Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eslöv kn, GÅRDSTÅNGA 23:1 GÅRDSTÅNGA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Byn Gårdstånga är belägen i det lätt kuperade öppna odlingslandskapet en mil söder om Eslöv. Kyrkan ligger intill den slingrande Kävlingeåns södra sida i byns östra utkant. Ån har historiskt varit en viktig transportled från havet in i landet.

I slutet av 1980-talet genomfördes omfattande arkeologiska utgrävningar i Gårdstånga inför anläggandet av ett nytt bostadsområde. Undersökningarna visade att människor vistats här redan under stenåldern och att platsen blev bebyggd med så kallade grophus redan under vendel- och vikingatid. Bebyggelsen avlöstes under medeltiden av mer resliga stolphuskonstruktioner. Ortnamnet förekommer första gången på den så kallade Forshagastenen i Finnveden i södra Småland från 1000-talet som anger att stenen rests över ”Lifsten [...] som blev död i Skåne vid Gårdstånga”, namnet skrevs då Gardhstangum. Omkring år 1300 benämndes kyrkbyn Garstangä. Namnet betecknar en ”garth”, det vill säga inhägnad plats.

Under medeltiden utgjorde Gårdstånga kungalev för Frosta härad och förmodas ha haft kungsgård och flera stormansgårdar. Enligt storskifteskartan från 1763 bestod Gårdstånga av knappt 20 gårdar förlagda mellan ån och landsvägen som ännu passerar längs byns norra sida. Kyrkan låg något avskild strax öster om två nu försvunna gårdar. Uppe vid landsvägen nordväst om kyrkan låg Viderups hospital, uppfört 1619 av Anna Brahe på Hviderups gods som ålderdomshem för socknens gamla och fattiga. Viderups hospital räknas som Skånes första ålderdomshem och användes som sådant fram till 1984 då det gjordes om till vandrarhem. Brahe bidrog även i väsentlig del till kyrkans gestaltning, inte minst genom det gravkor hon lät uppföra för sig och sin make 1622. Samtidigt lätt Brahe bygga renässansslottet Viderup några kilometer nordväst om byn.

Gårdstånga domineras idag av 1900-talsbebyggelse i form av egnahemshus och lantarbetarbostäder. Jordbruket har haft en stark ställning i bygden. Förutom Viderups slott, som än idag är stort jordbruk, finns plattgården Gårdstånga Nygård som ligger på höjdsträckningen strax norr om byn. Plattgården bevarar mycket av sin äldre karaktär med bland annat ekonomilängor från 1800-talet i gråsten och tegel.

Gårdstånga kyrkogård har rektangulär form i öst–västlig utsträckning med kyrkan centralt placerad. Kyrkogården nås från parkeringsplatsen i norr vi en grindförsedd öppning i muren. Marken sluttar åt sydväst mot Kävlingeån som slingrar sig längs kyrkogårdens södra sida.

Den gamla kyrkogården sträcker sig från tornet och österut och omgärdas av en bruksmur av kullersten avtäckt med kalkstensskivor. Nordöstra hörnet har en uppvuxen karaktär med högresta gravvårdar i huvudsak över släkten Ramel. Växtligheten utgörs av rododendron, formklippt taxus och tuja samt två stora bokträd och en hängbjörk. Partiet söder om detta karaktäriseras av strikt planerade kvarter med rygghäckar av tuja och låga häckar av formklippt buxbom. Området närmast korabsiden är i huvudsak gräsbevuxet och domineras av ett äldre vårdträd och en magnolia.

Den första dokumenterade utvidgningen av kyrkogården genomfördes 1878 då kyrkogården utökades västerut. Kyrkogården omgavs då helt av prästgårdens ägor. 1878 års utvidgning utgörs idag till största del av gräsmattor. I den södra delen finns ett antal gravvårdar intill en grupp högvuxna tujor.

Redan 1903 flyttades den västra gränsen ytterligare längre västerut och kyrkogården fick därmed den utbredning den har idag. Den västra delen omgärdas liksom 1878 års utvidgning av hagtornshäckar och en trädkrans. Rätvinkligt anlagda grusgångar och tre rygghäckar delar in kvarteren som främst utgörs av grusade gravar med låga gravstenar inramade av låga buxbomshäckar.

Källor och litteratur
Bäck, Ina: Underhållsplan för Gårdstånga kyrka (2009-02-04), Restaurator AB, Malmö.
Erlandsson, Eva. Gårdstånga kyrka: restaureringsideologi och dekoration 1890-1995, D-uppsats, Lund 1998.
Fernlund, Siegrun: Kyrkor i Skåne, Signum, Lund 1980.
Göransson, Anna Maria. Jacob Kremberg och Lundaskolan – en undersökning av den manieristiska träskärarkonsten iskånekyrkorna, Hässleholm 1977.
Antikvarisktopografiska arkivet, Stockholm.
Länsstyrelsen i Skåne län: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/eslov/Pages/Svenstorp-Ortofta-Ellinge-Skarhult-Gardstanga.aspx, hämtad 2017-05-01.
Historiska kartor: https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6194343&xMin=394523&yMax=6195343&xMax=395523, hämtad 2016-11-28.
Riksantikvarieämbetet Fornsök: www.fmis.raa.se, sökord: Gårdstånga, hämtad 2017-03-29.