Stäng fönster Skara kn, HÖJENTORP 1:2 HÖJENTORPS KUNGSGÅRD
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Landskapet Höjentorp ligger i ett geologiskt mycket särpräglat och värdefullt landskap med en mängd små sjöar och våtmarker som utgör det bäst bevarade kamelandskapet i Sverige. Ett kamelandskap karaktäriseras av en oordnad topografi av kullar och åsar av isälvsmaterial, omväxlande med dödisgropar. I groparna har det ofta bildats sjöar eller våtmarker. Såväl mark och vegetation som sjöar är kalkpräglade. Andelen åker och lövträdsdominerade partier är högre i norr, inom de historiska åker- och betesmarkerna, medan andelen sluten mark och barrskogsinslag är större i öster, inom den forna djurgården. Redan tidigt fanns åker, äng och bete på Höjentorp. Brukningsmetoderna har såvitt känt inte skiljt sig från de gängse under respektive tidsperiod. Jämfört med många andra platser var utvecklingen av åkerarealen under 1800-1920 måttlig. Tidigare ängar söder om Gårdsjön (Trädgårdssjön) uppodlades som åker mellan 1830 och 1850. Ängsmarken hade också länge samma utbredning, men har under det senaste århundradet växt igen. Igenväxning är även märkbar i andra delar av landskapet. Trädgårdsbruket med humlegårdar och fruktodling var en del av försörjningen på gården. Odlingen har tidvis varit ett intresse för stormännen själva. Enligt uppgifter ympade Karl IX äppelträd själv och Magnus Gabriel de la Gardie var engagerad i trädgårdskonsten och bidrog till dess utveckling i 1600-talets Sverige. Alströmer startade trädgårdsodlingar med tobak och gurka i mängd men även färgväxter som vejde och krapp samt prov med bovete och mullbär. Trädgården och trädgårdsmästarbostaden har haft samma läge genom århundradena, och odlingsstrukturen är tydlig åtminstone fram till 1970-talet. Jakt bedrevs på Höjentorp såväl inom en inhägnad djurgård som i kronoparker. Jaktparken på Höjentorp har intressanta särdrag genom sin mångformighet och gårdens placering inne i själva jaktparken. Djurgården finns väl dokumenterad på kartor såväl 1642 som 1722 och har uppenbart haft väsentlig betydelse för Höjentorps status. 1642 års karta visar en djurgård som omfattar ca 600 ha. Hela detta område, varav delar tillhörde andra gårdar, är en inhägnad jaktpark. Det är inte känt när djurgården tillkom och inte heller när den upphörde. Att Gustav Vasa och hans söner jagade här är säkert och Karl IX:s jaktslott understryker detta. Marken inom djurgården, användes också periodvis som ängsmark. Vägens läge söderifrån till gårdscentrum är identiskt sedan 1600-talet. Med den starkt styrande effekt landskapet före denna tid hade för val av färdväg, var troligen sträckningen densamma redan på medeltiden. De senaste tvåhundra åren har vägsträckningen norrut till Eggby kyrka varit densamma. Utöver det övergripande vägnätet är även de mindre vägarna genom Djurgårdsskogen och förbi Inköpartorpet i likartade lägen som tidigare. Bebyggelsen Huvudbyggnaden, flyglar och uthus ligger samlade kring en gårdsplan. Terrasser mot söder inramar gårdsbilden och en stensatt körväg leder fram till huvudbyggnaden. Öster om denna bebyggelsegrupp återfinns de båda större ekonomibyggnaderna. Trädgårdsmästarbostaden och dess uthus är belägna ca 100 meter söder om huvudbyggnaden. Inköpartorpet ligger nordost om djurgården där även flera, numera avstyckade, torp finns. |
