Stäng fönster Ljungby kn, ANNERSTAD 3:4 ANNERSTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän beskrivning Kyrkogården är belägen på en höjd i östra delen av byn. Strax väster om den ligger den gamla kyrkogården där även den gamla kyrkobyggnaden stod. I miljön kring kyrkan finns prästgård och församlingshem. Kyrkogården består av två delar, en som invigdes 1891 och en utvidgning som kom till på 1980-talet. Kistgravar är vanligast men inom det utvidgade området finns en urnlund anlagd. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som fungerar som vallmur och delvis som stödmur. Det är den västra delen som är utformad som stödmur. Muren är där även försedd med ett staket av järn. Utvidgningen från 1980-talet omgärdas av en låg stenmur och ett enkelt staket i trä. Mellan den ursprungliga delen och utvidgningen är kyrkogårdsmuren bevarad. Ingångar Kyrkogården har sex ingångar varav tre som är försedda med grindar i smidesjärn. Den västra ingången som via en trappa leder upp mot kyrkans huvudingång är försedd med en dubbel och två enkla grindar. De är fästa i fyra huggna stenstolpar. Norr och söder om den västra ingången finns ingångar försedda med likadana dubbla grindar i smidesjärn. Den södra grinden är den av de båda som används mest och som leder från kyrkbacken in till kyrkogården. Från personal- och redskaps Överst byggnaden som är placerad i sydost finns en ingång in till kyrkogården. I öster och nordost finns ytterligare två öppningar i muren. Den östra leder in till den nya kyrkogården och den i nordost till redskapsboden som är placerad där. De tre sistnämnda har inga grindar. Gångsystem Gångarna är främst belagda med grus. Framför kyrkans ingång är ytan belagd med betonggrussten och fram till den är en gång asfalterad. Vegetation Runt kyrkogården växer en trädkrans av blandade lövträd. Det är främst skogslind och lönn men även någon enstaka bok och ek. Längs kyrkans södra sida växer tre större gullregn. Längs kyrkans norra sida växer lönnar. I kyrkogårdens östra del växer några björkar och en kastanj och strax nordost om kyrkan en stor ask. Gången fram till kyrkans ingång flankeras av rabatter med perenner. Runt utvidgningen från 1980-talet växer blandskog och inne på området finns en dunge med lövträd samt en dunge med spirea. Gravvårdstyper Den äldsta delen av kyrkogården är inte indelad i kvarter utan gravplatserna är numrerade från nr 1 och uppåt. Området är dock indelat i mindre områden som skiljs åt från varandra med grusgångar och det har varit ännu mer indelat tidigare av gångar som idag är isådda med gräs. Den vanligaste gravvården inom kyrkogården är den låga, rektangulära gravstenen huggen i grå granit, diabas eller röd granit. Inga gravstenar plockas bort utan får stå kvar på sin plats. Planteringarna sås igen med gräs. Byggnader Väster om nya kyrkogården ligger prästgården och församlingshemmet. I anslutning till kyrkogården finns två ekonomibyggnader. En äldre redskapsbod i nordöstra hörnet som är klädd med rödmålad fasadpanel och täckt med korrugerad eternit. En personal- och redskapsbyggnad är belägen i sydost, den är klädd med rödmålad locklistpanel och taket är täckt med tegel. Vid den gamla kyrkogården finns den tidigare tiondeladan, där de äldsta delarna kan vara från 1600- talet. Numera är byggnaden prästgårdens garage och uthus. Sydvästra delen Allmän karaktär Området är rektangulärt till sin form och omgärdas i söder och väster av kyrkogårdsmuren. I norr och öster avdelas det med grusgångar mot området närmast kyrkan samt den sydöstra delen av kyrkogården. Gravvårdarna inom området är placerade i rader, där de längst i öster är placerade i nord-sydlig riktning medan den västra delens rader är placerade i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. Längs områdets södra och västra kant finns en rad med äldre gravvårdar och familjegravplatser. