Stäng fönster Simrishamn kn, SANKT OLOFS KYRKA 1:1 SANKT OLOFS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Sankt Olof ligger i ett mjukt kuperat landskap med både skog och utbredda odlingsmarker. Bebyggelsen i byn har framförallt växt fram norr och öster om kyrkan. I närområdet finns en mängd fornlämningar som visar att området varit bebott i förhistorisk tid, bl.a. finns stora områden med fossil åkermark. Kyrkan och den nordöstra delen av kyrkogården ligger inom fornlämningsområdet för den gamla bytomten enligt 1699 och 1883 års kartor. Enligt uppgift ska dagens kyrka ha ersatt en äldre kyrkobyggnad som legat i närheten. Under medeltiden var kyrkan patronatskyrka till Bollerup. Socknen, som före 1500-talet kallades Lunkende, ändrade sitt namn till S:t Olof under 1500-talet då helgonkulten kring S:t Olof ledde stora mängder pilgrimer till byn och dess mytomspunna S:t Olofs källa. Efter reformationen ansågs helgonkulten vidskeplig och den lutherska kyrkan gjorde sitt bästa för att den skulle upphöra. I 1571 års kyrkoordning förespråkades rivning av sidoaltarna för att motverka att de missbrukades. Intresset för källorna, vallfärderna och helgondyrkan levde dock kvar till slutet på 1800-talet. Det är rimligt att anta att det ihållande folkliga intresset bidragit till att kyrkan än idag till stor del karaktäriseras av dess medeltida altare, altaruppsatser och träskulpturer. Under 1800-talet utvecklades S:t Olof till en centralort i landskapet med poststation och sockenbibliotek. Järnvägens ankomst 1901 kom att lägga grunden för en ny centrumbildning i området kring järnvägsstationen ett par km väster om kyrkan. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning S:t Olof 61:1. Fornlämningen avser utbredningen av S:t Olofs bytomt enligt kartor från 1699 och 1883 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Sankt Olof är utpekad som en särskilt värdefull kulturmiljö i Länsstyrelsen Skånes Kulturmiljöprogram. Kyrkogård Kyrkan ligger på den nordöstra, och äldsta delen av kyrkogården. Området sluttar lätt bort från kyrkobyggnaden. Skillnaden i marknivå mellan den äldsta delen av kyrkogården och senare tillkomna utvidgningar är påtaglig. Den äldsta delen av kyrkogården omgärdas av en ålderdomlig naturstensmur som fungerar som stödmur. Dess södra gräns markeras av en trädrad av oxlar. Området i väster, utvidgat under 1910-talet, avgränsas i norr mot landsvägen av en låg mur av huggen sten och en klippt hagtornshäck. Området i söder, som utvidgades under 1950-talet, fick en tidstypisk plan med rätvinkliga gångar, rygghäckar och likartade gravvårdar på rader bredvid varandra. Området avgränsas i öster och söder av en klippt avenbokshäck. På denna del av kyrkogården har en minneslund anlagts, liksom en plats med en stenlabyrint där man kan vandra mot ett kors. Stenlabyrinter är en del av pilgrimstraditionen. Längs kyrkogårdens västra gräns är en skalmur av huggen gråsten, fogad med cement, täckt av plattor av röd kalksten. Hela kyrkogården kringgärdas av en trädkrans av lönn, kastanj och oxlar. Gränsen mot 1950-talets utvidgning markeras av en trädrad av oxlar. Den äldsta entrén till kyrkogården ligger i söder. Här är grova, murade och putsade grindpelare, med en enkel brädport för den smala passagen. Övriga entrépartier är senare tillkomna. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett litet släpp mellan häcken och muren där stigen för pilgrimer går. Byggnader på kyrkogården Kring 1950 byggdes ett lågt vitputsat redskapsförråd med transformatorrum på den östra delen av kyrkogården. Detta sammanföll med att man installerade centralvärme i kyrkan vilket krävde ytterligare ekonomiutrymme. 1953 förlängdes byggnaden åt söder och ett bårrum inreddes i källarplan. 1956 utökades byggnaden med toaletter och senare med personalrum och RWC. I kyrkogårdens nord-västra hörn finns ännu en låg putsad och vitmålad ekonomibyggnad med sadeltak. Källor Underhållsplan för S:t Olofs kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2009. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Skånska kyrkor, Skånes hembygdsförbunds årsbok 1997. Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850. A Catalogue of wall-paintings in the churches of Medieval Denmark 1100-1600, Knud Ban-ning (red) 1976. Kyrkans föremål - beskrivande lexikon, Charlotta Hanner-Nordstrand m.fl., Svenska kyrkan och Göteborgs universitet, 2015. Internet Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Webplats: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html |
