Stäng fönster Växjö kn, FURUBY 5:5 FURUBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Furuby kyrkogård är en ganska öppen kyrkogård. Träd i trädkransen sågades ned och ersattes år 2000- 2001. Kyrkogården innehåller tre kvarter. I det fjärde kvarteret är bårhuset placerat. Gravstenar som tagits ur bruk är lagda i vallen vid norra muren. Kyrkan ligger på tomtmark sydöst om kyrkogården, på andra sidan vägen. Öster om kyrkogården finns församlingshemmet, som är den före detta sockenstugan. Mellan kyrkogården och församlingshuset finns en parkering. Hela kyrkogården omgärdas av en stenmur och det finns ingångar med grindar i öster och sydväst. Alla gravvårdarna är riktade mot öster och står i enkelrader. Alla gravkvarter är gräsbevuxna. Omgärdningar Kyrkogården omgärdas av en cirka 1,1 meter hög kallmurad mur av kluven natursten. På insidan finns en vall. Ingångar Huvudingången ligger i öster och har en konstfull cirka 1,9 meter hög dubbel smidesgrind. Grindstolparna är av sluthuggen granit. Vid inventeringstillfället var blomsterkrukor placerade överst på grindstolparna. I det sydvästra hörnet av kyrkogården finns en enkel smidesgrind, ungefär 1,35 meter hög, med något lägre grindstolpar av grovhuggen granit. Vegetation Trädkransen står utanför muren. Den gamla trädkransen i öster och söder med lönn togs ned år 2000. En ny trädkrans med lönn planterades på samma ställe 2001. I väster består trädkransen av rönn och en björk. I norr består trädkransen av björk, rönn och lönn. En idegranshäck växer kring sop- och vattenstationenerna i kvarter A och B. Två höga cypresser växer vid bårhuset. Hösten 2006 planerades det att plantera oxel på kyrkogården. Norr om bårhuset växer en rosenhäck och längst söderut på den nordsydliga gången har gullregn sin växtplats. I det nordvästra hörnet av bårhuskvarteret finns en plantering med prydnadsgräs och ljung. Längst i sydöst växer två forsythiabuskar. Gångsystem Gångarna på kyrkogården är krattade grusgångar. Gången mellan kvarteren i öst-västlig riktning är bredare än den som sträcker sig längs södra muren. Gången i nord-sydlig riktning togs upp 2005. En grusgång leder in till bårhuset. Runt bårhuset leder en kalkstensgång. Belysningsstolpar av galvaniserat järn är utplacerade långs gångarna. En bänk är placerad mellan rosenhäcken vid bårhuset och östra grinden. Gravvårdstyper De tre kvarteren på Furuby kyrkogård har alla en blandad karaktär med olika typer av gravvårdar. Dock är gravstenar av låg rektangulär typ i allmänhet vanligast, utom i kvarter B där de högresta och halvhöga smala är ungefär lika vanligt förekommande som de låga rektangulära gravstenarna. Små hällar förekommer i viss utsträckning, men de stora hällarna är fåtaliga. Låga breda gravstenar är representerade i främst kvarter D. De pryder ofta familjegravar. I alla kvarteren finns högresta gravstenar, både som riktigt stora och halvhöga smala. De äldre gravstenarna är oftast tillverkade av svart diabas. Bland de yngre är stenmaterialet mer varierat och utgörs av grå granit, svart diabas, röd granit och labradorgranit. Två gravstenstyper som börjat användas de senaste decennierna är de i fri form och naturstenarna. På kyrkogården finns även ett antal marmorvårdar, företrädesvis kors. Och i vallen bland utrangerade gravstenar finns en sandstensvård. Inte bara gravvårdar i sten förekommer. Runt bårhuset står två smideskors och fyra gjutjärnskors. Alla med äldre datering Byggnader Bårhuset som uppfördes 1955 är den enda byggnaden på kyrkogården. Bårhuset har en sexkantig planform, med vitputsad fasad. Byggnaden har en prickhuggen grå granitsockel och taket är belagt med spån. Byggnaden har två rundbågade fönster med färgat glas och blyspröjs. Öster om kyrkogården finns församlingshemmet, den före detta sockenstugan som byggdes 1862. Byggnaden är i två våningar, har gulmålad locklistpanel och vitmålade knutar och fönsterfoder. Taket är belagt med skifferplattor. Första våningen används som församlingshem, medan andra våningen är uthyrd. Runt byggnaden finns en parkliknande trädgård. Beskrivning av enskilda gravkvarter. För indelning, se pdf. