Stäng fönster Ljungby kn, VRÅ 1:5 VRÅ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän beskrivning Vrå kyrkogård omger kyrkan som 1836 ersatte en medeltida kyrka. Kyrka och kyrkogård ligger i södra delen av byn på en höjd. Tätt förbi kyrkogårdens västra sida passerar vägen mellan Vrå och Knäred. På andra sidan landsvägen är en personal- och samlingsbyggnad uppförd. Nordväst om kyrkan ligger den gamla sockenstugan och f d skolan. Omgärdning Den äldre delen av kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur. Muren är på norra och östra sidan uppmurad i två steg på grund av kyrkogårdens placering på en höjd. Utvidgningen som tillkom på 1960-talet omgärdas av en mur med kärna av cement och fasad av huggen, fogad gråsten. Insidan är i vissa delar täckt med en gräsvall. Hela muren var tidigare täckt på detta sätt men på den östra, södra och delar av den västra sidan har jorden grävts bort för att få utrymme för fler gravplatser. Ingångar Det finns fyra ingångar i kyrkogårdsmuren. Huvudingången till den äldsta delen av kyrkogården är placerad i den västra mursidan och leder direkt in mot kyrkans huvudingång. Den är försedd med en dubbelgrind och två enkla grindar. Grindarna är fästa i huggna grindstolpar i granit. På de två i mitten är krönen försedda med korsformade dekorationer. Ingången till den utvidgade delen från 1960-talet är även den placerad på den västra sidan, den har en dubbelgrind i smidesjärn. Utöver dessa finns det två ingångar i sydost. Den norra är försedd med en enkel grind i smidesjärn och den södra som leder ut mot förrådsbyggnaden har en bredare enkel grind i samma material. Gångsystem Gångarna är belagda med grus och går kring kyrkan och mellan kvarteren. Det finns inga gångar inom kvarteren. Vegetation Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lönn. På kyrkogården finns ett par solitära träd, en hängask som står på en gravplats och en större kastanj. Den äldsta delen har inga rygghäckar men utvidgningen från 1960-talet har rygghäckar av tuja och häckoxbär/cotoneaster. En vanlig perenn växt på de äldre gravplatserna är funkian/hosta. Innanför muren i den utvidgade delen växer en spireahäck? I det sydvästra hörnet är vildvin planterat. Muren kring den äldre delen av kyrkogården är bevuxen med sedumväxter. Gravvårdstyper Under en inventering som gjordes 1829 av J Rydemann skriver han om att det varken finns grafvårdar, epitafier, banér, sorgfanor, vapen, rustningar, run- eller likstenar i och kring Vrå kyrka. Nästan hundra år senare, 1927, görs en inventering där fem ålderdomliga gravstenar nämns. Tre av dessa finns kvar än idag. Den första är en gravsten, 81 cm hög med en uthuggen urna som dekor, trolig ålder är omkring 1850. De andra två gravstenarna är av gråsten, den ena från 1844 och den andra från 1847. I inventeringen nämns även en gravvård där staket och kors är sammanhängande, samt en liten gravvård av trä. Inom den äldsta delen av kyrkogården är de flesta gravstenar huggna i grått, ljust grå-röd granit och diabas. Det ger denna del av kyrkogården en färgsättning i framför allt svart/gråa kulörer. Gravstenarna är en blandning av låga, rektangulära gravstenar med krön som har såväl raka som svängda former och höga monumentala gravstenar. Just den ljust grå-röda graniten är vanligt förekommande i högre monumentala gravstenar som på andra kyrkogårdar brukar vara huggna i diabas. I det svar som lämnades på en frågelista om kyrkogårdarna som sändes ut på slutet av 1940-talet svarar man att endast låga gravstenar godkänns vid denna tid. I den del som anlades på 1960-talet är de flesta gravvårdarna låga, rektangulära och huggna i olika stenmaterial. Bynamn är mycket vanliga inom kyrkogården. Byggnader Sydväst om kyrkan på andra sidan landsvägen finns församlingshemmet uppfört på 1990-talet. Byggnaden är i ett plan, fasaden är klädd med rödfärgad träpanel och taket är täckt med rött tegel. Sydost om kyrkogården finns en förrådsbyggnad uppförd 1966. Väggarna är av betongsten, putsade och målade i vitt. Taket är täckt med rött tegel. I anslutning till utvidgningen från 1960-talet finns en bisättningskällare. Förslaget till byggnaden ritades av arkitekt Uno Larsson vid Halmstad Arkitekt och Ingenjörsbyrå 1964 och uppfördes 1968. Den är byggd av betongsten som är putsad och vitkalkad. Taket är täckt med svartmålad plåt. beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A är beläget norr om kyrkan och består av ett enda sammanhängande kvarter som fyller hela norra delen av kyrkogården. Kvarteret gränsar mot kyrkan i söder och i norr, öster och väster mot kyrkogårdsmuren. Gravstenarna är placerade i rader som går i nord-sydlig riktning. Det finns inga rygghäckar och ytan är, förutom vissa gravplatser som är grustäckta, bevuxen med gräs. Gravvårdstyper Gravstenarna inom kvarteret är liksom i kvarter B och C främst av två olika typer, den högresta ibland monumentala och den låga, rektangulära. Den högresta gravstenen är huggen i diabas eller grå-röd granit där de flesta är från tiden 1800-talets slut/1900-talets början. Den låga rektangulära är från tidsperioden 1920 – 1960-talen och är huggen i främst diabas