägen och Sibbhultaån. Sibbhults kyrka skyddas enligt kulturmiljölagen 4 kap 2 §: Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar. Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. Lag (1999:304). Sibbhults kyrka är uppförd efter utgången av år 1939 och omfattas därför inte av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen 4 kap 3§. Kyrkogården Kyrkan ligger på den högsta punkten i den stora parkliknande kyrkogården vilken sluttar åt öster och norr. En allé av hamlade oxlar markerar gångvägen från kyrkogårdsentrén i öster upp till kyrkan. Området närmast kyrkan består av gräsmatta med asfalterade gångar. Området avgränsas av en stödmur av huggen granit och här finns inga gravplatser. Längs med fastighetsgränsen i söder samt utspritt över stora delar av norra kyrkogården finns äldre, storvuxna träd. 1989 anlades en urnlund och en minneslund i det nordöstra hörnet av kyrkogården. Anläggningen, med planteringar, bänkar och ljusbärare runt en centralt belägen näckrosdamm, är ritad av landskapsarkitekt Bengt Persson. Dammen är av röd granit från Vånga. På terrasseringar, nära stödmuren intill kyrkan, är urngravplatser anlagda. 2012 anlades ett lapidarium ritat av landskapsarkitekt Mona Wembling på kyrkogårdens sydöstra del. Lapidariet är en anläggning med en samling av gravvårdar från 1800-talets början fram till 1980-talet. Det utgör en del av ett större projekt för att öka kunskapen och förståelsen för stenen som material och stenindustrins betydelse för bygden och för kulturarvet. Källor och litteratur Berger, Monica. 1992. Mästare, benmakare, uppblåsare, anfångare och inbärare: glasbruk i Sibbhult. Sibbhults hembygdsförening. Einarsson, Arthur m.fl. (red). 2018. Hus i Guds tjänst. Missionshusens historia inom Evangelisk Luthersk Mission Syds verksamhetsområde. Helsingborg: BV-förlag. Forkman, Gunnar. 1943. Ur Stiftskrönikan I Lunds stifts julbok 1943 s 124 ff. Hanner-Nordstrand, Charlotta m.fl. 2015. Kyrkans föremål - beskrivande lexikon. Svenska kyrkan och Göteborgs universitet. Karlsson, Gunvald. 1993. Kyrkan i Sibbhult. S. 8–15. Göinge hembygdsförenings årsbok 1993. Wahlöö, Claes. 2014. Skånes kyrkor 1050–1949, Guide till 493 monument och minnes-platser. Kävlinge: Domus Propria. Dahlberg, Markus och Franzén, Kristina (red). 2008. Sockenkyrkorna –kulturarv och bebyggelsehistoria. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Dahlberg, Markus och Sjöström, Ingrid (red). 2015. Skåne. Landskapets kyrkor. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Eriksson Green, Åsa och Sträng, Maria. 2016. Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift. Regionmuseet i Skåne/Landsantikvarien i Lund. Rapport 2016:44. Lunds stifts orgelinventering, 2020. https://www.svenskakyrkan.se/glimakra-hjarsas/mer-om-sibbhults-kyrka (2019-05-08) https://www.svenskakyrkan.se/glimakra-hjarsas/sibbhults-kyrka2 (2019-05-07) Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webbplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html (2019-05-07) Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Webbplats: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html (2019-05-07) E-arkivet, institutet för språk- och folkminnen: http://arkiv.sprakochfolkminnen.se/marshal-oais/nav/isof/namn/ortnamn/ortnamn-sok?query-column-0=Sibbhult&query-column-4=Kristianstads&query-column-3=%u00d6stra+G%u00f6inge&query-column-2=Hj%u00e4rs%u00e5s&moais-form-autosubmit=true (2019-05-07) http://media.sten.se/2013/05/Sibbhult.pdf (2019-05-27) |