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A är ett stort rektangulärt kvarter som upptar kyrkogårdens nordvästra hörn. Den gamla kyrkan var placerad här och platsen utmärks nu av ett högt träkors. Kvarteret har en blandad karaktär och det finns både äldre högresta gravstenar och låga mer moderna gravvårdar här. Den äldsta gravstenen är från 1859. Det finns ett tiotal barngravar i kvarteret, de flesta längst österut i kvarteret. Inga av gravarna är grusgravar , men det finns resterna efter en stenram som är nästan helt gräsövervuxen. Runt vatten- och sopstationen växer en idegranshäck. På en grav växer vintergröna, som kan vara rester efter en gravkulle. Gravvårdstyper I kvarter A finns det gravvårdar av flera olika typer. Den absolut vanligaste är den låga rektangulära som finns i olika utförande med olika typer av krön, såsom tak- våg- eller soluppgångsformade, andra har halvrunt krön eller ser ut som små antika tempel med pelare. Dessa är vanliga från 1960-talet fram till dags datum, men förekom även tidi- gare. De tillverkades i grå granit, svart diabas och röd granit. Enstaka är i labradorgranit och marmor. Bland de yngre gravstenarna finns några i fri form framställda av grå eller röd granit. Bland de yngre finns även några i natursten. Kring mitten av 1900- talet var låga breda gravstenar populära. De prydde oftast familjegravar och tillverkades av grå eller röd granit eller diabas. I Furuby finns några sådana gravstenar. En relativt vanlig gravstenssort är de små hällarna. De är oftast av svart diabas och finns under hela 1900-talet i kvarteret. Bland de äldre gravstenarna finns ett antal högresta och halvhöga smala i kvarteret. De är vanligast under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och tillverkades ofta i svart diabas, men grå granit används också. Fyra av de högresta gravstenarna är i form av obelisker. En halvhög smal gravsetn är från 1970 och troligen återanvänd. Det finns fyra halvhöga smala från 1990- och 2000-talet. Den äldsta gravstenen är en halvhög smal i diabas från år 1859. Mer ålderdomlig i modellen är en 1,2 meter hög gravsten i grå granit från 1860. En gravsten som utmärker sig är en monolit i grå granit från 1902 i vikingastil med kantiga runliknande bokstäver. Den begravde (Peter Johansson) förfärdigade gravstenen själv. En stor häll i röd granit från 1867 ligger på ”förre riksdagsmannen I.C.S” grav. En annan i stor röd granithäll saknar årtal, men är betydligt yngre. På barngravarna finns mindre gravstenar såsom naturstenar och små hällar i marmor och diabas. På en barngrav finns en låg (0,45 meter hög) rektangulär gravsten med takformat krön. På några av gravstenarna saknas efternamn och på några födelse- och dödsårtal. Orts- eller gårdsnamn nämns på många gravstenar. Exempel är Hanaborg, Ulvagård, Getingegård och Kvarnaryd. Titlar är inte lika vanligt förekommande men finns på ett antal gravstenar. Några som omnämns är organisten, hemmansägaren, lantbrukaren och mjölnaren. På ett litet antal gravvårdar nämns spalm- eller bibelhänvisningar. Exempel är Sv Ps 287, 355, 458 och 477, samt Jobs 19,25-27. Tänkespråk är nästan lika vanliga. De är ”Morgonen blir afton i evig ring”, ”Tid är ingenting, gå med Gud”, ”Var beredd att dö”, ”Vila i frid” och ”Älskad – saknad”. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B är ett mindre, näst intill kvadratiskt kvarter som upptar kyrkogårdens nordöstra hörn. Kvarteret har en blandad karaktär och det finns både äldre högresta gravstenar och låga mer moderna gravvårdar där. Den äldsta gravvården är en gjutjärnsvård från 1884. Kvarteret verkar påbyggt från öster. De äldsta och högsta gravvårdarna finns i denna del. Två av gravarna är grusgravar med stenramar. Runt vatten- och sopstationen växer en idegranshäck. På en grav växer vintergröna, vilket kan vara rester efter en gravkulle. Gravvårdstyper Även kvarter B uppvisar en blandad och heterogen karaktär av gravvårdar. Olika typer av gravvårdar finns i kvarteret. Ett drygt trettiotal av gravvårdarna är högresta gravstenar eller halvhöga smala gravstenar. De är företrädesvis från början av 1900-talet. De äldsta är vanligtvis högre (ett tiotal är riktigt höga) än de yngre och gravstenarna från 1920-talet är mestadels halvhöga och smala. Gravstenarna inom dessa kategorier i kvarteret är av olika typ, såsom obelisker, monoliter eller kors. Det finns bland annat ett högre marmorkors från 1927, en grovhuggen monolit i grå granit från 1915 och en högrest i röd granit från 1913. Flera av de högsta gravstenarna är tillverkade av grå granit. En av dem har svårläst text, men kan vara från 1881. Bland mer ovanliga är ett diabaskors från 1954 och en obelisk i svart diabas från 1919. Den sistnämnda återanvändes 1998 och 2004. De låga rektangulära gravstenarna är ungefär lika vanliga som de högresta gravstenarna. De är vanligast från 1940-1980-talet och finns i grå granit, svart diabas och röd granit. Svart diabas dominerar. De låga rektangulära gravstenarna har olika typer av krön. Några gravstenar i fri form tillverkade av grå och röd granit finns några av i kvarteret, men små hällar och låga breda gravstenar är fåtaliga. Bland övriga gravvårdar som bör nämnas är en stor bred gravsten i grå granit från 1917 och ett marmorkors på en barngrav från 1959. Den äldsta gravvården är en gjutjärnsvård från 1884. Vården är dekorerad med tre trepass (treklöverform) och kröns av ett kors. På en gravvård står endast mor. Ortsnamn är vanligt förekommande på gravvårdarna och några exempel är Kårestad, Klerebohult, Attsjö, Växjö och Holmaryd. Yrkestitlar finns på ett antal gravvårdar. Vanligast är hemmansägare och några andra är häradsdomaren, skomakaren, slaktaren och soldaten. Detsamma gäller psalm- och bibelhänvisningar. Några som nämns är Sv.Ps 171, 301, 452, 482, Dav ps 39.5-6, 31:6 och Es 44:22. Psalm- och bibelhänvisningar förekommer främst på de äldre gravvårdarna och på samma gravvård kan flera psalmoch bibelhänvisningar finnas. Hälsningsfraser som nämns är ”Frid över ditt minne”, ”Vila i frid” och ”Sov i ro”. Kvarter D Allmän karaktär I det sydvästra hörnet av kyrkogården finns kvarter D, som är ett stort kvarter med trapetsoid planform. Kvarteret har en blandad och heterogen sammansättning med många olika gravvårdstyper. Kvarterets äldsta gravvård är från 1884, en halvhög smal gravsten i grå granit. Det finns fem grusgravar och elva gravar med omgärdande stenram i kvarter D. På ytterligare fem har stenramarna delvis eller nästan helt blivit övervuxna med gräs. På en grav växer vintergröna, som kan vara efterlämningar efter en gravkulle. Vintergröna växte ofta på gravkullarna. Eventuellt kan den allmänna linjen ha funnits i kvarteret, eftersom vissa av gravstenarna är resta på enkelgravar. I vissa fall syns det att man ersatt den äldre stenen med en nyare när ytterligare en person begravts i graven, då det äldre årtalet inte stämmer överens