Stäng fönster Jönköping kn, RÅSLÄTTS HAGA 1:1 SKOGSKYRKOGÅRDEN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Jönköpings skogskyrkogård ligger i ett naturligt tall- och granskogsparti. Området innehåller ett antal så kallade dödisgropar, dessa är naturliga fördjupningar i marken från istiden och har nu vattenfyllts. Marken är delvis starkt kuperad vilket medverkar till variation och till väl avgränsade rumsligheter i landskapet. Gravkvarteren skiljer sig mycket åt mellan varandra; här finns både kvarter med regelbundna och rätvinkliga rader i fyrkantiga kvarter och kvarter med mjukt svängda rader som följer och anpassar sig efter sluttningarna. Vissa är placerade i sluttningar mot dödisgropar, och andra är utlagda på kullarnas sluttningar. Kyrkogårdens gångnät är dels finmaskigt med grusgångar och dels bredare med asfalterade vägar för att besökare lättare ska kunna nå alla delar med bil. Från hu- vudingången i öster går en allé med serbisk pelargran och i fonden ett stort träkors med bara himlen som bakgrund. Omgärdning På grund av Skogskyrkogårdens utbredning varierar omgärdningen på olika sidor, anpassat efter plats och angränsande miljö. Mot öster där den gränsar mot Norrahammarsvägen utgörs den av ett svartmålat staket med stående granvidjor. I söder avgränsas kyrkogården naturligt av Lillån samt marker som ännu ej har tagits i anspråk. Mot väster avgränsas kyrkogården av brant sluttande järnvägsvallar och ytterst ett enkelt stålnätsstaket. Mot norr avgränsas kyrkogården av en bredare övergångszon med barrträd som ännu inte har tagits i anspråk, denna fungerar också som bullerzon mot den hårt trafi kerade riksväg 40. Det är egentligen endast den västra avgränsningen som är synlig både från kyrkogården och från förbipasserande utifrån. Ingångar Kyrkogårdens huvudentré ligger i nordöstra hörnet mot Norrahammarsvägen. Entrén markeras på ömse sidor av en kraftig mur med vit, kluven kalksten och fl ankeras på utsidan av hängbjörkar. Innanför muren fi nns parkeringsplatser på vardera sida. Längre söderut fi nns även två enklare infarter utan artikulerade entréparti som främst är ägnade för personal- och nyttotrafik. Vegetation Kyrkogården präglas nästan helt av ett naturligt skogsbestånd av främst tall, men även gran och björk. Naturskogen med friväxande träd är en väsentlig del av upplevelsen. På sina ställen kontrasteras och framhävs dessa på ett medvetet sätt av avgränsade planteringar med kultiverade växter. Det tydligaste exemplet på det är de serbiska pelargranarna som utgör alléträd längs den monumentala axeln upp till det stora träkorset. I söder fi nns ett kvarter (42) med planterade lövträd av olika sorter – i övrigt förekommer en del högresta cypresser och kryptall som busk- och häckvegetation. Mellan kvarter 15 och 16 fi nns en häckplantering med ormbunkar. Samtliga kvarter är täckta med gräsmattor. Gångsystem Gångarna medverkar till rumsligheten och avgränsar de olika kvarteren. Gångar och vägar fi nns på två nivåer på Skogskyrkogården. Dels de större asfalterade vägar som går mellan kyrkogårdens olika områden och som är till för begränsad biltrafi k, och dels ett fin- maskigare nät med gångar som går in mellan och in i kvarteren. På dessa gångstigar varierar markbeläggningen - rött grus, naturgrus, stenläggning med smågatsten eller kalksten, asfalt etc. Gångarna följer ingen regelbunden struktur utan är snarare anpassade efter topografi n och de naturliga förutsättningarna. Det ger en känsla av att promenera längs en slingrande skogsstig eller i en romantisk park, med växlande perspektiv och utblickar utefter promenadens framåtskridande. Gravvårdstyper Gravvårdarna på skogskyrkogården är samtliga moderna, de äldsta är från 1940-talet. Vårdarna följer i de fl esta fall de gängse mönstren på kyrkogårdar från denna tid – gravvårdarna är av sten, de äldre från 1940-60-talen har låga och breda proportioner, medan de yngre är mindre men med mer högresta proportioner. Gemensamt är att de har anspråkslösa former och uttryck. Variationen kan dock vara stor inom dessa ramar - speciellt bland de yngre vårdarna där enstaka gravvårdar bryter mot den stora enhetligheten – gjutjärnsvårdar, trävårdar och stenvårdar med en mer individuell prägel. I enstaka fall är