Stäng fönster Nybro kn, HÄLLEBERGA KYRKA 1:1 HÄLLEBERGA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Hälleberga kyrkogård utmärks av sina stora nivåskillnader. Från den högsta punkten där kyrkan är belägen sluttar kyrkogården svagt åt söder och väster samt kraftigt mot norr och öster. De terrasser som byggdes norr och öster om kyrkan på 1940-talet ger området en särpräglad karaktär. Den äldre kyrkogårdsgränsen markeras av stödmurar av kanthuggen granit medan de modernare terrasserna är av cement. På stödmurarna finns räcken av olika utformning. Äldre delar av kyrkogården har bevarat sina klassicistiska drag från 1930-talet. Stora delar av linjegravsområdena med köpta gravplatser i kvarterens ytterkanter finns kvar. Omgärdning I söder: Stödmur av mycket varierande höjd. Muren är kallmurad av kanthuggen granit. I sydost är graniten ersatt av cement. På stödmuren finns staket av gjutjärn som i sydost ersätts av ett modernare smidesstaket. Här är också en häck av oxel planterad. Utanför stödmuren är lindar planterade. I väster: Hög stödmur av kallmurad, kanthuggen granit som vid gränsen för kyrkogårdsutvidgningen på 1940-talet övergår i en mur av cement. Muren sluttar mot norr. På muren finns ett gjutjärnsstaket som övergår i smidesstaket vid gränsen för utvidgningen som gjordes på 1940-talet. Vid gränsen för utvidgningen 1965 ändrar smidesstaketet utseende. Utanför den äldre kyrkogårdsdelen är lindar och lönnar planterade och utanför de nyare delarna är rönnar planterade. I norr: Grusad gång utgör gräns mot skogsområde. I öster: Staket av tryckimpregnerat trä och stenstolpar. Planterade björkar. Ingångar I söder: Portstolpar av granit märkta med årtalet 1900. Svartmålade, dubbla smidesgrindar. Öster om denna ingång finns en mindre ingång med stolpar av granit och svartmålad, dubbel smidesgrind. I väster: Trappa av tryckimpregnerat trä. I öster: Enkel, svartmålad smidesgrind och granitstolpar. Trappa som leder upp till kyrkans södra ingång. Stegen av granit och avsatserna belagda med kalkstensplattor. Svartmålat smidesräcke. Vegetation Trädkrans: I söder: lind I väster: lind, lönn och rönn I öster: rönn och björk Övrigt: I östra gränsen av kvarter A är kastanjer och en ek planterade. Knuthamlade almar är planterade utmed två av gångarna på den äldre kyrkogårdsdelen. I kvarteren B, D och E är rosor planterade i raderna med linjegravvårdar. I kvarter G, H, K och L finns häckar av tuja. Gränsen mellan 1940-talets och 1965 års utvidgning markeras i öster av en häck av måbär samt björkar. Gravkvarteren på kyrkogårdsdelen från 1965 avgränsas av häckar av häckoxbär samt mot kyrkogårdens gräns av granhäckar. I detta område finns också häckar av ölandstok och träd av sorten röd hagtorn. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Gångsystemet är i huvudsak utlagt i ett rätvinkligt system i norr-söder eller öst-väster. Mindre avvikelser finns där anpassning till kyrkogårdsmuren har gjorts och i kyrkogårdens nordöstra hörn där slingrande gångar omger ett urngravsområde samt minneslunden. Eftersom det finns stora nivåskillnaderna på kyrkogården krävs på flera platser trappor och ramper för att binda samman kyrkogårdens olika delar. Ramperna är belagda med asfalt och kantas av gatsten eller plattor. Trapporna i öster har steg av huggen granit och avsatser belagda med kalksten. I norr är stegen av granit och däremellan smågatsten. Gravvårdstyper Det första intrycket av gravvårdarna på Hälleberga kyrkogård domineras av linjegravsområdenas små gravvårdar som med sin masseffekt ger kvarteren en ålderdomlig karaktär. Detta intryck förstärks av de höga stående gravvårdarna som finns på kyrkogårdens äldre del. Hos flera gravvårdar, oavsett ålder, finns klassicistiska drag som knyter an till antiken. Det kan t.ex. handla om symmetriskt uppställda vårdar med kolonner eller pilastrar. Denna typ av gravvårdar var vanlig på 1930- och 40-talen. Dekor i form av lagerkransar och urnor hör också till typiska klassicistiska stildrag. Ett mindre antal av dessa gravplatser är belagda med grus och försedda med omgärdningar. På de nya delarna av kyrkogården dominerar låga, rektangulära gravvårdar som varit