Stäng fönster Kävlinge kn, STÄVIE 15:3 STÄVIE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården Den äldst bevarade kartan, där Stävie kyrka finns redovisad, är en ägobeskrivning över Stävie by från 1748. Kyrkan är markerad med ett kors, och kyrkogården omges av en kraftig mur. På enskifteskartan från 1807 har den ungefär samma utsträckning. Den nuvarande kyrkogårdens äldsta del ordnades vid 1800-talets mitt, då man reparerade muren, satte in nya grindar och rensade upp bland kyrkogårdens träd. 1902 utvidgas kyrkogården mot norr och söder genom expropriation av närområdena. Länsträdgårdsmästaren B Kjellson upprättade ritningar, där de södra kvarteren fick en strikt utformning. I norr föreslogs en st0r, njurformad gräsmatta med en omgärdande grusgång. Planerna genomfördes endast delvis. 1926 görs en ny utvidgning söderut efter G. I. Wahlbergs handlingar. Den planeras efter klassicistiskt mönster med raka kvarter omgärdade av avenbok och träd. 1955 inkorporeras marken efter det rivna kommunalhuset till kyrkogården. Ritningarna görs av Hilding Claesson som en förenkling av Wahlbergs plan för området. Denna del används idag till urngravplatser. På 1980-talet byggs en minneslund öster om kyrkan i den angränsande träddungen. Handlingarna tas fram av Landskapsgruppen i Lund. 2009 anläggs en askgravplats nordost om kyrkan, i det område som tillkom vid 1902 års utvidgning. Kyrkogården ligger på en långsmal platå med nordvästsydlig orientering, omgärdad av en hagtorns- och måbärshäck. Runt den äldsta kyrkogården finns spår av den gamla kallmuren. Anläggningen ramas in av höga lindrader i väster och norr, och gränsar till en bokdunge i öster. Träden runt den nordliga utvidgningen är glesare, och häcken runt lägre. Huvudentréns pargrind i gjutjärn ligger utmed Åkarpsvägen i väster, från vilken en gång av frilagda cementplattor leder upp mot kyrkans västportal. Övriga öppningar ligger i öster mot minneslunden, i norr, väster och sydväst. Parkeringen i norr förbinds med kyrkan genom en tillgänglighetsanpassad gång med frilagda plattor. Kyrkan ligger mitt på den äldsta kyrkogården, omgärdad av singel. Från kyrkan strålar gångar i väst, söder och norr och indelar kyrkogården i symmetriska, buxbomskantade kvarter. Gravplatserna är belagda med singel och omgärdas med få undantag av buxbom. Närmst kyrkan finns några stenkantade gravplatser omgärdade av järnstaket. De södra gravkvarteren från 1926 är uppbyggda runt två raka huvudgångar. I mötet mellan dessa finns en fyrkantig plats omgärdad av hängbjörkar. I korsmitten står en amfora på en piedestal. Från huvudgångarna löper tvärgångar, vars hörn markeras av almar. Gravplatserna är mestadels singeltäckta och kantade av buxbom. Gravarna på den äldsta kyrkogården är generellt större än de på den södra delen, men har färre inslag av egen växtlighet. Många gravplatser är prydda med olika städsegröna växter. Urnlunden är uppbyggd av gravplatser i dubbla rader, åtskilda med rygghäckar av avenbok. Gravplatserna är omväxlande täckta med gräs eller singel, och ett fåtal omgärdas av buxbom. Flertalet vårdar omges av prydnadsblommor av olika slag. Gravmaterialet domineras av granitgravar, men det finns även ett förhållandevis stort bestånd av gravar från tiden före 1890-talet. Bland dessa märks bl.a. tre stycken s k skånska kalkstenvårdar med en för 1700-talet och 1800-talets första hälfts tidtypisk utformning. Tiden kring sekelskiftet är representerad bl.a. med stående gravar av obelisk- eller kolonntyp, stenar i naturromantisk stil och med kors i storformat. Bland titlarna märks ett stort antal lantbrukare, liksom många olika hantverksyrken. Minneslunden öster om den egentliga kyrkogården domineras av en gammal bok, omgiven av en ring med plattor, där man ställt ljus- och blomsterhållare och en bänk. Byggnader på kyrkogården I kyrkogårdens norra gräns finns ett gammalt vitputsat bårhus med tegeltak, som nu används för redskapsförvaring, personalutrymmen och handikapptoalett. Källor och litteratur Stävie kyrkogård, Helena Nilsson& Henrik Borg, Regionmuseet Kristianstad, 2007 Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Underhållsplan för Stävie kyrka 2006-06-08, Wikerstål Arkitekter AB (2006), Helsingborg Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-2: Stävie kyrka http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-09-25 http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-09-25 http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps- vard / kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ Borgeby_ Loddekopinge_Hog_Stavie.aspx, hämtad 2014-09-30 http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad 2014-09-08. Intervju med representanter från Lackalänga- Stävie församling, möte 2014-09-29. Se även beskrivning av Stävie kyrkomiljö under Miljöer. |
