Stäng fönster Vellinge kn, ÖSTRA GREVIE 42:1 ÖSTRA GREVIE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Östra Grevie ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne. Östra Grevie ligger i övergången mellan slättbygd och backlandskap. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning och bördig jord. På en karta från 1708 fanns det ett tjugotal gårdar i Östra Grevie i en långsträckt by i nord-sydlig riktning kring en bygata med kyrkan centralt placerad. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och en del gårdar flyttades ut från bykärnan. Gatehus för hantverkare och jordlösa byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. Kontinentalbanan, järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, med station i Östra Grevie startade 1898. Med järnvägen expanderade samhället med bland annat tegelbruk, affärer, hantverkare och järnvägshotell. 1914 startade folkhögskolan som fortfarande är aktiv. Järnvägen lades ner på 1970-talet men återupptogs 2015. Med jordbrukets rationalisering minskade befolkningen men på senare år har Östra Grevie byggts ut söderut och invånarantalet ökat. Fortsatt expansion är planerad och nu omdanas marken norr om kyrkan med förberedelser för bostäder. Kyrkan ligger på en höjd intill bygatan som är den forna landsvägen. Den nya sträckningen av landsvägen ligger öster om byn. Bygatan kantas av tätt liggande låga gatehus. Närmast kyrkan ligger före detta småskolan från 1870-talet i rött tegel som numera är församlingshem. Kyrkogården omges av byn åt tre håll. Bygget av en ny väg och schaktning för ett nytt bostadsområde pågår nordväst om kyrkogården. Kyrktomten ligger inom av länsstyrelsen utsedda kulturmiljöstråk, Landsvägen Malmö-Ystad samt Kontinentalbanan. Kyrkotomten ligger inom reg. Fornlämning Östra Grevie 51:1 som utgör bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. I sockenstämmans protokoll från 1838 omtalas att den årliga grässkörden från kyrkogården ska auktioneras ut. Två år tidigare beslutades att en ny stenmur ska uppföras runt kyrkogården. Kyrkogården har flera gånger utvidgats. Den utökades i öster efter en brand 1852 av flera gathus som låg mellan kyrkan och bygatan. När den nya kyrkan, som var betydligt större än den gamla, byggdes 1895 utökades kyrkogården åt väster. Ytterligare utvidgning i väster invigdes 1935. Förmodligen rationaliserades på 1970-talet när en del buxbom togs bort och marken grässåddes. 2012 togs askgravplatser i bruk. Beskrivning Kyrkan ligger på en höjd. Huvudingången är från vägen i öster och en sluttande gång kantad av stora lindar leder till entrén i tornet. Kyrkogården omges av stödmurar mot den lägre omgivningen. Murarna har olika utseende. Mot öster är muren av stenblock med ett smidesstaket ovanpå. Mot söder en putsad mur avtäckt med tegel, som förmodligen är den äldsta avgränsningen. Mot norr och väster omger häckar. En trädkrans av lind och kastanj omger delvis kyrkogården. Gångarna är av singel. Gravplatserna är mestadels täckta med singel och omgärdade av låga buxbomshäckar. Enstaka gravar har smidesräcke, stenram eller kätting. Få träd, men mycket vintergröna buskar växer på några gravar. Högresta stenar från omkring förra sekelskiftet, bland annat i form av obelisker, finns framförallt öster och söder om kyrkan. Den vanligaste titeln är lantbrukare, men här finns även olika hantverkare som vagnmakare och skräddarmästare. Infällda grässådda partier finns på flera ställen, bland annat vid södra muren med ditflyttade gravstenar. En askgravlund med ljusbärare och liggande stenblock med namnbrickor är placerad nordväst om kyrkan. På den nya delen, väster om bårhuset, står stenarna mot rygghäckar av bok. Stenarna är låga, horisontella och har inramning av buxbom. Byggnader på kyrkogården Ett bårhus och en ekonomibyggnad, ritade av Eiler Græbe 1954, finns väster om kyrkan. Husen, som ligger mellan den äldre kyrkogården och utbyggnaden från 1935, är vitputsade och har sadeltak med tegelpannor. Bårhuset har en markerad portal med ett utkragande gavelparti av kalksten. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Byarna vid landsvägen, Ernst Frostin Vård och underhållsplan för Östra Grevie kyrka, Caroline Ranby, 2017 Om Östra Grevie gamla och nya kyrka, Elna-Birgitta Lithner, Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 Lunds stift Orgelinventering, Anders Johnsson, 2018-07-10 |
