Stäng fönster Älvkarleby kn, ÖSTANÅN 32:1 ÄLVKARLEBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården, som har sin största utbredning söder om kyrkan, har utvidgats ett flertal gånger. Den första utvidgningen mot söder skedde 1806-07. År 1849 togs området norr om kyrkan i bruk som begravningsplats. 1931 och 1945 skedde ytterligare utvidgningar i söder och sydväst och 1985 utvidgades kyrkogården åt väster i sluttningen ner mot älven. Där anlades samtidigt en minneslund. Kyrkogården omges av en kallmurad gråstensmur med trädkrans av stora lövträd. Den har flera entréer med huggna stengrindstolpar och järngrindar. Entrén mittemot klockstapeln är försedd med ett smitt överstycke av järn som uppsattes 1928 då man firade 450-årsminnet av kyrkans grundläggning. I sydväst avgränsas den av ett järnstaket. Gravkvarteren är till största delen grästäckta. I sydväst finns dock ett stort enhetligt område med grusgravar omgärdade av låga häckar. Denna del tillkom under 1900-talets första hälft. Söder om kyrkan karakteriseras kyrkogården av låga häckar som avgränsning mellan gravkvarteren. Utmärkande är också de grustäckta, raka grusgångarna och de rätvinkliga gravkvarteren. Det finns gott om stora lövträd längs grusgångarna. Norr om kyrkan finns ett urngravsområde i nyklassicistisk stil med symmetriskt placerade häckar, typiskt för 1900-talets första hälft. Kyrkogården har ett stort antal välbevarade gravvårdar från 1800-talets slut och 1900-talets början. I söder ligger även det allmänna varvet, med mindre, enklare gravvårdar. Sammantaget illustrerar kyrkogården mycket väl gravkonstens utveckling under hela 1900-talet. Av särskilt personhistoriskt intresse är den berömde författaren Stig Dagermans grav nära ingången till kyrkogården, sydöst om kyrkan. Sydväst om kyrkan finns ett välbevarat gravkapell i trä från 1800-talets senare del. Kapellet har en detaljrik nyklassicistisk panelarkitektur med vitmålade fasader och bruna fönster och dörrar. Taket är täckt med falsad skivplåt. Klockstapeln fick sin nuvarande form vid en ombyggnad år 1834 men är egentligen mycket äldre. När man går in i klockstapeln lägger man märke till den mäktiga konstruktionen av kraftiga trästolpar som delvis är klädda med tjärade spån. Klockstapeln hade från början en öppen spånklädd konstruktion. Vid ombyggnaden 1834 byggdes den om i nyklassicistisk stil. Den har en strikt geometrisk uppbyggnad i form av två stora kuber klädda med faluröd panel och vita listverk. Den övre kuben utgör klockvåningen med svarta rundbågiga ljudluckor och täcks av ett plåtklätt tälttak krönt av ett förgyllt kors. Infällda i taket, likt takkupor, finns fyra vitmålade urtavlor. I stapeln hänger tre klockor, samtliga från 1700-talet. |
