Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Åtvidaberg kn, HERRSÄTTER 1:1 HERRSÄTERS KUNGSGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kungsgårdens marker
Utbredningen av brukad och obrukad mark är i stort sett den samma idag som på 1600-talets
slut. Under 1800-talets slut ändrades strukturerna, åkrar blev större sammanhängande ytor,
äng kunde brytas till åker och dräneringen av fuktig mark började ta fart. Den ursprungliga
åkermarken har sedan 1691 legat fast och sedan vuxit. Trots vissa förändringar har
åkerlandskapet på Herrsäter så vitt man kan se varit stabilt under århundradenas lopp. Dessa
åker- och betesmarker används fortfarande.

Med tydliga inslag av berg och skog utgör åkermarken en mosaik i landskapet. Torp ligger
fortfarande spridda i området och det finns allt som oftast öar av åkrar kring dessa. De större
områdena med åkermark ligger i huvudsak längs vägen till Herrsäter, medan skogsområdena
breder ut sig i söder och i norr.

På den första karteringen av Herrsäter från 1691 räknades en mängd olika typer av
ängsmarker upp. Ängarna brukades på den här tiden som foderodling till gårdens djur.
Ängen slogs på sensommaren och hö bärgades och sparades över vintern. Efter slåttern
brukade man släppa djur på bete på de slagna ängarna.

Typiskt för Herrsäter är de träd- och buskbeväxta betesmarker som karaktäriserar landskapet.
Den bergiga karaktär som präglar Herrsäters ägor gör det naturligt att viss mark blivit åker
och annan mark bete. Den långa hävden av betesmarkerna har gjort att vissa områden
utpekats som naturvårdsobjekt. Herrsäter är en del av ett sammanhängande eklandskap och
träden finns främst på betesmarkerna.

På Herrsäter har skogen alltid varit av stor betydelse, både för brukarna på gården och för
Kronan efter övertagandet 1684. Under1800-talets slut ökar det ekonomiska värdet på
skogen och skogen får en ändrad betydelse. Generellt sett har skogen haft samma utbredning
sedan de tidigaste karteringarna på 1600-talet och detta är till stor del beroende av markens
beskaffenheter.

I Herrsäter syns detta tydligt då jordbrukslandskapet har stora inslag av ekpartier och ekskog
med insprängda områden av lind och björk. Huvudsaken av skogsarealen består av gran- och
tallplanteringar, främst i norra, nordvästra och södra delarna av fastigheten. Norr om Hyltan
förekommer tallskog samt björk- och granskog med inslag av björksly. Utbredningen av
trädarter har r förändrats lite genom åren med undantag av granens ökade utbredning och
betydelse efter 1900-talets mitt.

Torpen på Herrsäter är belägna i skogsbryn mellan skog och åkermark, vilket är typiskt för
denna bebyggelse. Idag är gårdsmarken kring torpen trädgårdsmark med gräsmattor, buskar,
träd och prydnadsodlingar. Vid samtliga torp finns rester efter syrenbersåer och äldre odlade
träd som kantat infarter och vägar.