vanliga sedan 1930-talet. Urngravsområdet i kvarter violen utmärker sig. Här finns endast liggande gravvårdar och flera av dem är av natursten. Minneslund Minneslunden anlades 1987. Platsen utgörs av en gräsmatta som avgränsas av grusbelagda gångar. Genom området rinner en bäck vars vatten samlas upp i en damm med fontän. I sluttningen väster om dammen är sockertoppsgranar, enar och buskar av idegran planterade. Här finns också bänkar, planteringar med perenner, gångar av smågatsten samt ställ för blomvaser. Öster om bäcken står ett kors av smide och glas. Ytan där urnsättningarna sker är markerad med gatsten i gräsmattan. Byggnader En bisättningskällare är byggd i stödmuren i gränsen mellan den gamla kyrkogården och 1940-talets utvidgning. Interiört är väggarna släta cementväggar som målats i vitt. Exteriört är fasaden lik stödmuren. Dörrarna är dubbla och klädda med plåt. Idag används utrymmet som förråd. Här finns bland annat äldre katafalker och två kläppar från den nedbrunna kyrkans klockor. Utanför kyrkogårdens sydvästra hörn finns en bod med rödmålad träpanel, vita foder och gråmålade dörrar. Boden användes ursprungligen som likbod och vedbod. Taket är belagt med tegel. Två av dörrarna har försetts med smidda dörrhandtag som målats i svart. Troligen uppfördes den någon gång efter utvidgningen av kyrkogården år 1900. Den återfinns på bilder från 1950 men bör vara äldre än så. Idag används den som förråd. Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning Kvarter A Allmän karaktär: Kvarter A är beläget sydost om kyrkan. Kvarteret avgränsas i norr och väster av asfalterade gångar, i söder av kyrkogårdens stödmur och i öster av den stödmur som tidigare utgjorde kyrkogårdens östra gräns. Här växer några kastanjer och en stor ek. I kvarterets västra del står en rad knuthamlade almar. Samtliga gravvårdar i kvarteret är vända mot öster. Kvarteret är ett gammalt köpegravsområde med en ålderdomlig karaktär. Gravvårdstyper Intrycket av gravvårdarna i kvarter A domineras av de påkostade gravvårdarna med omgärdningar som finns i kvarterets östra del. Inflytandet från järnbruket i Orrefors är märkbart. Här finns sju gravvårdar av gjutjärn och fyra gravplatser är belagda med grus och omgärdade av smides- eller gjutjärnsstaket. Den äldsta gravvården som står på ursprungsplats är ett gjutjärnskors rest över P. L. Sellergren från 1843 och den yngsta är från 1995. Gravvårdar från slutet av 1800-talet och 1900-talet första decennier dominerar. Materialet är företrädesvis grå och svart granit. Förutom granit och gjutjärn finns här en gravvård av kalksten, en av sandsten samt ett kors som troligen är av marmor. Tre av gravvårdarna har flyttats. Två av dem är de gjutjärnshällar som flyttades ut när kyrkan byggdes om 1819. Gravvården av kalksten hade flyttats bort från kyrkogården men togs tillbaka och placerades i kvarter A. Att ange yrkestitlar är vanliga i kvarteret. De vanligaste är folkskollärare, handlanden, hemmansägare och kyrkvärd. Därutöver finns titlarna komminister, grosshandlare, organist, bataljonsadjutant, kontraktsprost, kantor, rättare, major, friherre, skogvaktare, bruksförvaltare, nämndeman och riksdagsman. Den dödes hemort anges på majoiteten av gravvårdarna. Övrigt I kvarteret har flera för bygden betydelsefull personer sina gravplatser. Den mest kända av dem är kyrkoherden Peter Lorents Sellergren som var verksam i Hällerberga från tidigt 1800- tal fram till sin död 1843. Hans första tid i socknen var mindre lyckad. Sellergren hade grava alkoholproblem och flera gånger skriver församlingen till biskopen och klagar över att deras präst varit så berusad att han inte kunnat utföra sitt arbete. År 1814 vände det dock. Från detta år var Sellergren omvänd och kom därefter att bli en mycket framstående inomkyrklig väckelsepräst som drog stora skaror till gudstjänsterna i Hälleberga. Det berättas att om människor runt om i landet vid den här tiden fick bekymmer så var det vanligt att omgivningen gav rådet att man skulle resa till Hälleberga för att få tala med Sellergren. Enligt traditionen ska Sellergrens gravvård stå på den plats där altaret i Hällebergas första kyrka ska ha