Stäng fönster Heby kn, NORA PRÄSTGÅRD 4:1 NORA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården omgärdas till största del av en bogårdsmur i huggen sten. Från kyrkogårdens sida är gräsmattan uppfylld mot kyrkomurens krön, vilket är relativt ovanligt. Kyrkogården karaktäriseras främst av den allé i norr som löper mellan den järngrindsprydda entrén i muren fram till kyrkan, och då troligtvis till den numera borttagna norrporten. Allén ligger i axel med församlingshemmets entré. Allén består främst av träslagen björk och ek. Kyrkogården har utvidgats i olika omgångar, den äldsta delen återfinns i söder och avgränsas i dess norra del av de åtta pilastrar som troligtvis är placerade vid platsen för den äldre bo-gårdsmuren. Pilastrarna är i två par om fyra sammankopplade med kättingar. Det är troligt att kyrkogården under 1900-talets första hälft vidgats mot norr för att under 1970-talet ytterligare vidgas mot väst, vid gravkapellet. Där har man på senare tid även anlagt en minneslund. Denna del är omgärdad av staket, häckar och träd. Kyrkogården har en lummig karaktär och är rikligt beväxt med äldre träd av trädslag som ask, björk, ek, rönn men även hagtorn och tuja. På den södra delen domineras trädplanteringen av ek och björk och följer kyrkomuren. Den norra delen domineras, förutom allén, av rönn som är planterade mellan gravkvarteren. I övrigt förekommer häckar mellan de olika gångarna och kvarteren. I väst återfinns även en liten plats med bänkar kring en fontän. Markytorna är till största del gräsbevuxna. Gångarna är asfalterade eller lagda med danska sjöstensplattor. På kyrkogårdens södra del återfinns några få större gravvårdar med höga gravstenar, några med järnkors samt några med stenram. I övrigt karaktäriseras kyrkogården av normala gravvårdar utan påkostade inslag. Utefter den södra långväggen ligger gravhällar från 1600- och 1700-talet. Norr om västporten står en gravhäll som tidigare varit placerad inne i kyrkan. Redskapsbod Norr om kyrkan återfinns en redskapsbod som ursprungligen haft funktionen som bår-hus/likbod. Redskapsbodens uppförandeår har inte styrkts i källmaterialet men troligt är att den är härrör från tiden kring kyrkans uppförande. Byggnaden är vitputsad och har en kvadratisk form samt ett shingel (papp) beklätt tälttak. Mot söder återfinns en gråmå¬lad träport och på norra och östra fasaden runda fönster. Personalutrymmet /östra förrådet Öster om redskapsboden och som en pendang till denna uppförs en ny byggnad, troligen under åren 1945-1947. Denna ersatte ett äldre uthus som fanns på platsen. Den nya byggnaden, som kallades östra förrådet, innehöll offentliga toaletter samt skräp- och vedbod.. I och med ett ökat behov av personalutrymmen byggs förrådet om 1994 för att omfatta utrymmen och pentry för kyrkans personal samt offentliga toaletter och förråd. Ombyggnaden är ritad av Uppfelt och Wallerstedt arkitektkontor i Uppsala. Byggnadens arkitektoniska uttryck har anpassats efter redskapsboden. Förrådet är vitputsad och har en kvadratisk form samt ett tälttak. Entré och fönster återfinns på byggnadens västra och östra fasad. Uppståndelsens kapell På kyrkogårdens nordvästra hörn ligger Uppståndelsens kapell. Byggnaden är uppförd som ett gravkapell 1958-59 men fungerade under kyrkorenoveringen 1994 som gudstjänstrum och tillskrevs då namnet Uppståndelsens kapell. Idag finns det möjlighet att nyttja kapellet till såväl akter som begravningar, dop och vigsel samt mindre gudstjänster. Kapellet har ett tidstypisk arkitektoniskt uttryck med en kubisk och sluten karaktär. Byggnaden är vitputsad och består av två kubiska byggnadsdelar samt en utskjutande taktäkt pelargång mot öst. Taket är platt och kopparbelagt. Under pelargången finns två dörrar i ek, ytterligare en återfinns på den västra fasaden. På söderfasaden finns ett smalt fönsterband bestå-ende av fem höga och smala fönster. |
