Stäng fönster Simrishamn kn, NÖBBELÖV 28:1 ÖSTRA NÖBBELÖVS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Östra Nöbbelövs by ligger i sydöstra Skåne ett par kilometer öster om Simrishamn. Byn ligger på en högslätt omgivet av ett öppet åkerlandskap med milsvid utsikt. I söder gränsar socknen till havet. Skånes sydöstra spets, där Östra Nöbbelöv ligger, är ett fornlämningstätt område med omfattande fynd från framför allt brons- och järnålder i form av boplatslämningar, gravhögar och gravfält samt hällristningsområden. Väster om Östra Nöbbelövs kyrkan fanns tidigare gravhögen Tornehöj, vilken togs bort på 1860-talet. Vid denna tid växte nio stora hagtornar kring och på högen. Uppgifter finns också om flera andra högar runt kyrkhöjden som numera är mer eller mindre överodlade eller borttagna. Urnor med brända ben ska också ha påträffats på kyrkogården och när kyrkans nuvarande västtorn byggdes påträffades flera stenkistor väster om kyrkan, sannolikt romanska gravar. I en av kistorna fanns ett skelett efter en ”jättemänniska”. Äldsta skriftliga belägg för Nöbbelöv är från år 1310 då det skrevs Nybbils. Först år 1885 får socknen tillägget Östra. Kyrkan byggdes någon gång under 1100-talet men hur bebyggelsen såg ut vid denna tid vet man inte. Det finns inga uppgifter om en storgård eller borganläggning vilket annars är vanligt förekommande intill kyrkor i sydöstra Skåne. Att kyrkan ligger lite avsides från den nuvarande bybebyggelsen kan dock tyda på att den uppförts som en gårdskyrka snarare än sockenkyrka mitt i byn. Det finns dock en sägen kring en borg i socknen, Lunkaborg som ska ha legat på Lunkanebacken. I borgen bodde Hilding som enligt sägnen ska ligga begravd i Hildings Hög i Gislöv där han också sägs spöka. Före enskiftet 1818 hade byn nio gårdar varav två var öde. Gårdarna låg samlade i en klunga söder om kyrkan. Söder om gårdarna fanns en naturlig källa. Östra Nöbbelöv har påverkats i mindre grad av 1800-talets skiftesreformer och utgör en väl bevarad kyrkby av gårdar samlade runt bygatan. Merparten av byggnadsbeståndet är från 1800-talet. Till ortens kuriosa kan tilläggas att släkten Nobel härstammar från Petrus Olai Nobelius från Östra Nöbbelöv. Namnet Nobel är alltså en förkortad omskrivning av Nöbbelöv. Förutom kyrkbyn Östra Nöbbelöv ingår även Gislövs by samt fiskelägena Brantevik och Gislövshammar i socknen. I slutet av 1800-talet när sjöfart och skeppsrederinäringen blomstrade växte Brantevik och hade vid sekelskiftet 1900 Sveriges största segelflotta. Idag är dessa kustsamhällen utpräglade semesterorter. Kyrkan och den gamla kyrkogården runt kyrkan och fram vägen söder om kyrkan ligger inom registrerad fornlämning Östra Nöbbelöv 52. Fornlämningen avser Östra Nöbbelövs gamla bytomt enligt karta från 1782 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Inom kyrkogården, strax väster om kyrkan, finns även fornlämning nr 105 som markerar ett område där det lär ha funnits en gravhög, Tornehöj. Kyrkogård Före 1800-talets mitt bestod kyrkogården av ett oregelbundet format långsmalt område med kyrkan i mitten. I samband med ombyggnad av kyrkan 1850 gjordes en mindre utvidgning av kyrkogården mot väster vilket rätade ut dess västra sida. Samtidigt togs gravhögen Tornehöj bort. År 1878 genomfördes en större utvidgning av kyrkogården mot söder och öster. Nya grindar och järnräcke till södra muren tillverkas av Smeden P. H. Lundström i Gislöv. I kyrkogårdens norra hör-nor uppfördes två avträdeshus av tegel. Norra kyrkogårdsdelen tillkom kring 1800-talets slut till 1900-talets början. I mitten av 1900-talet anlades nya kyrkogården väster om den gamla. Ritningsförslag till nya kyrkogården upprättades av kyrkogårdsföreståndare Hilding Claesson, Lund. Nya kyrkogården togs i bruk 1957. Den gamla