Stäng fönster Linköping kn, ÖSTRA HARG 4:1 ÖSTRA HARGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Östra Hargs kyrka Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talets andra hälft av sten med ett långsträckt långhus och ett smalare kor med absid. Vid en arkeologisk undersökning 1987 kunde det fastslås att långhuset varit försett med sidobänkar och sidoaltare. Takstolarna har ursprungligen varit öppna, senare har långhus och kor försetts med ett plant trätak och därefter har åtminstone koret haft ett tunnvalv. Under 1400-talet slogs valv av tegel i hela kyrkan. Fynd av kalkputsbitar med målningsrester vid utgrävningarna 1987 tyder på att kor och långhus varit bemålade, troligen med en enkel ribbdekoration från senmedeltiden. Över valven finns spår av den romanska kyrkans små rundbågiga fönster samt hammarband med fragment av röd färg. Den nuvarande sakristian härrör från 1726 och föregicks sannolikt av en medeltida sakristia på samma plats. År 1751 förlängdes kyrkan åt väster och den nya delen försågs med trätunnvalv. I samband med det revs ett äldre trätorn eller en takryttare. Nästa stora förändring genomfördes 1885 efter ritningar av arkitekten Emil Langlet (1824-1898). Han var arkitekt vid Överintendentsämbetet och även slottsarkitekt. Han var den arkitekt i Sverige som mest stred för att införa centralkyrkoplanen. Kyrkan fick ett helt nytt torn i väster samt eventuellt ett nytt vapenhus. Huruvida det fanns ett äldre vapenhus som ombyggdes är oklart. Även sakristian byggdes om och fick sin nuvarande utformning. Sannolikt tillkom även de nuvarande gjutjärns- samt träfönstren vid denna tidpunkt. Kyrkans klockor flyttades till det nybyggda tornet från en äldre klockstapel på kyrkogården. Tunnvalven av trä från 1751 samt korets valv ersattes av nya tegelvalv och 1400-talsvalven jämnades ut med tjocka putslager för att efterlikna de nyslagna valven. Kyrkorummet fick en ny öppen bänkinredning samt ny altarprydnad, en gipskopia av Thorvaldsens Kristus. Före 1885 pryddes kyrkans altare av ett kors i rokokostil från 1787 som nu förvaras under läktaren. Den tillhörande sockeln av kolmårdsmarmor står kvar på altaret. Själva altarbordet härstammar också från 1787. Kyrkan hade före ombyggnaden 1885 en ingång från söder och försågs nu med ytterligare en på tornets sydsida. Fasaderna är vitputsade, enligt uppgift, med spår av gul avfärgning. Taket är täckt med plåt och tornet med kopparplåt av varierande utförande och ålder. Det är oklart huruvida kopparplåten härstammar från 1885 eller om den är omlagd senare. Orgelläktaren uppfördes 1886 i samband med att kyrkan fick en ny orgel tillverkad av orgelbyggaren Carl Elfström i Ljungby. Bland kyrkans övriga inventarier kan dopfunten av kolmårdsmarmor från 1800-talets sista decennier nämnas. Målningarna i koret och absiden utfördes 1925 av konstnären och teaterdekoratören Yngve Lundström. Då ommålades även den fasta inredningen och predikstolen från 1699. Kyrkan har inte genomgått några större renoveringar under den senare delen av 1900-talet, med undantag av omläggningen av golvet 1987 i samband med hussvampsangrepp. Vid inventeringstillfället pågick renoveringsarbeten av tornets tak. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården i Östra Harg som är relativt liten har utbredning huvudsakligen mot söder, och väster. Endast ett gravkvarter innehållande drygt 40 gravvårdar finns. Beläggningen av vårdar är trots kyrkogårdens ringa storlek relativt gles. Utbredningen är troligen den ursprungliga men den södra och sydöstra delen av kyrkogården är utfylld upp till en höjd av 1,5 m. Allmän karaktär Liten landskyrkogård som bär spår av en äldre ståndsuppdelning med köpegravar i yttre delen och linjegravar i den inre. Begravningsplatsen omfattar östra och södra delen av kyrkogården. Det finns 1-2 gravrader utanför den yttersta grusgången och två gräsmattor i mitten, en mindre i väster och en större i öster. I den inre delen är gravvårdarna arrangerade i nordsydlig riktning och försedda med