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdstyper De allra flesta gravvårdarna är låga, rektangulära och huggna i grå granit eller svart diabas. Ett stort antal är familjegravplatser. Längs med områdets södra och västra kant finns en enkel rad med gravvårdar där de flesta är från 1900-talets första decennier eller familjegravplatser vilka ser ut att vara från samma tidsperiod. Några av dessa är monumentala till sin form och där finns bland annat en gravsten formad som en trädstam. I de rader som står längst i öster och som går i nordsydlig riktning är huvuddelen av gravstenarna låga, rektangulära. Störst antal är från tiden 1960 – 80-tal. Den äldsta är från 1930-talet och den senaste från 2006. En gravplats är omgärdad av stenram och täckt med grus. Den västra delen består även den främst av låga rektangulära gravstenar huggna i grå granit, diabas eller den ljust röda graniten. Här finns även ett antal monumentala gravstenar liksom två gravplatser omgärdade av stenramar och täckta med grus. I den här delen av området är gravvårdarna från 1920-talet och fram till 1990-talet. Störst andel är från 1930- och 60-talen. Ett stort antal är familjegravplatser. Det är mycket vanligt med by- ochgårdsnamnnamn inom hela området, exempelvis Bolmarö, Marsjö, Byagård, Viggåsa och Skäckarp. Det är mindre vanligt med titlar och psalm- eller bibelordhänvisningar även om det finns på några gravstenar. Bland titlar kan nämnas hemmansägare, kyrkovärden, handlanden och lärarinnan. Sydöstra delen Allmän karaktär Området är placerat inom den ursprungliga delen av kyrkogården i dess sydöstra hörn och ramas i syd och öster in av kyrkogårdsmuren. I norr och väster skiljs det från övriga områden med grusgångar. Området har en kvartcirkelform. Ytan är gräsbevuxen och där växer björkar och en syrenbuske. Gravvårdstyper Gravvårdarna är en blandning av låga, rektangulära och smala, högresta. Det finns även ett antal monumentala gravstenar huggna i den svarta diabasen. De dominerande tidsperioderna är 1910- och 1980-talen. De äldsta är från tidigt 1900-tal och de senaste från nutid. Det ger även en blandning av material där allt ifrån diabas, grå granit, ljust röd granit till den kraftigare röda graniten och nyare material som labrador och hallandsgranit är representerade. Särskilt intressant är att det finns ett antal gravstenar med titlar som berättar om yrken som inte finns idag, exempelvis stationsskrivaren, skriftställaren och trotjänarinnan. En gravsten är rest över gratialisten vilket är en soldat som fått pensionsersättning. By- och gårdsnamnsinskriptioner är vanligt på såväl äldre som yngre gravstenar, exempel Kullagård, Viggåsa, Skeen, Skäckarp och Romborna. Nordvästra delen Allmän karaktär Området är rektangulärt till sin form och omgärdas i norr och väster av kyrkogårdsmuren. I söder och öster avdelas det från området närmast kyrkan samt den sydöstra delen med grusgångar. Gravvårdarna inom området är placerade i dubbla rader som står i nord-sydlig riktning. Längs områdets norra västra kant finns en enkel rad med äldre gravvårdar och familjegravplatser. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdstyper De allra flesta gravvårdar är låga, rektangulära och huggna i grå granit eller svart diabas. Ett stort antal är familjegravplatser. Längs med områdets norra och västra kant finns en rad med gravvårdar där de flesta är från 1920-talet eller familjegravplatser, troligtvis från samma tidsperiod. Några av dessa är monumentala till sin form och där finns bland annat två gravplatser som är täckta med grus och omgärdade med stenram, den ena stenramen är även försedd med pollare och kätting. I den övriga delen av området är de flesta gravvårdar låga, rektangulära även om det finns ett fåtal smala, högresta. De breda, låga familjegravarna är också vanliga. Dominerar gör gravvårdarna från 1970-talet och 90-talet. De äldsta gravvårdarna är från 1920-talet och de yngsta från nutid. I den östra halvan av kvarteret är de yngre gravvårdarna vanligare. Ett stort antal är familjegravplatser. En gravplats är täckt med grus och omgärdad med stenram. Det är mycket vanligt med by- och gårdsnamn inom hela området, exempel på dessa är Byholma, Romborna, Lillarp, Marsjö och Skeen. Det är mindre vanligt med titlar och psalm- eller bibelordhänvisningar även om det finns på några gravstenar. Bland titlar kan nämnas f d kyrkovärden, mejeristen, soldaten och kopparslagaren. Nordöstra delen Allmän karaktär Området är placerat inom den ursprungliga delen av kyrkogården i dess nordöstra hörn och ramas i norr och öster in av kyrkogårdsmuren. I söder och väster skiljs det från de övriga områdena med grusgångar. Kvarteret har en kvartcirkelform. Ytan är gräsbevuxen och där växer björkar och en kastanj. Gravvårdstyper Gravvårdarna är en blandning av låga, rektangulära och smala, högresta. De dominerande tidsperioderna är 1920-talet och 1970 - 80-talen. De äldsta