stått. Förutom Sellergren är tre f.d. ägare av till Orrefors järnbruk begravda i kvarteret. De är C. H. Barchaeus död 1836, Kaspar Hoppenstedt död 1796 och C. F. Taube död 1852. Titlar och namn avslöjar att här också finns andra personer som varit knutna till Orrefors. En av 1900- talets mest framstående glasformgivare Simon Gate har sin gravplats i kvarteret. Han var under en längre tid verksam som formgivare på järnbrukets efterföljare, Orrefors Glasbru Kvarter B, C, D och E Allmän karaktär De fyra kvarteren är placerade i kyrkogårdens sydvästra hörn. Samtliga kvarter rymmer eller har rymt kyrkogårdens linjegravsområden. Kvarter B, C och D har alla tre varit utformade med köpta gravplatser i kvarterens ytterkanter och linjegravsområden i mitten. I kvarter C kan man idag bara ana resterna av denna struktur medan den i kvarter B och D ännu är klart utläsbar. Ett mindre antal köpta gravplatser mitt i västra delen av kvarter B bryter mönstret i detta kvarter. Kvarter E saknar ramen av köpta gravplatser. Här har istället iordningställts ett antal köpta gravplatser i västra delen av kvarteret. Kronologiskt går det att följa linjen från spridda rester i kvarter C, vidare till kvarter D, B, och slutligen E. Bland köpta gravplatserna i de tre äldre kvarteren finns rester av omgärdningar och grusbeläggningar kvar som berättar om kvarterets historia. Linjegravvårdarna i kvarter B, D och E är placerade i rader med öppen jord. Mellan gravvårdarna har röda rosor planterats. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster. Ett mindre antal gravvårdar har vänts mot väster p.g.a. gångsystemet. Mellan kvarter B och C på ena sida och kvarter D på den andra går en av de gångar som markeras av knuthamlade almar. I kvarter D står en stor lind. Gravvårdstyper Intrycket av kvarteren domineras av de små linjegravvårdarna. Majoriteten av dem är stående men i kvarter D finns också flera liggande gravvårdar. Bland gravvårdarna på de köpta gravplatserna finns dels höga stående gravvårdar från tidigt 1900-tal och dels låga rektangulära gravvårdar från 1930-talet och framåt. Flera av dessa har försetts med klassicistiska stildrag. Den äldsta gravvården i de fyra kvarteren återfinns i kvarter B och är från 1859. I kvarter C är den äldsta gravvården från 1864, i D från 1887 och i E från 1949. De tre äldsta kvarteren har gravvårdar från flertalet av 1900-talets decennier men i de kvarter som ännu har ett sammanhängande linjegravsområde dominerar dessa. De äldsta linjegravarna finns i kvarter C men utgör här endast spridda rester. I detta kvarter dominerar gravvårdar från 1940- och 1960-talen. Linjen fortsätter 1922 i kvarter D och kan följas fram till 1932. Därefter fortsätter linjen i kvarter B från 1933 till 1949 för att avslutas i kvarter E från 1949 till mitten av 1980-talet. Materialet är företrädesvis svart granit men även grå och röd granit förekommer. Det finns också ett mindre antal gravvårdar av andra material. I kvarter B finns fyra gravvårdar av gjutjärn. Två av dessa är i form av kors och de står idag inte på sin ursprungsplats. De båda andra är i form av gjutjärnsplattor. I samma kvarter finns också fyra gravvårdar av sandsten och en av kalksten. I kvarter D finns ett modernt kors av marmor. Två gravvårdar i kvarter B och en i kvarter D är i form av glasskivor som snedställts i en ram av smide. Sex gravplatser är belagda med grus och omgärdas av stenram, pollare och kätting eller staket av smide. Fyra gravplatser som är insådda med gräs omgärdas av stenram. Att ange yrkestitlar är vanligt på de köpta gravplatserna vårdar medan endast enstaka förekommer på linjegravarnas vårdar. De vanligast är yrkestitlarna hemmansägare, kyrkvärd, hyttmästare, änka och häradsdomare. Därutöver förekommer t.ex. titlar som rättare, glasgravör, garvare, virkeshandlare, banvakt, husägare och lägenhetsägare. På majoriteten av gravvårdarna anges den dödes hemort. Övrigt I kvarter B ligger Johan Jonsson begravd. Han dog på ålderdomshemmet Hällegården 1967, 105 år gammal. Johan var ett känt original i Hälleberga socken. En söndag utropade han sig själv till kejsare av Vendelkråka på kyrkbacken. Han tillverkade själv hattar av