Stäng fönster Skurup kn, ÖRSJÖ 44:1 ÖRSJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Örsjö ligger tre kilometer sydost om Skurup strax utanför tätorten Rydsgård, i Söderslätts svagt kuperade fullåkerslandskap. Området har en av Europas bördigaste jordmåner, vilket är en av förklaringarna till att bruknings- och bosättningskontinuiteten sträcker sig långt tillbaka. Inom socknen har lösfynd från stenåldern påträffats och från bronsåldern finns ett antal gravhögar. På Örsjögården direkt norr om kyrkoanläggningen står en runsten, den så kallade Örsjöstenen. Bynamnet, som kring 1300 skrevs Öräsyo, kommer av en numera utdikad sjö. Området präglas idag av 1800-talets skiften med spridda gårdar i landskapet samt av närheten till stationssamhället Rydsgård som växte fram efter anläggningen av järnväg 1874. På en höjd väster om kyrkbyn ligger Örsjö boställe, ett välbevarat exempel på officersboställe uppfört på 1830-talet efter fortifikationslöjtnanten A. P. Bomans typritningar. Kyrkbyn bevarar en äldre bystruktur med ett antal kringbyggda gårdar, äldre gatehus på de gamla gårdstomterna samt tidigare skolbyggnad. Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Örsjö 32:1 som avser bytomten enligt 1806 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Örsjö kyrkogårds äldsta delar kan antas vara samtida med kyrkans äldsta delar eller till och med något äldre, då vissa indicier tyder på en tidigare träkyrka på platsen. Medeltida kyrkogårdar var vanligen små och omgav kyrkan i dess direkta närhet. Kartan över den första utvidgningen från 1886 visar den befintliga kyrkogården som en oregelbunden fyrkant om cirka 50 x 50 meter, vilket sannolikt motsvarar den medeltida kyrkogårdens utbredning. Vid arkeologiska undersökningar 2007 påträffades vad som antogs vara den tidigare bogårdsmuren cirka 20 meter väster om kyrkan. När stationssamhället Rydsgård snabbt växte fram i socknens östra del efter anläggningen av järnvägen mellan Malmö och Ystad 1874 ökade platsbehovet på kyrkogården, som utökades i väster ut till bygatan samt ungefär lika mycket åt öster. Första stegen till nästa utvidgning sker 1921 då ett större område i söder med samma längd som den befintliga kyrkogården adderas genom ett ägoutbyte. Ritningar för den nya kyrkogården tas fram av länsarkitekt Nils A. Blanck 1927 och utbyggnaden sker sedan successivt. Domkyrkoarkitekt bearbetar Blancks planer i samband med att han får uppdraget att rita ett bårhus som står färdigt i kyrkogårdens sydvästra hörn 1951. I samband med detta rivs en byggnad i nordvästra hörnet och förändringar sker i norra muren, som redan vid Theodor Wåhlins restaurering av kyrkan på 1920-talet hade förhöjts genom betongpågjutningar. Græbe hade även förslagit en mur i väster, vars uppförande emellertid dröjer till 1969. 1984 uppförs ett personal- och redskapshus i nordvästra hörnet efter ritningar av byggnadsingenjör Lennart Persson. Två år senare invigs en minneslund öster om bårhuset, där urngravplatser senare tillkommer. 2011 anläggs en askgravplats nordväst om kyrkan och 2019 invigs ask- och kistgravlund i den västra delen. Kyrkogården omgärdas idag av murar i väster och norr samt blandhäckar och trädrader av äldre lindar i söder och öster. Utmed östra sidan, i höjd med gränsen mellan gamla och nya kyrkogården, övergår de äldre lindarna till yngre hamlade lindar. Västra muren är uppförd i vitputsat tegel och avtäcks med munk- och nunnetegel medan den norra består av kluven fältsten i bruk med pågjutna förhöjningar av betong. Kyrkogården har tre ingångar i väster genom dubbla smidesgrindar. De två norr leder till kyrkogårdens två huvudaxlar och den södra till en körväg bakom bårhuset. Den norra huvudaxeln leder upp till kyrkans västtorn och vidare runt och förbi kyrkan, medan den södra definierar gränsen mellan 1920-talets utvidgning och den äldre kyrkogården. Huvudaxlarna är liksom tvärgångarna och gångarna utmed kyrkogårdens sidor grusade. De symmetriskt ordnade gravkvarteren är i stor utsträckning gräsbevuxna men grusade gravplatser förekommer, ofta omgärdade av stenramar eller lågt klippta buxbomshäckar. Ett mindre antal gravar omges av järnstaket. På den äldre kyrkogården dominerar äldre högresta gravvårdar från mitten av 1800-talet fram till 1900-talets början, vilka i stor grad är koncentrerade till den södra delen medan den norra delen i stor utsträckning står utan gravplatser. På den nya kyrkogården, där kvarteren inordnas av klippta avenbokshäckar, håller gravvårdarna en lägre skala typiska för 1930-talet och framåt. I väster är gravplatserna grusade medan gravvårdarna i de östra, senare i anspråkstagna delarna är placerade rakt i gräset. Här finns även flera kvarter som ännu inte tagits i bruk. Minneslunden öster om bårhuset är utformad som en gräsbevuxen kvadrat som inramas av en gång belagd med ölandskalksten. I den sydvästra delen finns en plantering med minnessten, sittbänkar och ljusbärare. Platsen inramas av en tujahäck och tre klotlönnar. I minneslundens utkant finns gravsättningsområde för urngravar. Askgravplatsen nordväst om kyrkan är anlagd på en återgången större familjegrav med planteringar av perenner och vintergröna samt ett antal yngre solitärer i form av körsbär, kinesträd och rönn. Vegetationen på kyrkogården domineras i övrigt av formklippta städsegröna växter samt buskar som snöbollsbuske, syren, spirea och rosenrips. Huvudaxeln från nordvästra entrén upp till kyrkan kantas av en allé av yngre oxlar. Byggnader på kyrkogården Bårhuset uppfördes 1951 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Byggnaden har sockel av gråsten i bruk, slätputsade och vitkalkade murverk med delvis frilagda stenar samt ett sadeltak avtäckt med rött enkupigt tegel. I norra gaveln återfinns en rundbågigt avslutad pardörr med diagonalställd brunmålad panel. I gavelröstets nock sitter ett enkelt kors i smide. Södra gaveln har ett mindre rundbågigt och blyspröjsat fönster. Vaktmästeriet i nordväst uppfördes 1984 efter ritningar av byggnadsingenjör Lennart Persson. Byggnaden, som även inrymmer wc för besökare, har vitputsade murverk, sadeltak avtäckt med rött enkupigt tegel samt brunmålade dörrar och fönster. Källor och litteratur Örsjö kyrka, Villie församling, Underhållsplan (2004-11-15), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund. Örsjö kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2015), Barup & Edström Arkitektkontor AB, Malmö/Simrishamn. Börjesson, K., Örsjö kyrka – utvändig restaurering, antikvarisk medverkan, Regionmuseet i Skåne, 2011. Skurups kommun. Bygga, bo & miljö. Översiktsplan: https://www.skurup.se/oversiktsplan, hämtad 2019-09-17. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2019-11-11. Platsbesök 2019-09-11. |
