Stäng fönster Båstad kn, KYRKAN 13 BÅSTADS KYRKA (S:TA MARIA KYRKA)
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Den äldsta delen av kyrkogården är från 1460-talet, d.v.s samtida med kyrkan och staden Båstad. Den äldsta bevarade kartan med kyrkan på är Johannes Meyers bild från 1600-talet, som visar på en rektangulär kyrkogård i byns västra del. Öster om kyrkan ligger en hospitalsgård och en kanikergård, som båda lyder under Lunds Domkapitel. Inte mycket är känt om kyrkogårdarna från denna tid, men de anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades som små gräskullar med träkors, eller för de mer bemedlade med liggande stenhällar. Några få hällar från 1600-talet finns ännu bevarade och är nedfällda i kyrkgolvet. Den Gamla kyrkogården har behållit sin ursprungliga form fram till idag. Muren är från 1955, då den ersatte en häck man planterat vid 1800-talets slut. Det norra murpartiet är dock äldre, sannolikt 1800-tal. I likhet med sin tids ideal, kom kyrkogården att omgestaltas under detta sekel, med grusgångar, växter och en trädkrans. Under 1960-talet, då man började rationalisera kyrkogårdarnas skötsel, glesades växtmaterialet ut. Lönnarna byttes delvis mot lindar, och i väster planterades några hängbjörkar. I början av 1900-talet behövde kyrkogården utvidgas. Då marken runt kyrkan redan var bebyggd, valde man att anlägga en ny begravningsplats på gamla klockarejorden sydväst om kyrkogården. Arkitekten Oscar Persson anlitades och föreslog en strikt arkitektoniskt uppbyggd anläggning med tydliga huvudaxlar och häckomgärdade gravkvarter. Vårdarna skulle ha ungefär samma storlek och form, så att de underordnade sig helhetsstrukturen. Sedan invigningen 1932 har området byggts ut vid tre tillfällen. Södra området med urn-gravplatsen invigdes 1950, men fanns med redan i första planen. De slutliga ritningarna togs fram av trädgårdsarkitekten G.V. Wahlberg. Öster om urngravplatsen anlades en minneslund under 1980-talet. Det senaste tillskottet är en utvidgning i väster, ritad av arkitekten Gert Björkman, som stod klar 1999. Här finns både traditionella gravplatser och askgravlund. Gamla kyrkogården Gamla kyrkogården omgärdas av en mur mot omgivningen. Muren mot norr är av putsad gråsten och avtäckt med tegelpannor, övriga är klädda med granitplattor. Huvudingången ligger mot torget i öster. Den är utformad med smidda grindar med bågdekorer innanför putsade murpelare. Ovanför centralgrinden hänger en gjutjärnsdekor med bl.a. allseende ögat och strålglans. Grindarna är troligen från 1700-1800-tal. Mot väster, i en rak axel från huvudingången, finns en enklare entré med liknande grindar och murpelare. Kyrkogården är gräsbevuxen och indelad i fyra med grusgångar avskilda kvarter. Dessa är inte symmetriska utan följer i stort sett tomtens sneda orientering, medan kyrkan ligger traditionellt i väst- östligt läge. På kyrkogården växer en trädkrans av hamlad lind och tre hängbjörkar. Planteringarna är begränsade till de enskilda gravplatsernas växtlighet, mest vintergröna växter och rosor. Runt hälften av gravplatserna är grästäckta och saknar omgärdning, övriga med buxbom, järnstaket eller stenkant runt är grusade. I gravmaterialet finns i huvudsak stenar från tiden kring 1800-1900. Det finns några få skånska kalkstensvårdar från början av 1800-talet, och ett begränsat antal vårdar från sena 1900-talet. Från 1800-talets andra hälft märks ett antal järnkors. Bland förra sekelskiftets individualistiskt präglade granitvårdar syns nationalromantiska och naturinspirerade tillsammans med obelisker, kolonner, kors i storformat och stående vårdar med bearbetade krön. Bland vårdarna från 1930-talet och framåt finns flera breda, låga, stramt uppbyggda stenar med symmetrisk dekor. Ett betydande antal av gravstenarna bär de avlidnas titlar, mest jordbruks- och ägorelaterade, men även yrken med tydlig koppling till Båstad såsom sjökapten, skepps-timmersman, badkamrer, forstmästare och konstväverska. Nya begravningsplatsen Om man korsar Köpmansgatan väster om kyrkan, möts man av