Stäng fönster Ljungby kn, TANNÅKER 7:1 TANNÅKERS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän beskrivning Kyrkogården är belägen på en höjd med utsikt över sjön Bolmen. Norr om kyrkogården finns ett gravfält från järnåldern. Längs vägen upp mot kyrka och kyrkogård går en allé av rönn. Söder om kyrkogården finns församlingshemmet och strax sydväst om detsamma finns en förrådsbyggnad. Den f d prästgården är belägen öster om landsvägen. Kyrkogården består av två delar, den gamla och den nya delen. Den gamla delen omger kyrkobyggnaden och är indelad i fyra områden som delas genom grusgångar. De olika områdena har inga namn utan benämns i rapporten som sydöstra, nordöstra, sydvästra och nordvästra delen. Den nya delen består av kvarter för kistgravar och ett område avsatt som urnlund. Omgärdning Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en stödmur som är kallmurad av gråsten. Den nya delen omgärdas i syd och väst av en vallmur och i norr av häckar av oxbär/cotoneaster. Ingångar Kyrkogården har tre ingångar. En huvudingång till den gamla kyrkogården i den södra muren, en in- gång öster om den som leder in till den nya kyrkogården och en tredje som består av en trappa och som finns på den västra sidan. Mellan den gamla och nya delen leder en trappa. De båda ingångarna i södra sidan av kyrkogårdsmuren är försedda med grindar i smidesjärn. I den nya delen av kyrkogården har häcken som vetter mot norr fem öppningar. Gångsystem I den gamla delen av kyrkogården är gångarna täckta med grus. I den nya delen finns det såväl grusgångar som gångar lagda med cementplattor. Vegetation Trädkransen runt kyrkogården består av parklind som formklipps varje år. I trädkransen finns även någon enstaka lönn. Väster om huvudingången på den södra sidan står en stor tuja. Kring parkeringsplatsen i anslutning till den nya delen av kyrkogården växer en häck av oxel och där finns även ett par tujor, en lönn och en ask. Runt kvarteren i den nya delen av kyrkogården växer oxbärs/cotoneasterhäckar och mellan raderna av gravvårdar växer måbärshäckar. Inne i området växer även några rönnar. Gravvårdstyper Kyrkogården har medeltida ursprung och har använts kontinuerligt sedan denna tid. De äldsta gravvårdarna är från 1600- och 1700-talet och består av stående naturstenshällar som är placerade i kyrkogårdens nordvästra del. De flesta gravvårdar inom den gamla delen är huggna i grå granit eller svart diabas. Det finns även enstaka gravvårdar huggna i den röda graniten. Största andelen är låga och rektangulära men det finns även låga smala, breda låga och enstaka högresta gravstenar. Tre gravplatser inom kyrkogården är omgärdade av stenram/staket och ytan är täckt med grus. En gravsten är huggen i marmor. Byggnader I anslutning till kyrkogården finns ett församlingshem och en personal-/förrådsbyggnad. Inom kyrkogården finns förutom kyrkan en klockstapel. Församlingshemmet är uppfört i en och en halv våning. Fasaden är klädd med stående locklistpanel som är rödfärgad, taket är täckt med rött betongtegel. Personalbyggnaden är även den klädd med rödfärgad locklistpanel och taket är täckt med rött betongtegel. beskrivning av enskilda kvarter Sydvästra delen Allmän karaktär Inom den sydvästra delen står klockstapeln. Området är rektangulärt format och skiljs från övriga delar av kyrkogården genom grusgångar. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdstyper Den största andelen gravvårdar inom denna del av kyrkogården är de låga rektangulära gravstenarna från 1970-talet. De äldsta gravvårdarna är från 1910-talet och den senaste från 2007. Det innebär att det förutom de låga rektangulära även finns ett antal gravvårdar från det tidiga 1900-talet vilka ofta är låga, smala eller något mer högresta och huggna i diabas. Ett antal gravvårdar är resta som familjegravar, några av dessa är breda och låga till sin form. Ort- och gårdsnamn är vanligt förekommande, till exempel Flahult, Skällandsö och Rummestad. Ett fåtal gravvårdar är även försedda med titlar. Exempel på dessa är kyrkovärden, lärarinnan och lantbrukaren. Nordvästra delen Allmän karaktär Detta område är oregelbundet till sin form. Det skiljs från den sydvästra delen genom en grusgång. På östra sidan gränsar det mot det nordöstra området. Ytan är bevuxen med gräs. Här har man placerat nio äldre gravstenar av natursten längs med den norra kanten av muren. Gravvårdstyper Gravvårdarna är låga, rektangulära