rygghäckar. Kyrkogården har en trädkrans som till stora delar är under föryngring. Omgärdning I väster finns en terrassmur av sprängd sten i ca 3 varv av 0,4-1,2 m stor sten och en sammanlagd höjd av ca 1,2 m. Trädkransen består av 3 höga lindar. Mellan tornet och västra grinden finns också fyra större pinjetallar. I norr finns samma mur som i väster. Denna övergår nästan steglöst mitt på norrsidan i en fullmur i skalmursteknik uppförd av samma material som västra muren och som är fullt utvecklad i höjd med sakristian. Muren är som högst vid minneslunden där är den ca 2 m hög och 1,2 m bred. Muren avtar därefter i höjd för att vid nordöstra hörnet återgå till att vara terrassmur. Utanför muren står längs västra sidan av nordmuren tätt placerade unga lönnar. Öster om kyrkan står tre äldre lönnar i trädkransen. Mellan de två östligaste lönnarna står en syrenhäck som är ca 2,5 m hög. Östra muren utgörs av en terrassmur av samma slag som den västra. Den är ca 1,5-2 m hög. Trädkransen är helt föryngrad och består av tre relativt nyplanterade lindar. I söder finns samma mur som i väster och öster, här ca 1,3-2,0 m hög. I trädkransen finns två äldre lindar i väster och tre yngre i öster. På muren mellan skolan och kyrkogården växer en 2,5 m hög syrenhäck. Ingångar Kyrkogården har två grindar och en enklare övergång i form av en trätrappa. Söder: vid huvudingången från parkeringen i söder finns en likadan grind som i väster. Den skiljer sig från den västra endast i det avseendet att det finns en trappa om fyra steg direkt innanför den. På södra sidan strax intill sydöstra hörnet leder en lös trätrappa över muren och ned i den före detta skolans trädgård. Vegetation Förutom det som redan beskrivits i kapitlet om omgärdningen finns häcksystem mellan gravraderna på det inre av kyrkogården. Samtliga löper i nordsydlig riktning. På den mindre gräsytan i väster står en oxbärshäck som är ca 0,4 m hög. På den större östra står från väster räknat två oxbärshäckar som är 0,7 m höga, två 0,7 m höga hagtornshäckar och ytterligare två 0,7 m höga oxbärshäckar. Minneslunden flankeras av två 1,0 m höga ligusterhäckar och vid öppningen två nyplanterade träd. Gångsystem Samtliga grusgångar är av naturgrus. En gång leder från vardera västra och södra ingången in mot kyrkans sydportal, de är också förbundna med varandra. Gången från väster fortsätter i en båge runt kyrkans kor och följer sedan kyrkogårdens utsida, lämnande 1-2 gravrader utanför längs en del av den norra, hela östra, hela södra och en del av den västra sidan. Gravvårdstyper Gravvårdarna är relativt fåtaliga (117 st) och täcker tiden 1854-2004. Främst på kyrkogårdens östra del finns 13 stenramsgravar från 1940- och 1950-tal bevarade. Längs med kyrkogårdens utkanter finns en hel del högre smalare vårdar från tidigt 1900-tal utblandade med senare lägre vårdar. I det inre är alla vårdar äldre än 1950 borttagna. Öster om koret finns ett fåtal vårdar från 1800-talet. Söder om kyrkan står två kalkstensvårdar från 1600-talet och upplagda på nordmuren finns ett fyrtiotal borttagna vårdar, av vilka en stor andel stått på den allmänna linjen. Endast 19 vårdar har titlar. De flesta av dessa anknyter till socknens tydliga lantliga karaktär. Sex vårdar är resta över hemmansägare/lantbrukare. Tre över lokala förtroendemän (nämndemannen). Tre över kvinnliga hushållsföreståndare (enkefru, fru, hustrun). Tre vårdar över tjänstemän (kyrkoherden, folkskolläraren och kronofogden). Folkskollärare C G Wastessons vård (nr 107) är en familjegrav där ett flertal personer med titlar finns. Först Folkskolläraren/organisten sedan musikern och slutligen folkskolläraren/kantorn. Slutligen förekommer smeden en gång och ovanligt nog svenskamerikanaren. Minneslund Minneslunden är anlagd där norra muren är som högst alldeles invid Hargs gård. Här har ett område hägnats in av två flankerande 1 m höga ligusterhäckar. Intill muren finns en plattsättning och en plats för blommor. I fronten finns en enkel natursten med den inhuggna texten ”Minneslund”. |
