Stäng fönster Vellinge kn, INGELSTAD 29:1 VÄSTRA INGELSTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Västra Ingelstad ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne, en och en halv mil söder om Malmö. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning och bördig, rik jord. Ortsnamnet är skriftligt belagt sedan 1356 då det skrevs Ingildstad. Västra lades till 1885. Namn med ändelsen -stad antas härstamma från vikingatiden. På en karta över Ingelstad från 1708 låg ett femtontal gårdar tätt samlade omkring bygatan. Kyrkan låg i nordöst och en vanning, damm, fanns i södra delen. Kring byn var odlingsmarken indelad i en mängd smala tegar. Vid enskiftet 1805 flyttades flera gårdar ut från byn och jorden samlades i större enheter intill gården. I byn byggdes istället gatuhus till hantverkare och arbetare. Byn fick ett stort uppsving i slutet av 1800-talet när järnvägen kom till byn och spannmålshandel startade. Stationen, en bit väster om byn, fick namnet Månstorp och senare Jordholmen. Mejeri, bryggeri, handlare och flera hantverkare fanns i byn under första halvan av 1900-talet. Den raka Kyrkogatan mellan kyrkan och stationen bebyggdes med hus som avspeglar stationssamhället. Järnvägen lades ner på 1970-talet men sedan 2015 finns det åter järnvägsstation i Västra Ingelstad. Kring järnvägen har byn expanderat kraftigt med villor och mer bostäder planeras. I byn finns bland annat F-9 skola med sporthall och bibliotek. Dessa ligger utanför byn, eftersom skolan från början var gemensam för två byar. Kyrkan ligger på en höjd intill Byvägen, den gamla landsvägen, som är kantad av några gatuhus. Mittemot kyrkogårdsgrinden finns ett gathus från 1870-talet. Nordväst därom finns byn med hus av skiftande ålder. Norr om kyrkan ligger församlingshemmet från 1970-talet och kyrkans parkering. Kyrkogården omges av böljande jordbruksmark i öster och den nya landsvägen. Ett par kilometer sydost om Västra Ingelstad ligger ”Månstorps gavlar”, rester från en 1500-tals borg med vallgrav, vars ägare haft inflytande över kyrkan genom utbyggnader och gåvor. Vid skånska kriget på 1670-talet förstördes borgen och Månstorps gård omvandlades till militärt boställe. Kyrkotomten ligger inom reg. Fornlämning L1989:7759 som utgör den ungefärliga bytomten efter äldre kartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkotomten är inom riksintresse för naturvården; Backlandskapet söder om Romelåsen. Dessutom inom kulturmiljöstråk, Landsvägen Malmö-Ystad, utsedd av länsstyrelsen. Kyrkogården Kyrkogården har medeltida ursprung. Dessa anses allmänt ha varit inhägnade, betande ängar. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Vid 1800-talets början var kyrkogården liten, kvadratisk kring kyrkan. Söder om kyrkan låg prästgården, väster om fanns klockarebostället. Kyrkogården utökades åt väster på klockarejorden vid mitten av 1800-talet. Förmodligen reglerades kyrkogården då, gravplatserna omgärdades med liguster eller buxbom och gångar anlades. Trots detta blev kyrkogården för liten och utökades åt söder på prästgårdsmarken. Utvidgningen genomfördes i två etapper, i början och mitten av 1900-talet. Antagligen under 1960-70-talet rationaliserades kyrkogården och omgärdningarna av häckar togs bort och marken såddes med gräs på gamla kyrkogården. Urngravplatser anlades 1964 i grässlänten mellan gamla delen och den södra utvidgningen. 1982 invigdes en minneslund i sydvästra hörnet. Den omgestaltades 2004 av konstnär Helge Lundström. 2019 anlades askgravplatser på gamla kyrkogården. Kastanjerna i västra gränsen sågades ner 2019, planer finns på plantering av lönn istället. Beskrivning Kyrkan ligger på en liten höjd med sluttande mark omkring. Kyrkogården omges av en putsad mur avtäckt med tegelpannor mot norr och öster från mitten av 1800-talet. Innanför står några stora kastanjer och tuja. Mot Bygatan i väster avgränsar en låg kvadermur utan bruk med ett smidesstaket ovanpå. I söder finns en buxbomshäck. En gång genom en bred dekorativ gjutjärnsgrind leder från Bygatan till kyrkans huvudingång i tornet. Gången är kantad med en allé av lindar. Gamla delen av kyrkogården är grässådd med gångar belagda med singel. All tidigare omgärdningar av gravplatserna är borttagna. Flera gravplatser är stora med familjegravar eller gårdsgravar. Gravstenarna, blandat gamla och nya, är placerade i gräs. Här finns flera kalkstensvårdar med rundad ovankant från början och mitten av 1800-talet, högresta stenar i granit och diabas i form av t ex obelisk och avbruten kolonn från slutet av 1800-talet samt moderna stenar i form av ett hjärta. I ett kvarter i nordväst står äldre ditflyttade stenar som står tätt. I sydvästra hörnet ligger Månstorps gårds arrendatorer. De nya askgravplatserna från 2019 är anlagda norr om kyrkan i en cirkel med perenner och liggande naturstenar med namnbricka i metall. Södra nyare delen ligger lägre än den äldre delen och de skiljs åt med en häck och en grässlänt med urngravstenar. Nya kyrkogården har stora gravplatser mestadels omgärdade av buxbom, enstaka med stenramar. Här finns bland annat bautastenar i granit blandat med nyare horisontella stenar. I sydvästra hörnet finns minneslunden formgiven av Helge Lundström. Den innehåller damm med vattenfall omgiven av perenner och gatsten. Vintergröna buskar växer på både gamla och nya delen. Byggnader på kyrkogården I nordvästra hörnet finns en ekonomibyggnad som sammanfaller med kyrkogårdsmuren. Fasaden är spritputsad, sadeltaket belagt med rött lertegel och portarna är klädda med grön panel. Huset är ursprungligen spruthus från mitten av 1800-talet som gjordes om till bårhus på 1930-talet och senare till förråd/vaktmästeri. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Vård och underhållsplan för Västra Ingelstads kyrka, Caroline Ranby, 2016 Vård- och underhållsplan för kyrkogården, Barup & Edström arkitektkontor, 2016 Lunds stifts orgelinventering, Anders Johnsson, 2018-07-11 Murar, monument, människor. Om västra Ingelstads sockenkyrka, Ernst Frostin, 1983 Byarna vid landsvägen, Månstorps kommuns sju socknar, Ernst Frostin, 1982 Den medeltida träskulpturen i Skåne, Lena Liepe, 1995 Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 Kyrkbyar och städer i förvandling, Eva Persson och Agneta Staaf, 1977 Kulturmiljöprogram, Vellinge kommun, Daniel Melchert, 2019-04-24 |