gravvårdarna är från 1890-talet och de senaste från nutid. Det ger en blandning av material där allt ifrån diabas, grå granit, ljust röd granit till den kraftigt röda graniten och nyare material som labrador och hallandsgranit är representerade. Särskilt intressant inom området är ett stort antal gravstenar med titlar som berättar om yrken som inte finns idag, exempelvis fjärdingsman, toffelmakare, kakelugnsmakare och postförare. En gravsten är försedd med järnvägens emblem och är rest över en man bosatt i Piksborg där en av järnvägsstationerna längs den numera nedlagda järnvägen Halmstad – Bolmen finns. By- och gårdsnamn är vanliga på såväl äldre som yngre gravstenar, exempel Viggåsa, Bökhult, Byholma, Skeen och Piksborg. En gravplats är omgärdad av en stenram och på tre finns spår kvar av gravkullar täckta med vintergröna. Östra delen Allmän karaktär Området är placerat strax öster om koret. Det är rektangulärt till sin form. Ytan är gräsbevuxen. Området började inte användas förrän under 1940- talet. Gravvårdstyper Gravstenarna är främst låga, rektangulära men det finns även hällar, högresta stenar och några korsformade gravstenar. Grå granit är det dominerande materialet. Den dominerande tidsperioden är 1940 – 60-talen. Enstaka gravvårdar är från 1970-, 80-talet. Familjegravar är vanliga. By- och gårdsnamn är vanligt förekommande exempelvis Humleberg, Karlsro, Bolmarö och Jonsberg. Titel och psalm- bibelordshänvisningar är ovanligt men finns. Bland titlar kan nämnas provinsialläkaren, kyrkoherden, tandläkaren och fabrikör. En gravplats är omgärdad med stenram. Ett kors är tillverkat av marmor. Nya delen av kyrkogården Allmän karaktär Den nya delen är anlagd på 1980-talet. Den består av fem kvarter, A – E, där E är avsatt för urngravar. Det är endast kvarter A och E som är i bruk. Inom området finns en grusad gång som går i en slinga genom området. Ytan är gräsbevuxen och där växer björk och spirea. Området omgärdas på östra och södra sidan av en låg mur av kilad sten. På norra sidan är kyrkogården inhägnat med ett enkelt staket i trä och utanför växer en blandskog. I väster finns den ursprungliga kyrkogårdsmuren som omgärdar den äldre delen av kyrkogården kvar. En öppning finns i den som binder samman de båda delarna. I det sydvästra hörnet finns personal- och redskapsboden. Gravvårdstyper Gravvårdarna inom kvarter A är låga, rektangulära och det dominerande materialet är den röda graniten. Kvarter E är avsatt för urngravar och där finns endast två gravvårdar, en liggande natursten samt en häll i röd granit. Gamla kyrkogården Omgärdning Muren som omgärdar kyrkogården är kallmurad. På murens ovansida växer fetbladsväxter och stensöta. Ingångar En ingång finns idag men på storskifteskartan från 1796 kan man se att det tidigare funnits två stigluckor, en i nordöstra hörnet och en i det sydöstra. Ingången är idag placerad i murens östra sida och mellan två uppmurade stenstolpar försedda med pyramidformade tak täckta med spån hänger en dubbel grind av trä. Grindarna är dekorerade med motiv av en dödskalle med korslagda benknotor. Vegetation Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lind men där finns även någon kastanj och lönn. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdar På kyrkogården finns ett stort antal äldre gravvårdar av högt kulturhistoriskt värde. En inventering är utförd under 1998-1999 av Elsa Berglind där varje sten är dokumenterad, fotograferad, texterna är avskrivna och en kortare historik är sammansatt över den som är begravd på platsen. Sammanlagt 66 gravvårdar finns på kyrkogården. Den äldsta härrör från 1500-talet och består av en liggande häll över den sista katolska prästen i församlingen. Det finns även två liggande hällar från 1600-talet. En liten stående sten från samma tidsålder är placerad intill ett träd. Två gravstenar samt ett smideskors är från 1700-talet. Två gravplatser är omgärdade av stenram där en är täckt med grus och en gravplats omgärdas av ett staket i smidesjärn. Största antalet gravstenar är ifrån 1800-talet. Tre gravvårdar är tillverkade i marmor. Ett drygt tjugotal gravstenar är från 1900-talet. Yrkestitlar förekommer på ett flertal gravvårdar. F d pappersfabrikanten, handlanden, brukspatron och trotjänarinnan är några av de som nämns. By- och gårdsnamn som Skeen, Bolmarö, Brogård och Fårtorp omnämns. Bibel- och psalmhänvisningar förekommer också. |