enhetligheten påtaglig – så som i kvarteren 13 och 21 med högresta rektangulära och stora stenar från 1940-talet där skillnaderna endast ligger i detaljerna. Gravvårdarna speglar de ändrade idealen från 1940-talets regelbundenhet till dagens mer utpräglade individualism. Typiskt för de senaste decenniernas vårdar är de naturstenslika vårdarna, små och liggande, med återupptaget intresse för titlar och personliga symboler. Byggnader På Skogskyrkogården fi nns ett kapellkrematorium, invigt 1958. Innan detta stod klart uppfördes skogskapellet 1947, båda efter Lars Israel Wahlmans ritningar. Byggnaderna är tunt slammade i vit puts, taket är täckta med skiff er. Fönstren på stora byggnaden har bruten överbåge. Huvudfasaden på stora kapellet präglas av ett högt gavelparti. De båda kapellen är sammanbyggda och i väster fi nns en kringbyggd gård för kransar. I väster fi nns moderna verkstads- och ekonomibyggnader, uppförda efter arkitekt Ingvar Selses ritningar. Skogskyrkogården är uppdelad i 48 kvarter. I denna rapport används samma kvartersbeteckningar som kyrkogårdsförvaltningen använder sig av, men de kommer att beskrivas utifrån områden med gemensamma drag, se sidan 12 för littera. Område A Allmän karaktär Område A omfattar kvarteren 10 - 14, 20, 21, 23 och 24. Området är det första som togs i anspråk efter kyrkogårdens invigning och fortfarande fi nns många vårdar från 1940-talet kvar. Området präglas av rätvinkliga kvarter med regelbundna rader av gravar i raka linjer. Kvarteren har en mer traditionell struktur med tydliga avgränsningar mot omgivande skogsmark, i vissa fall med planterade raka häckar av kryptall som förstärker intrycket av en reglerad plan. Gravvårdarna är från 1940-talet och framåt, de är oftast högresta och stora, och kvarteren är relativt enhetliga. Speciellt märks detta i kvarter 13 som är väldigt välbevarat. Kvarter 20 är mer föryngrat än övriga kvarter med vårdar från omkring år 2000, det innehåller även en minnessten över saknad från Estoniakatastrofen. Område B Allmän karaktär Område B omfattar kvarter 22. Kvarteret är i ålder jämgammalt med kvarteren i område A, men beskrivs för sig på grund av sin tydligare och mer högtidliga struktur. Gravraderna är symmetriskt orienterade mot en mittgång och sluter samman kvarteret i öster genom att gå ihop. I halvcirkelns mitt fi nns en stenlagd plats med stora blomsterurnor som ytterligare stärker intrycket av högtidlighet. Gravvårdarna i kvarteret är till stor del likvärdiga de övriga kvarteren från samma tid, med högresta och enhetliga vårdar, men något större än i motsvarande kvarter. Några vårdar som sticker ut är de liggande hällarna närmast kvarterets mittgång. Område C Allmän karaktär Område C omfattar kvarter 15, 16, 17 och 19. Tidsmässigt har kvarteren tagits i anspråk omkring 1950-talets början med start i kvarter 15. Kvarter 15 skiljer sig från övriga genom sin rektangulära och rätvinkliga plan med regelbundet raka gravlinjer. Det åtskiljs från kvarter 16 genom en stenlagd gång kantad med ormbunkar, kryptall och annan plantering (se bild på sidan 13). De andra kvarteren är mjukt följsamma gentemot topografi n, med svängda gravrader längs sluttningen ner mot dödisgropen i kvarter 19. Dödisgropen är vattenfylld och ger genom sin vattenspegel ljus och rymd åt området. Gravvårdarna är enhetliga och typiska för efterkrigstiden med i huvudsak låga och breda gravvårdar med anspråkslös utformning. Område D Allmän karaktär Området D omfattar kvarter 1 – 9 och ligger på Skogskyrkogårdens sydöstra del. Området är kuperat och består av en hög kulle i kvarter 8 och 9, och därifrån en längre sluttning ned mot kvarter 1 i söder. Kvarteren är som på övriga kyrkogården bevuxna med friväxande tallar och i viss mån buskar med kryptall längs med kvarterens kanter. Till högsta punkten på kullen går en stenlagd gång upp till en rundad plats med bänkar och en förhöjd plantering. Gravraderna är lagda utifrån denna punkt, med ryggarna vända mot kullens topp. Kvarteren är tagna i anspråk under 1950- och 60-talet, med senare kompletteringar. Undantaget är kvarter 2 som har varit, och är, avsett för barngravar av det mindre formatet. Det ligger lite undanskymt längs med staketet, vårdarna ligger som små liggande hällar utplacerade