näver m.m. I de västra delarna av kvarter C ska flera av de sockenbor som avled i spanska sjukan ha begravts. Flertalet av dessa stenar har tagits bort men enstaka finns kvar. Gravvårdar från denna tid kan också återfinnas bland köpegravarna i västra delen av kvarter D. Kvarter F, G, H, I, K och L Allmän karaktär Kvarteren tillhör de områden som tillfördes kyrkogården i samband med utvidgningen på 1940-talet. De är anlagda på långsmala terrasser som stöds av murar av cement. Antalet gravplatser är begränsat. Det största kvarteret är kvarter I som rymmer 72 gravplatser. Kvarter F och I är belägna norr om kyrkan och övriga fyra öster om kyrkan. I kvarter F och I är samtliga gravvårdar vända mot öster. De övriga kvarteren har ryggställda gravvårdar vända mot öster eller väster. Mellan raderna av gravvårdar är häckar av tuja planterade. Från kyrkans östra sida leder en trappa i flera avsatser ner till kyrkogården östra gräns. Utmed varje kvarter finns en grusad gång. Vid stödmurarna av cement är murgröna planterad. I södra delen av kvarter L finns en mindre oxelhäck i kyrkogårdens omgärdning och i södra delen av kvarter H står två träd av sorten benved. Gravvårdstyper Kvarteren ger ett enhetligt intryck med låga, rektangulära gravvårdar. De kvarter som först tagits i bruk förefaller vara kvarter G och H. I kvarter G finns gravvårdar från 1949 och i kvarter H från 1951. I båda finns dock märkliga avvikare. En gravvård i kvarter G ska vara från 1932 och en från 1943 samt i kvarter H en vård från 1942. Därefter följer kvarteren i ordningen K 1954, L 1956, I 1958 och F 1962. I samtliga kvarter dominerar vårdar från 1950- eller 1960-talen. Flera av vårdarna bär klassicistiska stildrag. Enstaka gravvårdar med senare datering förekommer. Materialet är företrädesvis grå granit men även röd och svart förekommer. Två gravvårdar av marmor finns i kvarter H och I. Att ange yrkestitlar förekommer på gravvårdar i alla kvarter utom F. Det rör sig dock endast om ett fåtal i varje kvarter. De titlar som finns är hemmansägare, smedmästare, köpman, lantbrevbärare, gravör, lantbrukare, kronojägare, syssloman, ingenjör och sågverksägare. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. Kvarter konvaljen, blåsippan, vitsippan, prästkragen, blåklockan och violen Allmän karaktär Blomsterkvarteren anlades 1965. De är belägna i kyrkogårdens norra del. Runt hela området går en grusgång som följer kyrkogårdsgränsen. En större grusgång delar området i en västlig och en östlig halva. Gången leder fram till en grusad samlingsplats med bänkar och häckar av ölandstok. Platsen liksom gången kantas på båda sidor av häckoxbär. Häckar av häckoxbär är också planterade som gräns mellan kv blåsippan och vitsippan samt mellan blåklockan och prästkragen. Kvarteren konvaljen, blåsippan och vitsippan avgränsas i väster och kvarteret prästkragen i öster av granhäck. I söder avgränsas kvarteret violen av en häck av måbär och en rad björkar. Öster om kvarteren violen, blåklockan och prästkragen ligger minneslunden. I kvarter violen finns en urnlund. Detta område har getts en friare utformning är de strikta kistgravsområden. Urnlundens gravvårdar är placerade i böljande rader som är vända mot sydost. I området finns häckar av häckoxbär och en rad av röd hagtorn mot kvarterets kistgravplatser. Övriga gravvårdar är placerade i rader och vända mot öster eller väster. Gravvårdstyper Kvarteren domineras av låga, rektangulära gravvårdar. Materialet är främst grå granit men även röd och svart granit förekommer. I urnlunden är samtliga gravvårdar liggande och fler av dem är naturstenar. De äldsta gravvårdarna är från 1968 och finns i kvarteret konvaljen. Därefter följer blåsippan 1970, violen 1971 och blåklockan 1987. Kvarteren prästkragen och vitsippan har ännu inte tagits i bruk. Den äldsta gravvården i urnlunden i kvarteret violen är från 1984. Att ange yrkestitlar på gravvårdarna är vanligast i kvarteret konvaljen. De som finns är hemmansägare , glasslipare, byggmästare, åkeriägare, köpman, glasgravör, glasmålare, gravör. Utöver dessa finns titeln kyrkoherde i kvarteret blåsippan. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. |
