Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vellinge kn, STORA HAMMAR 86:1 STORA HAMMARS GAMLA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Stora Hammar är en medeltida kyrkby, som ligger direkt utanför det större samhället Höllviken. Öster därom finns Söderslätts öppna, plana jordbrukslandskap, som i väster vid Höllviksnäs möter ett planterat skogsområde. Åkermarken räknas som den främsta i landet. Den intensiva odlingen under senare år har gjorts att spåren av många förhistoriska boplatser utplånats. I Stora Hammar gjorde man en utgrävning 2009 och fann boplatslämningar från yngre romersk järnålder till sen vikingatid, d.v.s. från omkring
år 200 till 1000. Under 1000-talets andra del började successivt en mer sammanhållen bebyggelse växa fram. Vikingarnas makt hade övertagits av danska kungadömet samtidigt som kristendomen införts, och därigenom uppstod många kyrkbyar. Äldsta belägget för Stora Hammar är Apud uillam hamar från 1123-70, som kan tolkas som ”lantgården vid den steniga backen”. ”Stora” lades till på 1300-talet, då byn skrevs Maklaehamer. Maklae kommer från det fornsvenska ordet mikill, som betyder just stor.

Söderslätts byar hade på medeltiden (1060-1521) runt 15 gårdar, tätt samlade omgivna av odlingslotter. Stora Hammar var ett prebende till Lunds Domkyrka med bostad åt prästen, några gårdar, gatehus och bodar. Byn var något större än genomsnittet med 17 gårdar på 1570-talet. På storskifteskartan från 1784 anas något av dagens by- och vägstrukturer, men byn är avsevärt större än nu med gårdarna oregelbundet placerade ett stycke norr om kyrkan. Man kan se fyra vanningar och vägen till Räng. Ett annorlunda
hus från denna tid är dragontorpet. Dragoner var militärer som stred både till häst och fot. Efter enskiftet 1817 tunnades byn ut, en utglesning som i huvudsak fortsatt sedan dess. Prästgård har aldrig funnits i byn utan bara i närbelägna Räng. Den första byskolan från 1822 delades med Lilla Hammar och byggdes mitt mellan byarna, på samma plats som den nuvarande skolan ligger.

Idag är Stora Hammar en liten by med husen koncentrerade kring vägkorset några hundra meter norr om kyrkplatsen. Intill korsningen ligger dragontorpet med sitt halmtak och rappade väggar. Längs bygatan ner mot kyrkan finns mestadels yngre hus, och närmst kyrkogården en stor grusad besöksparkering. Söder om kyrkogården ligger två bostadshus, som en gång varit skrädderi resp. smedja, och längre bort längs Rabygatan några mindre hus som också använts av hantverkare. Även dessa fungerar som privatbostäder idag. Möllan från 1868 ligger på byns högsta punkt och utgör liksom kyrkan ett tydligt blickfång i det öppna landskapet.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Stora Hammar 13:1 (L1989:6837). Den utgör Stora Hammars gamla bytomt/gårdstomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkoanläggningen finns inom riksintresse Kust och skärgård: Kustzonen. Stora Hammar är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö av Länsstyrelsen.

Kyrkogården
Den äldsta delen av kyrkogården närmst kyrkan etablerades sannolikt under medeltiden. Troligen följde kyrkogården i Stora Hammar det allmänna mönstret från denna tid; en betad ängsmiljö, där gravarna märktes ut med träkors eller liggande hällar. Det äldsta bevarade kartmaterialet från 1700-talet visar på en förhållandevis liten, närmst kvadratisk kyrkotomt. På 1815 års skifteskarta har kyrkogården utvidgats något i östlig riktning. Ytterligare en utvidgning gjordes 1856, nu mot söder. Gravkartan från denna tid visar på fem tydligt omgärdade kvarter med gångar emellan och en tredelad entré till kyrkogården norrifrån.

Runt sekelskiftet 1800- 1900 gjordes ännu en expansion av kyrkogården österut, och kyrkotomten fick dagens utbredning. På fotografier från då är kyrkogården reglerad med grusgångar, buxbomsomgärdade kvarter och med vintergrönt insprängt mellan gravplatserna. Sedan kyrkan lämnats öde 1902, och verksamheten flyttats till Stora Hammars nya helgedom, förföll kyrkogården. När kyrkan åter tagits i bruk 1928 efter renoveringen, fick även kyrkotomten viss omsorg. Bl.a. lagades kyrkogårdsmuren. 1947 fälldes ett antal träd mot norr och väst, och 1961 reparerades muren på nytt. 1978 ersattes den östra mursträckan med en ny av putsad gråsten.