och grå granit men finns även i ljust röd granit. Sammanlagt elva gravplatser är omgärdade av stenramar och täckta med grus. En gravplats är endast omgärdad med stenram och en är omramad av pollare och kätting. Ortnamn är mycket vanliga. Titlar och psalm-/bibelordshänvisningar är inte lika vanliga men existerar. Bland ortnamn kan nämnas Kränkeboda, Kroxhult och Emmeboda och bland titlar finns flera gästgivare men även hemmansägare, sjuksköterska och hovslagare. Bland de mer speciella gravstenarna kan nämnas den avhuggna pelaren som står på en gravplats omgärdad av en stenram, ytan är täckta av grått grus och i gruset växer funkia. I kvarteret finns även en av de äldsta gravstenarna som nämns i en inventering från 1929, det är en gravsten huggen i grå granit med ett motiv i form av en urna. Gravstenen är troligen från 1800-talets mitt. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B är beläget sydväst om kyrkobyggnaden inom den äldre delen av kyrkogården. Kvarteret gränsar i norr till kyrkan, i söder mot utvidgningen som tillkom på 1960-talet, i öster mot kvarter C och i väster mot kyrkogårdsmuren. Det finns inga rygghäckar och inga större träd. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdstyper Gravstenarna inom kvarteret är liksom i kvarter A och C främst av två olika typer, den högresta ibland monumentala och den låga, rektangulära. Den högresta gravstenen är huggen i diabas eller grå-röd granit där de flesta är från tiden 1800-talets slut/1900-talets början. Den låga rektangulära är från tidsperioden 1920 – 1960-talen och är huggen i främst diabas och grå granit men finns även i ljust röd granit. Familjegravarna är vanligt förekommande. Ortnamn är vanligt förekommande som exempel kan nämnas Sunnervrå, Broddhult och Åkerbergshult. Titlar och bibelord/psalmhänvisningar är inte lika vanliga men förekommer. Bland titlar kan nämnas hemmansägare, skräddaremästare och f d kyrkovärd. Speciellt intressanta är två gravvårdar i marmor, en mindre häll samt en gravsten där plattan för inskriptioner, korset och dekorationen i form av ett par fattade händer är i marmor. Den sist nämnda som är en vanlig typ av gravvård är enklare och lite naivt formad jämfört med liknande gravvårdar på andra kyrkogårdar. Enligt uppgift skall den varit tillverkad i Hinneryd. Inom kvarteret finns även fyra stycken gravplatser som är omgärdade av stenramar. Ytan på en av gravplatserna är belagd med stenplattor. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C är beläget i sydöstra delen av den ursprungliga delen av kyrkogården. Kvarteret gränsar till kvarter B i väster, i norr mot kyrkan, i öster mot kyrkogårdsmuren och i söder mot utvidgningen som tillkom på 1960-talet. Det finns inga rygghäckar i kvarteret och ytan är gräsbevuxen. I kvarteret växer en större kastanj liksom en hängask där den senare är planterad vid en familjegravplats. I kvarter C längs med den östra muren fanns tidigare de allmänna linjegravarna. Gravvårdstyper Gravstenarna inom kvarteret är liksom i kvarter A och B främst av två olika typer, den högresta ibland monumentala och den låga, rektangulära. Den högresta gravstenen är huggen i diabas eller grå-röd granit där de flesta är från tiden 1800-talets slut/1900-talets början. Den låga rektangulära är från tidsperioden 1920 – 1960-talen och är huggen i främst diabas och grå granit men finns även i ljust röd granit. Ortnamn är som i övriga delar av kyrkogården vanligt förekommande t ex Håkanshult, Hästhult och Tingsberg. Titlar och bibelord/psalmordshänvisningar är inte lika vanliga men förekommer. Bland de titlar som finns kan nämnas järnhandlaren, husföreståndarinnan, målarmästaren och köpman. Titlarna berättar om hantverksyrken och verksamheter. Bland mer speciella gravplatser och gravvårdar kan nämnas en gravkulle med vintergröna. De övriga är en gravplats omgärdad av stenram, där en hängask växer samt en större högrest gravvård rest över ”Gossen Carl Sigfrid” som blev knappt två år gammal. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D utgör den del av kyrkogården som tillkom på 1960-talet. Kvarteret är indelat i två större områden avdelade med grusgångar. Längs med hela murens insida löper grusgångar. Gravplatser är även placerade längs med den östra och västra muren. I den norra delens östra del växer två rader med rygghäckar av tuja och i övriga delen rygghäckar av cotoneaster. I det andra området inom kvarteret växer rygghäckar av häckoxbär/cotoneaster. Gravstenarna är placerade med ryggarna på båda sidor om rygghäckarna. I anslutning till kvarteret finns bisättningskällaren. Gravvårdstyper Gravstenarna är låga, rektangulära eller smala, huggna i olika stenmaterial som t ex diabas, grå granit, röd granit, labrador eller hallandsgranit. Liggande naturstenar finns också. Stenarna har utöver det latinska korset även mer individuella dekorationer som blommor, naturmotiv och sädesaxet. Ortnamn är vanligt förekommande, här finns t ex Abbeshult, Hyhult, Glamshult, Emmeboda och Dalbo. Titlar är inte lika vanligt men förekommer t ex det vanliga lantbrukare och jordbrukare men även titlar som åkeriägaren och boskapshandlaren. |