huvudentrén till Nya begravningsplatsen. Entrén är utformad med grindar av plattjärn innanför murade granitstolpar. Direkt innanför entrén ligger ett bårhus och strax bakom en förvaltningsbyggnad. Mot norr, väster och öster omgärdas området av en kallmur, som på insidan möter en grästäckt slänt med häckar och lönnar. En allé av hamlade lindar leder ned mot gravkvarteren, som är organiserade som fyra jämnstora, rätvinkliga ytor skilda av bok-häckar mot grusade gångar. Huvudaxlarna möts i en stor murad fontän. Inom kvarteren är gravstenarna ställda mot nordsydliga rygghäckar av tuja. Gravplatserna är singeltäckta och buxbomskantade, bortsett från ett antal platser i som gjorts om till gräsgravar. På gravplatserna finns olika städsegröna växter, vars höjd inte överstiger bokhäckarnas, och olika blommor, främst rosor och andra vanliga trädgårdsväxter. I stort sett alla stenar är fyrsidiga granit- eller diabasvårdar, de äldre oftast stående, de yngre i högre grad liggande. De äldsta vårdarna är i hög grad samlade längs huvudgångarna och de mer iögonfallande längs områdets kanter. Bland dessa märks en nationalromantisk runsten över konstnären och författaren Ossian Elgström (1883-1950). Gravstenarna är, jämfört med de på gamla kyrkogården, sällan prydda med titlar. Bland de framgångsrika yrkespersoner som vilar här kan nämnas hovjuveleraren Wilhelm James Bolin (1861-1934), konstväverskan Märta Måås Fjetterström (1873-1941), Rudolf Abelin (1861-1961) som anlade Norrvikens träd-gårdar, journalisten och grevinnan Kerstin Bernadotte (1910-1987) och filmskaparen Bo Widerberg (1930-1997). De två förstnämndas stenar pryds av kopparporträtt. Det äldsta området övergår sömlöst i den terrasserade urngravplatsen, utlagd 1950 med Hallandsåsens trädbeväxta sluttning som fond. Vid backens fot står en spireahäck. Området är uppbyggt av tre delar; i öster en minneslund (invigd 1980), i mitten stående urngravar och i väster liggande stenar. Växtligheten är begränsad till häckar och gravplatsernas egna blommor. I minneslundens mitt finns en asymmetrisk fontän. Den senaste utvidgningen från 1999 om-gärdas i väster av en ligusterhäck. Planen är organisk med böjda grusgångar runt de i hög grad obrukade kistgravplatserna. I områdets utkant finns en askgravlund, utformad som en båt omgärdad av träd. Byggnader på kyrkogården På Gamla kyrkogården finns inga byggnader utöver kyrkan. På Nya begravningsplatsen ligger ett bårhus, ritat 1947 av Eiler Graebe. Det har murade och vitputsade väggar på en oputsad gråstenssockel, och ett sadeltak belagt med röda tegelpannor. Ovanför porten hänger ett stort skärmtak. Ekonomibyggnaden väster om bårhuset har omväxlande vita tegelväggar och svarta panelklädda ytor och tak av röda tegelpannor. Se även S:ta Maria kyrkas kyrkomiljö under Miljöer. Källor och litteratur Bjärebygd, Båstad kommuns historia, Jan Moen, Borås, 1985 Båstads kyrka, Tak- och fasadrenovering, Jimmy Juhlin Alftberg, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2014:60 Båstad kyrkogård, Lotta Eriksson& Anna Ligoura, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2008:59 Båstad nya begravningsplats, Jennie Björklund, Ingela Blomén och Anna Rabow, Region-museet Kristianstad, rapport 2011:42 I skydd av labyrinten – Labyrintmålningar i tre medeltida danska kyrkor, Maria Swärd, examensarbete från Centrum för teologi och Religionsvetenskap, Lunds Universitet, 2012 Mariakyrkan i Båstad, tillgänglighetsanpassning, Lotta Eriksson, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2008:56 Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015 Underhållsplan för Båstads kyrka 2006-06-09, Wikerstål Arkitekter, Helsingborg, 2006 Vård- och underhållsplan för Båstad gamla kyrkogård, Peter Nilsson, Båstad- Östra Karups församling, 2012 Översiktsplan 08, Båstads kommun Digitala arkivet, Helsingborgs Dagblad, http://www.hd.se http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2016-04-18 http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/bastad/Pages/ Baastad_o_Norrv_trad.aspx, hämtad 2016-04-18 |