orgelbundet på gräsmatta. Idag fi nns ett tjugotal gravar. Gravvårdarna är typiska för sin tillkomsttid, utformningen följer sedvanligt mönster med anspråkslösa stenvårdar med främst högresta proportioner. De äldre delarna (kvarter 9) präglas mer av låga och breda proportioner på stenarna medan de yngre är mindre och mer högresta. Område E Allmän karaktär Område E omfattar de västra kvarteren 33 – 41. Kvarteren togs i anspråk mellan 1960-talets slut och 1980-talets början. Området är lätt kuperat med en kulle i söder som kvarteren 38 – 41 är utlagda kring, kullen kröns av en gräsrundel omgiven av en stenlagd gång. Kvarteren är bevuxet med friväxande tallar och i viss mån buskar av kryptall längs med gravlinjerna. Mellan kvarteren är växtligheten tätare. Gravarna är placerade utmed krökta linjer som följer terrängen, bortsett från kvarter 33 som är helt rätvinkligt utlagt. Det långsmala kvarteret 34 är också ett undantag med ett mindre antal barngravar placerade längs med gången vid kanten av kyrkogården. Gravvårdarna som är från 1960-talets slut och senare är smala och högresta och följer i övrigt gängse tidstypiska mönster med enkla konturer och anspråkslös utformning. Område F Allmän karaktär Området omfattar kvarter 25 – 32 som i huvudsak togs i anspråk under 1970-talet och senare. Undantaget är kvarter 32 där de äldsta gravarna är från 1940-talets slut. Området är starkt kuperat med en dalgång i ena änden som leder till en vattenfylld dödisgrop med omgivande sluttningar. I kvarteren växer friväxande tall och i viss mån planterad kryptall. I kvarter 27 – 31 är gravplatserna placerade på var sin sluttning vända mot varandra och kring dödisgropen följer de i krökta linjer sluttningarna runt. Gravvårdarna är typiska för sin tillkomsttid med enkla konturer, de skiftar mellan låga och breda proportioner samt mindre men högresta proportioner. Det fi nns även ett antal individuellt utformade vårdar av trä eller smide. Område G Allmän karaktär Område G utgörs av två kvarter på södra delen av Skogskyrkogården, kvarter 42 och 45. Kvarteren är från 1980-talets slut och 1990-talets början. Området ligger nedanför kapellet och det stora träkorset vid ceremoniplatsen och skiljer sig från övriga delar på Skogskyrkogården genom de många lövträden. Gravlinjerna följer konturerna av landskapet, men höjdskillnaderna är i stort sett utjämnade. I kvarter 45 är alla gravvårdar orienterade som en halvcirkel vänd mot det stora träkorset på höjden framför och bildar en högtidlig förgrund till detta. I kvarteret står främst björkar av olika storlek. Gravvårdarna är enhetliga och små, men med högresta proportioner och typisk utformning för tiden. Ask- och unlund Skogskyrkogården har en urnlund i södra delen av kyrkogården. Urnlunden består av ett stort stenkummel i en gräsrundel. Stenarna i kummlet har plattor fastsatta för varje nedsatt urna. Runt om fi nns ett antal gravvårdar – dels i form av naturstenar med plaketter och dels i form av mer individuella gravvårdar. Samma kvarter inrymmer fl era gräsrundlar – en innehåller stående granitpelare med namnplaketter över gravsatta, och tre andra rundlar är ännu ej tagna i anspråk. Gräsrundlarna är omgivna med högre ängsvegetation. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i estetisk gestaltning samt i dess roll som en tidstypisk företeelse från vår tid. Kolumbarium Kolumbariet inrättades under 2003 och står i ett skogskvarter väster om kvarter 16. Arrangemanget är enkelt och består av en stenstod med fyra granitpelare i hörnen med plats för två urnor bakom varje plakett. Stenstoden står omgiven av en mindre rabattplantering till vilken en grusgång leder från två håll. På samma sätt som med minneslunden och urnlunden ligger det kulturhistoriska värdet främst i dess roll som en tidstypisk spegling från vår egen tid, med olika önskemål om anpassade gravskick. Minneslund Minneslunden ligger i kvarter 18 och består av en öppen gräsrundel, kantad av stenläggning med röd kalksten och med plats för blommor bredvid i ett arrangemang med stålrör. Urnor grävs ned i skogsmarken bredvid utan markering av plats. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i dess roll som en tidstypisk spegling från vår egen tid med gravskick utan egen vård. |
