Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Grums kn, VÄRMSKOGS PRÄSTBOL 1:37 VÄRMSKOGS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KYRKOMILJÖN - Vid en vik av Värmeln ligger Värmskogs kyrka, sockenstuga och prästgård i ett tilltalande och attraktivt landskapsparti med utsikt över sjön. Dagens vitputsade stenkyrka ligger i en trevägskorsning omgiven av en fem meter hög gravhög och äldre kyrkogrunder. Området kring Värmeln är en gammal kulturbygd och har varit stadigvarande bebott alltsedan järnåldern. Vid en arkeologisk utgrävning 1947 frilades grunderna till två tidigare kyrkor söder om den nuvarande, mellan landsvägen och sjöstranden. Den sydligaste av dessa är sannolikt identisk med socknens första kyrka och kan härstamma från 1200-talet. Omkring 1650 ersattes denna av en andra träkyrka omedelbart intill den första, som revs.
Utan att någon tätortsbebyggelse egentligen uppstått har området runt kyrkan kommit att uppfattas som socknens administrativa och kommunikationsmässiga centrum. Runt kyrkan har byggnader av officiell karaktär med tiden vuxit upp. Norr om kyrkobyggnaden ligger sockenstugan från 1700-talet tillsammans med några mindre härbren, kyrkstall, modernare ekonomibyggnad och en fd sockenarkivbyggnad. Småstugorna liksom delar av sockenstugan utnyttjas som vandrarhem. Kyrkogården omger kyrkan, har rektangulär form och sin största utbredning mot öster.
Miljöområdet kring Värmskogs kyrka utgör en kulturhistorisk intressant miljö i ett tilltalande och attraktivt landskapsparti. Här finns framträdande historiska representanter för olika epoker alltsedan förhistorisk tid. Den monumentala gravhögen men också kyrka, gravkor, kyrkstallar, sockenstuga och Prästbols gård utgör goda exempel på gången tids byggnadsskick.
KYRKOGÅRDEN - Begravningsplatsen har rektangulär form och sin största utbredning mot öster. Marken sluttar från nordöstra hörnet från söder, sydväst och väster. Begravningsplatsen omges i norr av bebyggelse, i öster av skog, i söder av parkområde och väg och i väster av väg och naturmark. Den omgärdas av stödmur på alla sidor utom i öster där en granhäck står som hägnad. Trädslagen varierar. Norr och söder om kyrkan växer björk, lönn, alm, lind och cypress. Kyrkogården togs i bruk någon tid efter kyrkans färdigställande. Kyrkogårdsmuren anlades 1779, dess äldsta del ligger söder om kyrkan. Utvidgningar har skett 1859, 1886 och 1967. En plats för urngravar ligger i sydöst på den gamla delen. En omplanering av kyrkogården gjordes på 1950-talet, då gravramar togs bort, grusgravar såddes igen och äldre träd fälldes. Utvidgningen från 1886 omges av lönn och utvidgningen från 1967 har rönn och pil längs häck i öster. På de äldre delarna består kvartershäckarna av amerikansk hagtorn, måbär, thuja och ölandstok och på den senaste utvidgningen av parkrosor. Häckarna är planterade i nordsydlig riktning. Huvudgångarna är grusbelagda och mellan kvarteren finns plattgångar.
På kyrkogården återstår endast en grusgrav. Den är hägnad med järnstaket och ligger söder om kyrkan. Vid sakristians ingång i söder är tre smidda järnkors från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet placerade. Intill kyrkan i norr står två gravstenar av skiffer från 1800-talets mitt.