och huggna i svart diabas eller grå granit. Den äldsta gravvården är från 1951 och den senaste från 1998. Ort- och gårdsnamn är mycket vanligt. Exempel på dessa är Färle, Flahult, Skällandsö, Lundåker och Rykull. Titlar är inte vanliga, det finns endast två gravstenar som är märkta med titel. På ett flertal gravstenar har man huggit in längre citat. Till exempel ”Lär du mig skog att vissna glad” och ”Tacken herren ty han är god”. Sydöstra delen Allmän karaktär Den sydöstra delen är den del som har flest äldre gravvårdar där de flesta är placerade på sina ursprungliga platser. Det är ett rektangulärt format kvarter som avgränsas från övriga genom grusgångar. Ytan är gräsbevuxen. Vid en gravplats växer en större rhododendron. Gravvårdstyper De flesta gravvårdar är låga, rektangulära eller låga, smala men här finns även ett större antal högresta smala gravvårdar. Inom området finns två gravplatser som är täckta med grus och omgärdade av stenram. Den äldsta gravvården som är möjlig att tyda är från 1815. Utöver denna finns även en kalkstenshäll på vilken inskriptionen är oläslig. Gravvården från 1815 är även den huggen i kalksten. Den är rest över ett äkta par och har inskriptioner på båda sidorna. Här finns även ett gjutjärnskors från 1870. Den senast resta gravvården är från 1990-talet. Ort-/gårdsnamn och titlar är vanligt förekommande. Även psalm- och bibelordshänvisningar förekommer. Bland ortnamn kan nämnas Färle, Lugnet, Flahult, Skällandsö och Horn. Bland titlar finns till exempel kantor, lantbrukaren, kyrkovärden och nämndemannen. Särskilt intressanta gravvårdar förutom kalkstenshällen, kalkstensvården och gjutjärnskorset är J.R. Rouberts familjegravplats med gravvård och hög stenram i polerad diabas. Framsidan är försedd med en låg metallgrind och ytan är täckt med grus. Nordöstra delen Allmän karaktär Området är oregelbundet till sin form. Det gränsar i söder till det sydöstra området och skiljs från det av en grusgång. I väster går det samman med den nordvästra delen. Ytan är gräsbevuxen. Gravvårdstyper Blandningen är stor vad det gäller gravvårdarnas storlek, stenmaterial och form. Den äldsta gravvården inom hela området är från 1869 och den senaste är från 1999. Flest gravvårdar är från 1960- och 70-talen, låga, rektangulära gravvårdar huggna i grå och röd granit. Ort-/gårdsnamn och titlar är relativt vanligt förekommande. Exempel på ortnamn är Skällandsö, Roen, Östregärde och Muggebo. Exempel på titlar är kaptenen och riddaren, sätteriegaren, skräddaremästaren och byggmästaren Inom området finns en gravplats som är omgärdad av ett staket i gjutjärn och ytan är grustäckt. Inom gravplatsen står två gravstenar där den äldsta gravvården är från 1869, en obeliskformad gravsten huggen i grå granit. Den andra gravstenen är formad som en bas på vilken en urna med ett vitt kors på krönet är placerad. Hela gravvården är förutom korset huggen i diabas. Den har inskriptioner på alla fyra sidor av basen. En annan speciell gravvård är av kalksten och marmor rest över Säteriägaren Pehr Johannesson och hans hustru. Nya kyrkogården Allmän karaktär Den nya kyrkogården invigdes 1975. Det var arkitekt Hans Lindén, Växjö, som tog fram förslaget på utformningen. Det är kvartcirkelformat och är indelat i mindre områden som omgärdas av häckar av oxbär och måbär. Den norra delen är planerad för familjegravar och den södra delen för enkelgravar. I områdets mitt finns ett område avsatt som urnlund. I anslutning till denna del av kyrkogården finns en parkeringsplats. Gången som leder in till området från parkeringsplatsen är grusad och längs med gången finns planteringar med perenna växter. I områdets södra del går gångar som är lagda med trampstenar av cementplattor. Gravvårdstyper Det är endast delen som är planerad för familjegravar liksom urnlunden som är utnyttjad. De gravstenar som finns är låga, rektangulära eller låga, smala till sin form. De är huggna i röd eller grå granit. Det börjar även bli vanligt med naturstenar. Den äldsta gravvården är från 1976 och den senaste från 2006. Ort-/gårdsnamn finns på enstaka stenar däremot finns det inga titlar. Exempel på ort-/gårdsnamn är Roen, Ljungsäter och Suntatorp. Några gravstenar är även försedda med bibelord-/psalmhänvisningar eller citat. Exempel på citat är ”Tack o Gud för vad som varit”. De symboler man ser på gravstenarna är ofta hämtade från naturen. Det kan vara blommor, fåglar eller en solnedgång. |