På senare år har kyrkogården grästäckts, vilket gjort att kvartersindelningen inte är synlig längre. Vissa delar klipps inte utan lämnas som äng, och kyrkogården har på så sätt återfått något av det fria utseende den hade innan 1800-talets uppstramning. 1994 byttes de gamla almarna på kyrkogårdens norra och södra sidor mot nya träd. 2007 handikappanpassades kyrkans huvudentré och 2014 renoverades kyrkogårdsmuren mot norr.

Kyrkogården idag
Kyrkogården avgränsas av en stenmur avtäckt med en grovkornig cementgjutning. Murens olika delar är av olika ålder, något bl.a. skarvar och de olika putsytorna vittnar om. Murarna mot norr och väster är äldst, och har samma läge idag som på 1700-talet. Längs dess utsida sitter järnöglor, som en gång använts för att binda kyrkobesökarnas hästar. Två entréer finns; huvudingången mot parkeringen i norr och en liten ingång mot byvägen i söder. I båda öppningarna sitter smidesgrindar. Huvudentrén är ett tredelat motiv med en pargrind flankerad av gånggrindar mellan kraftiga, putsade grindstolpar. En grusgång leder upp mot tornporten.

Hela kyrkogården är grästäckt, omväxlande med klippta och mer ängsartade delar, där olika gräs och blommor växer. Den stora majoriteten gravar står direkt i gräset utan någon växtutsmyckning. Ett fåtal gravplatser är grustäckta och buxbomskantade, vid några andra växer rosor. Träden utgörs av varsin rad av lindar längs norra och södra kyrkogårdsmuren och en reslig hästkastanj.

Det äldsta gravmaterialet utgörs av kalkstensvårdar från sent 1700-tal till tidigt 1800- tal, utformade i klassicistisk eller barockartad stil med vinklade eller rundade krön. En rikt dekorerad sten från 1775 [10] är fäst mot förrådsbyggnadens fasad. Det sentida gravmaterialet är ytterst begränsat. Istället är den övervägande delen av gravstenarna från 1800-talets andra hälft. De är gjorda av marmor, diabas eller granit, utformade t.ex. som små, naturromantiska stenar med inskriptionstavlor, stenar laddade med symbolik såsom den avbrutna kolonnen eller stenar krönta av kors eller urnor. Bland övriga gravar märks en pergamentrulle i marmor, en nationalromantisk sten med en sällsynt, uppåt avsmalnande form, en obelisk i diabas med textfält på två sidor, ett gjutjärnskors och en granitsten med Jesus som medaljongmotiv.

Till de personhistoriskt intressanta vårdarna hör de över prästen Per Magnus Lovén, vars släkt haft stor betydelse för socknen, och över botanikern och restauratorn John av Klercker. Den senares sten står i grus, kröns av hans byst och flankeras av tujor. Bland titlarna på gravminnena dominerar lantbrukare och hustru stort. Åbo, hemmansägare liksom olika hantverksyrken syns på några få stenar vardera.

Till de personhistoriskt intressanta vårdarna hör de över prästen Per Magnus Lovén, vars släkt haft stor betydelse för socknen, och över botanikern och restauratorn John av Klercker. Den senares sten står i grus, kröns av hans byst och flankeras av tujor. Bland titlarna på gravminnena dominerar lantbrukare och hustru stort. Åbo, hemmansägare liksom olika hantverksyrken syns på några få stenar vardera.

Byggnader på kyrkogården
Café och förrådsbyggnad, placerad i murens förlängning i kyrkogårdens nordvästra hörn. Huset av okänd ålder användes tidigare som spruthus, men gjordes 1988 om till förråd, hwc och ett sällskapsrum/café åt sommarkyrkan. Fasaderna är putsade och vitmålade. Taket är täckt med röda tegelpannor, som på skånskt vis även täcker av gavelröstena.

Källor och litteratur
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland, Blekinge. Bd I-IV, Knud Banning, Köpenhamn, 1976-1982.
Gravvårdar i sten- ett mångskiftande kulturarv, Stad& Land nr 184, Anna Andréasson och Movium, Holmbergs, 2012
Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin, AB Allehanda Trelleborg, Trelleborg, 1960
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Timmermanskonst i Stora Hammar gamla kyrka, samt iakttagelser i Rängs och Törringe kyrkor, Karl-Magnus Melin, Knadriks Kulturbygg AB, Kristianstad, rapport 2016:1
Underhållsplan för Stora Hammars gamla kyrka 2017-11-01, Barup&Edström Arkitektkontor, Limhamn/ Simrishamn, 2017
Underhållsplan för Stora Hammar gamla kyrkogård 2016-11-11, Barup&Edström Arkitektkontor, Limhamn/ Simrishamn, 2016
http://app.raa.se/open/fornsok, hämtad 2019-10-16
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2019-10-18
https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/områden/stora-hammar.html, hämtad 2019-10-16
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/895/1929_348.pdf?sequence=1&isAllowed=y, hämtad 2019-10-18