Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vellinge kn, GESSIE 2:12 GESSIE KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Gessie ligger på Söderslätt i sydvästra Skåne, tre kilometer från kusten, i Vellinge kommun söder om Malmö. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Det äldsta skriftliga belägget av Gessie är från 1145 då det omtalas som Geshøge. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. På en karta från 1705 över Gessie var gårdarna tätt samlade i två rader med den slingrande bäcken och bygatan i mitten. Den medeltida kyrkan låg i östra delen av byn med prästgården strax intill. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flera gårdar flyttades ut från bykärnan.

Den nuvarande kyrkan ligger en halv kilometer väster om den gamla byn med gamla kyrkogården. Den nya kyrkan från 1888 byggdes fritt i jordbrukslandskapet. Kyrkogården omges av byvägen i söder och en ny större väg norr om kyrkan som leder till Gessie villastad närmre kusten. Väster om kyrkan är nyligen uppfört fristående villor på båda sidor om byvägen. Jordbrukslandskapet med enstaka gårdar och pilrader omger bebyggelsen.

Kyrkan ligger inom riksintresse kust. Gamla kyrkogården, men inte nya kyrkotomten, ligger inom reg. Fornlämning L1989:2504 som utgör bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar
skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Gessie har två kyrkogårdar. Den gamla vid den rivna medeltidskyrkan och den nya vid 1800-talskyrkan.

Historia gamla kyrkogården
Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Gessie medeltida kyrkogård utvidgades 1863 mot norr, öster och söder. Kyrkogården ordnades vid denna tid med gångar och gravplatserna omgärdades med ligusterhäckar. 1887 revs gamla kyrkan och nya gravar anlades på dess plats. Gravarnas ligusterhäckar byttes till buxbomshäckar på 1910-talet. Kyrkogården fortsatte användas även efter den nya kyrkan byggts på annan plats cirka 500 meter bort.

Beskrivning gamla kyrkogården
Kyrkogården är omgiven av en putsad mur. Den är mot öster avtäckt med tegelpannor och i övriga väderstreck av cement. Innanför finns en häck samt en trädkrans av höga kastanjer mot norr och söder. Mot vägen i väster finns en bred dekorativ gjutjärnsgrind flankerad av två ståtliga lindar. I öster finns en enklare smidesgrind. En grusgång i mitten går genom kyrkogården från före detta prästgården i öster till väster. Gravplatserna med singel är omgärdade av buxbom. Här finns ett par kalkstenshällar från början av 1800-talet. De flesta gravstenarna är högresta, några i form av obelisker. Flera stenar har infällda vita porslinsmedaljonger med motivet ”Natten” av Thorvaldsen. Många gravplatser är stora familjegravar med flera stenar inom samma omgärdning. Lantbrukare är den vanligaste titeln men även sex kyrkoherdar är begravda här. Kalkstenshällar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan står uppställda i sydöstra hörnet mot väggen på före detta spruthuset. På kyrkogården växer formklippta vintergröna buskar samt en hängask.

Byggnader på gamla kyrkogården
Ett hus för brandspruta och likvagn, numera förråd, finns i kyrkogårdsgränsen i sydöst. Huset är vitputsat med rött tegeltak och röda brädportar. Enligt Frostin är huset från 1863.

Historia nya kyrkogården
Kyrkogården anlades i samband med att kyrkan byggdes 1888. Kyrkogården togs i bruk först drygt 20 år senare. Den gamla kyrkogården fortsatte att användas. Beskrivning nya kyrkogården Kyrkogården har rektangulär planform med kyrkan i mitten. Gravplatser omger kyrkan på tre sidor, mot söder är en grusplan framför entrégrinden. Kyrkogården omges av häckar av tuja och hagtorn samt en trädkrans av oxel mot söder och nyplanterad al mot väster och norr. Mot vägen i söder finns en bred smidesgrind. Gravplatserna av olika storlekar är omgärdade av låg buxbom och belagda med singel. Inga sten eller smidesomfattningar finns. Äldsta graven är från 1910 med ett halvårsgammalt barn. Stenarna är mestadels låga och horisontella. Lantbrukare är vanligaste titeln. Många gravplatser står tomma utan sten. I nordöstra hörnet finns en urnlund där stenarna står tätt i rader mellan en liten vintergrön buske och små planteringar framför. På kyrkogården växer vintergröna formklippta buskar samt ett stort bokträd.

Byggnader på nya kyrkogården
Ett före detta bårhus från 1954 finns i nordvästra hörnet av kyrkogården. Huset är vitputsat, har ett kraftigt utkragande sadeltak med tegel framför ingången mot söder. Bårhuset är ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Vaktmästeri och förråd byggdes 1981 i nordöstra hörnet. Fasad av putsade vitmålade väggar och tegeltak.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Gessie kyrka, vård och underhållsplan, Caroline Ranby, 2016,
Gessie kyrkogårdar, Vård- och underhållsplan, Barup&Edström Arkitektkontor, 2016
Gessie nya kyrkogård, Vård- och underhållsplan, Barup&Edström Arkitektkontor, 2016
Gessie kyrka, Rapport antikvarisk medverkan, Kristina Skarvik, 2017-11-24
Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910.
Konsthögskolans arkitekturskola
470 nya kyrkor, Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, 2009
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982