kyrkogården omges av en putsad och vitmålad stenmur avtäckt med kalkstenshällar. Södra mursträckningen är låg och försedd med ett vitmålat smidesstaket. Mitt på mursträckningen finns en ingångsöppning med järngrind i samma stil som staketet där årtalet 1879 finns angivet i järnsmide. Tre ingångsöppningar finns också i västra muren mellan nya och gamla kyrkogården. Innanför stenmuren finns en trädkrans av hamlad lind. Kyrkogården söder om kyrkan har traditionell karaktär med grusade gravplatser begränsade av buxbom. Gravplatserna är oregelbundet utlagda innanför de större gångstråken av korsande gångar i nord-sydligt och öst-västlig riktning. Ett större gångstråk löper från kyrkogårdsgrinden i söder och fram till kyrkan. I den norra delen närmast kyrkan finns en hel del stora familjegravplatser med flera generationers gravvårdar. Många höga, miljöskapande gravvårdar finns i området, huvudsakligen från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Kyrkogården norr om kyrkan grässåddes på 1990-talet och saknar i stort sett gångstråk och gravplatsinramningar. Endast en mittgång som löper från norr till söder finns kvar, vilken slutar vid i en korsande grusgång intill en askgravlund och minneslund anlagda på 2000-talet. Äldre gravvårdar finns bevarade i de södra delarna som också utgör delar av den äldsta kyrkogården. Nya kyrkogården består av ett avlångt område med en genomfartsväg som sträcker sig längs dess östra sida. I söder begränsas nya kyrkogården av en låg mur av samma utseende som längs gamla kyrkogårdens södra sida. Längs västra och norra sidan som gränsar till åkermark finns en bokhäck och nätstängsel. Innanför begränsningarna finns en trädkrans av lind. På södra halvan av nya kyrkogården ligger gravplatserna i raka rader utmed gångstråk och med rygghäckar av tuja. Gravplatserna kantas av buxbomshäckar och gravvårdarna är låga. Mitt på nya kyrkogården ligger en personalbyggnad. Norra halvan av nya kyrkogården är inte tagen i bruk och saknar gravplatser eller andra anläggningar. Byggnader på kyrkogården Norr om kyrkan ligger de två avträdeshusen uppförda omkring 1878. Den ena byggnaden används numera som förråd. Avträdeshusen är smala, rektangulära byggnader av tegel med putsade och gulmålade fasader och trappstegsgavlar. Mot kyrkogårdssidan finns smala trädörrar till fyra separata avträden och på vardera gavelsidan finns små rundbågiga fönster. Samtliga snickerier är målade i en brun kulör. Taket är täckt med plåt och i takfallet finns två triangulära takkupor. Ett bårhus i kyrkogårdens sydöstra hörn tillkom sannolikt under 1800-talet. Byggnaden har en rektangulär form med spritputsade och gulmålade väggar. Portarna är av brunmålat trä och fönsterbågarna rundbågsformade med brunmålade gjutjärnsbågar. Ett runt fönster finns också i ena gavelröstet. Taket är ett sadeltak täckt med pannplåt. Mitt på nya kyrkogårdsdelen ligger en personal- och förrådsbyggnad från 1981 ritad av arkitekt Torsten Leon Nilsson. Byggnaden har en rektangulär form med putsade, grå fasader och gråblåmålade snickerier. Taket är ett sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. Källor Underhållsplan för Östra Nöbbelövs kyrka, Ponnert Arkitekter 2004. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Skånes konsthistoria för Medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850. Simris och Ö. Nöbbelövs församlingar på Österlen, kyrkohistoriska dokument och bilder. Stu-dieförbundet vuxenskolan, 1977-1978. Östra Nöbbelövs kyrkogård, vård- och underhållsplan, Åsa Jakobsson och Cissela Ohls-son. Rapport 2013:50, Regionmuseet Kristianstad. Internet Länsstyrelsens kulturmiljöprogram, Simrishamns kommun, Ö Nöbbelöv-Gislöv-Glimminge-Glimmingehus, Websida: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/ |