med åldern på gravstenen. Gravvårdstyper Den vanligaste gravvårdstypen i kvarteret är de låga rektangulära gravstenarna. I kvarter D är de främst från 1930-1960-talen. Ett mindre antal är från decennierna därefter och fram till dags datum. De låga rektangulära gravstenarna har olika utformning på krönen och är tillverkade av svart diabas och grå granit. Enstaka är av röd granit. Gravstenar med mer fri formgivning finns representerade från de sista decennierna. Från 1980-talet finns även en natursten. En relativt vanlig gravvårdstyp i kvarteret är de låga breda gravstenarna som ofta finns på familjegravar och som tidigare ofta kombinerades med omgärdande stenramar. De låga breda förekommer företrädesvis under mitten av 1900-talet. Enstaka små hällar i svart diabas och grå granit finns även i kvarteret. Halvhöga smala och högresta gravstenar förekommer under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och uppträder i kvarteret i flera olika typer, exempelvis som den vanliga högresta modellen med bredare bas och smalare topp. De högresta gravstenarna tillverkades i första hand i svart diabas, men i kvarter D finns två som är av grå granit. En av dessa är från 1920 och har en bredare utformning med ett inhugget georgskors överst på gravstenen. Det finns även två obelisker i svart diabas och ett cirka 1,2 m högt diabaskors. Ett marmorkors från 1961 pryder en barngrav. Endast på en gravvård saknas efternamn och på fem gravstenar finns inga årtal för födelse och död. Orts- och gårdsnamn är vanliga. Några som nämns är Tället, Lindeberg, Ellesro och Trängsgärde. Yrkestitlar är relativt vanliga och hemmansägare är det absolut vanligaste. Andra titlar är exempelvis lärarinnan, tjänarinnan, sjuksköterskan, skomakaren och lägenhetsägaren. På en gravsten står ”Efter 47 års tjänst på kyrkskolan vilar här”. På några gravstenar omnämns psalm- och bibelhänvisningar, såsom Sv Ps 297, 330, 477 och 550. Tänkespråk och hälsningsfraser på gravstenarna är ”Vad graven gömmer, ej hjärtat glömmer”. ”Gömd men ej glömd” och ”Innerligt saknad och älskad”. Gravvårdar liggande i den norra vallen i muren Allmän karaktär I norra vallen finns en mängd gravvårdar som tagits ur bruk och som flyttats. Alla gravvårdarna är placerade liggande. Vissa av texterna på gravvårdarna är svårlästa på grund av att gravvårdarna har blivit överväxta med alger och lavar. Fem av gravstenarna har funnits på barngravar. Gravvårdstyper Det är i de flesta fall högresta och halvhöga smala gravstenar i svart diabas som placerats i vallen. Även små hällar och låga rektangulära gravstenar förekommer i ett mindre antal. En av gravstenarna är av grå granit där texten står på en infattad marmorplatta. Det finns även en mindre häll i form av en uppslagen bok i marmor och en sandstensvård som prytt en familjegrav. På flera av gravstenarna saknas antingen efternamnet eller födelse- och dödsårtal eller samtliga. På en gravsten står det ”Mor”. Gravvårdar vid bårhus Allmän karaktär Runt bårhuset finns ett antal gravvårdar i järn som tagits ur bruk, men som ansetts värda att bevara. Gravvårdstyper Två järnsmidesvårdar av ovanliga modeller står öster om bårhuset. Den sydligaste har korsform med blomliknande rankor och en hjärtformad prydnad. På detta smideskors står ”Här vilar S. Johan Summeson Anno 1769…”. Den nordliga av smideskorsen består av ett kors med sex snodda slingrande ”stjälkar”, där var och en avslutas med dekor som liknar tulpanblommor. Texten på detta kors är kryptisk. På den västra sidan om bårhuset finns fyra gjutjärnskors uppställda på rad. De är av samma modell med treklöverbladsformade slut på korsarmarna. Korsen är från 1850, 1872, 1890 och 1891. |
