Stäng fönster Nynäshamn kn, LANDSORT 1:1 LANDSORTS FYRPLATS
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Landsort är en farledsmiljö som speglar sjöfartens betydelse och förändring i Stockholms skärgård från 1600-talet till 1900-talet, utmed den äldre inomskärsleden och från 1800-talets slut utomskärstrafiken. Fyren är sedan lång tid tillbaka ett känt landmärke. Öns strategiska läge avspeglas också i att staten köpte in ön 1839 och sedan dess varit ende markägare. Flera statliga verksamheter har lokaliserats till Landsort. Det främsta kulturhistoriska värdet är fyrplatsen som helhet där sambanden mellan byggnader med olika funktioner gör det möjligt att förstå fyrplatsens historiska betydelse. Funktionen som fyrplats har avsatt tydliga fysiska spår på platsen. I stort sett alla byggnader och anläggningar har kommit till i detta sammanhang. Miljön utgör en funktionell enhet som består av uttryck för den tekniska driften med fyrtornet, dels fyrens personal och deras levnad; de båda bostadshusen med tillhörande ekonomibyggnader, trädgårdar och övrig mark. Fyrplatsen är känd sedan 1600-talet och Landsort är därmed Sveriges äldsta fyr. Delar av den äldsta fyren finns bevarade i det fyrtorn som byggdes 1869-70 vilket också ger kunskap om och förståelse av äldre byggnadstekniker och hantverkstraditioner. Fyrbostädernas lokalisering i en ravin visar hur man eftersträvat att skapa en boendemiljö i skydd från hårda väderbetingelser. Från statens sida har man eftersträvat att ge bostadsbebyggelsen en ändamålsenlig utformning med god standard, vilket också återspeglas i ständiga förbättringar av bostadshusen. I bebyggelsens utformning och placering syns också den sociala hierarkin bland fyrpersonalen. Fyrmästarbostaden var mer påkostad och hade en gårdsplan och trädgård i anslutning, vilket visar fyrmästarens högre ställning på fyrplatsen. Utformningen och placeringen av bostadshusen med tillhörande ekonomibyggnader berättar om tidigare boendeförhållanden, odlingsbetingelser och djurhållning på fyrplatsen. Förändringar av byggnaderna visar hur boendestandard och levnadsvillkor utvecklats från tillkomsten 1850 fram till avbemanningen 1963. Pegelhuset berättar om en kontinuerlig viktig verksamhet som även sköttes av fyrpersonalen. |
